Sök
Om oss
Allmän handling drivs av Panoptes Sweden AB, Sveriges ledande researchbolag. Våra övriga verksamheter är researchbolaget Acta Publica och Nyhetsbyrån Siren.
Meny
AVGÖRANDEN EFTER LAGRUM (KAPITEL:PARAGRAF I OSL)
Lagar
Etikett: TF 2:18
UHR bröt mot efterfrågeförbudet
Universitets- och högskolerådet, UHR, gick för långt i sina efterforskningar när en företrädare för ett samhällsmagasin begärde ut en lista med personer som hade fuskat på högskoleprovet. ”Du behöver beskriva betydelsen och relevansen av de begärda uppgifterna om privatpersoner för den artikel som du avser att publicera”, uppmanade UHR företrädaren. Samhällsmagasinet anmälde UHR till JK som konstaterade att myndigheten hade brutit mot efterfrågeförbudet i TF. ”UHR:s agerande får även anses innebära att gränsen för censurförbudet tangerats”, skrev JK också i beslutet.
Begäran om allmän handling får lämnas ut
Tidningen Fokus begärde ut ett antal mejl med framställningar om utlämnande av allmänna handlingar som hade kommit in till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, från olika privatpersoner. MSB lämnade ut de begärda mejlen. En person JO-anmälde myndigheten för att den på detta sätt hade brutit mot privatpersonernas anonymitetsskydd. Men JO såg ingen anledning att kritisera MSB. Myndigheter ska visserligen vara försiktiga med att sprida identiteten på personer som begär ut handlingar. Men om en sådan begäran i sin tur begärs ut av en annan enskild så ska den lämnas ut om det inte hindras av sekretess. En myndighet som gör ett sådant utlämnande har inte brutit mot anonymitetsskyddet. JO godkände även MSB:s rutin att diarieföra framställningar om utlämnande av allmänna handlingar.
Nummerpresentatör inte brott mot TF
En myndighet kan ha en nummerpresentatör som visar nummer för inkommande samtal utan att bryta mot TF och YGL. Det konstaterade JO med anledning av en anmälan mot Gotlands kommun. I regel får en myndighet inte efterforska identiteten på den som begär ut allmänna handlingar eller på tjänstemän som använder sin meddelarfrihet för att lämna uppgifter till medier. Men enligt JO kan användandet av en nummerpresentatör inte likställas med sådana efterforskningar. JO pekade på att man inte kan dra några säkra slutsatser om en persons identitet enbart utifrån ett telefonnummer eftersom en telefonen kan användas av flera personer.
Tjänsteman varnade klinik för journalisters granskning
När journalister på Kungsbacka-Posten begärde ut uppgifter från Region Halland om en privat vårdklinik informerade en tjänsteman på regionen den berörda kliniken om tidningens begäran. JO kritiserade regionens agerande.
Spred uppgift om vem som begärt ut handlingar
När en person begärde ut handlingar om en anställd vid Lysekils kommun underrättade kommunen den anställda om vem som hade begärt ut handlingar om henne. Personen som hade begärt ut handlingarna anmälde kommunen till JO och uppgav att den berörda anställda på kommunen senare hade sökt upp honom i hans bostad och krävt att få veta varför han hade begärt ut handlingar om henne. JO uttalade i detta beslut att det var olämpligt att vidarebefordra uppgiften om vem som hade begärt ut handlingarna till den berörda anställda.
Kommunjurist skvallrade för sökandens arbetsgivare
När en person begärde ut handlingar från Täby kommun kontaktade kommunjuristen sökandens arbetsgivare och upplyste denne om att sökanden verkade begära ut handlingar på arbetstid. I mejlet till arbetsgivaren skrev kommunjuristen att han inte agerade i sin egenskap av tjänsteman utan som ”bekymrad skattebetalare”. Han fick ändå kritik av JO som såg allvarligt på händelsen.
Mottagare exponerades när dom mejlades ut
Nyköpings tingsrätt mejlade en dom till ett antal personer som begärt att få ta del av den. Av mejlet framgick samtliga mottagares e-postadresser. En av mottagarna anmälde tingsrätten till JK för att domstolen skickat domen på ett sätt som gjorde att andra kunde se att han hade fått del av den. JK konstaterade att förfarandet inte var förenligt med ”…det ändamål som bär upp anonymitetsskyddet i 2 kap. 14 § tryckfrihetsförordningen” och kritiserade tingsrätten för det.
JO 180-14
JO kritiserade Kalmar kommuns beslut att inte längre tillmötesgå eller ens pröva en persons begäran om att ta del av allmänna handlingar. Kommunen fattade beslutet efter att personen, under ett par års tid, lämnat in ett mycket stort antal förfrågningar, skrivelser och begäran om handlingar. Kommunen menade att personen missbrukat offentlighetsprincipen eftersom hon ofta inte hämtade ut handlingarna som kommunen tog fram åt henne, själv uppgav att hon inte var intresserade av handlingarna och dessutom betedde sig så provocerande mot kommunens personal att det hade blivit ett arbetsmiljöproblem. Det spelade ingen roll enligt JO som konstaterade att reglerna om allmänna handlingars offentlighet ska tillämpas strikt formellt utan beaktande av vilket ändamål reglernas tillämpning i det enskilda fallet kan tänkas främja eller inte främja. Därför stred beslutet mot TF och OSL och även mot regeringsformens regler om att en myndighet ska beakta allas likhet inför lagen.
HFD 6738-13
En person har inte rätt att vara anonym när han eller hon begär domstolsprövning av en myndighets beslut att inte lämna ut allmänna handlingar. Det slog Högsta förvaltningsdomstolen fast i detta beslut. Myndigheter är förbjudna, enligt TF, att efterforska identiteten hos en person som begär ut handlingar. Men det hindrar inte att domstolar kan kräva komplettering av ett överklagande som saknar namn eller kontaktuppgifter. Det ansåg majoriteten i Högsta förvaltningsdomstolen som därmed lämnade en anonym resningsansökan utan åtgärd. Men ett justitieråd var skiljaktigt. Han ansåg att målet skulle tas upp till prövning eftersom det stred mot anonymitetsskyddet att kräva av den klagande att denne skulle avslöja sin identitet. Det skiljaktiga justitierådet hänvisade bland annat till att anonymitetsskyddet i TF 2:18 inte gör någon skillnad på vilken myndighet det är som försöker ta reda på vem som begär ut handlingar.
JO 3919-12
En person som begärde ut en kopia på ett betyg från Dalslands folkhögskola borde ha fått ut betyget skyndsamt. Det konstaterade JO. Ombudsmannen var också kritisk till att en assistent på skolan informerade den som betyget gällde att betyget hade begärts ut och av vem.