Yttrande om covid-19-vaccin som skickats till departement offentligt

En person begärde ut ett snabbyttrande som Folkhälsomyndigheten hade gjort och skickat till socialdepartementet angående läkemedelsbolaget Pfizers mRNA-vaccin mot covid 19, men fick avslag på sin begäran av myndigheten som påstod att handlingen var ett utkast. Folkhälsomyndigheten menade att yttrandet endast gjordes i konsultationssyfte som en del i en intern beredning inom Socialdepartementet. Myndigheten menade att handlingen därför inte expedierades och därför inte är en allmän handling.

Kammarrätten i Stockholm river nu upp Folkhälsomyndighetens beslut och tvingar den att göra en ny prövning av begäran. Domstolen godtar inte argumentet att yttrandet är en mellanprodukt som ska ses som ett internt material för regeringens egen beredning, då Folkhälsomyndigheten lämnade yttrandet till regeringen på grundval av sin särskilda expertkunskap och självständiga analys. Personen som begärde ut yttrandet hade redan fått delar av handlingen utlämnad från Socialdepartementet och ansåg att den därför var en slutprodukt som hade expedierats. Eftersom departementet anser att yttrandet är en inkommen och allmän handling, så slår Kammarrätten fast att handlingen måste anses vara upprättad på Folkhälsomyndigheten och allmän även hos den myndigheten.

Sjukvårdslednings Teams-anteckningar inte offentlig handling

En journalist på Nya Wermlands-Tidningen begärde ut minnesanteckningar från ett Teams-möte som den särskilda sjukvårdsledningen för Centralsjukhuset i Karlstad hade haft kopplat till det förstärkningsläge som rådde inom hälso- och sjukvården i Region Värmland. Hon argumenterade att anteckningarna var att likställa vid ett protokoll och skulle ses som en handling som, genom att ha spridits för kännedom inom sjukvårdsledningen, skulle anses vara färdigställd ”på annat sätt” och därmed upprättad av myndigheten. Men journalisten fick avslag av regionens Hälso- och sjukvårdsnämnd och överklagade beslutet i kammarrätten i Göteborg.

I sitt avgörande hänvisar kammarrätten till rättspraxis från Högsta förvaltningsdomstolen om att en handling kan anses vara färdigställd när den sprids för kännedom inom en myndighet. När en handling är färdigställd kan den anses vara upprättad och handlingar som en myndighet har upprättat är enligt tryckfrihetsförordningen 2:10 allmänna. Kammarrätten anser att de aktuella anteckningarna inte har färdigställts på annat sätt, då detta kräver ”att någon åtgärd vidtas som visar att handlingen är färdigställd”. Domstolen konstaterar att anteckningarna har förts löpande i Teams på en yta som har varit tillgänglig för medlemmarna i gruppen och att de varken har skrivits ut, undertecknats, publicerats på någon plattform, eller spridits för kännedom inom myndigheten. Därför kan de inte anses ha färdigställts, och de utgör följaktligen inte en allmän handling.

Uppgifter om personröster för parti utan mandat inte allmän handling

En kandidat för Partiet Nyans i valet till Riksdagen och ett regionfullmäktige 2022 ville ta del av dokumentation om personrösterna han hade fått. Men länsstyrelsen sa nej. Eftersom Partiet Nyans inte var ett rapportparti i valet och inte heller fick något mandat i berörda fullmäktigen så hade personrösterna ingen påverkan på valutgången. Länsstyrelsen förenklade därför hanteringen av partiets personröster och lät bli att registrera dem i valdatasystemet Valid. Någon sammanställning som är en allmän handling fanns alltså inte att lämna ut.

Kammarrätten i Göteborg ansåg att länsstyrelsens beslut var riktigt och avslog kandidatens överklagande.

Syftet med bevarande inte avgörande för utlämnande

En person begärde ut Arbetsförmedlingens beslut om anvisning och återtagen anvisning till en viss utbildning åren 2015-2018. Arbetsförmedlingen avslog begäran. Besluten från 2015 hade överlämnats till Riksarkivet och förvarades inte längre hos Arbetsförmedlingen. Besluten från senare år fanns visserligen i Arbetsförmedlingens system men hade endast bevarats för vetenskapliga ändamål enligt den personuppgiftsreglering som gäller för uppgifter om arbetssökande i en arbetsmarknadspolitisk databas. Att lämna ut besluten som allmänna handlingar överensstämde inte med det syftet, bedömde Arbetsförmedlingen.

Personen överklagade och fick delvis rätt i kammarrätten. Domstolen fastställde Arbetsförmedlingens avslagsbeslut i den del som gällde handlingar som hade överlämnats till Riksarkivet. De var inte längre förvarade hos Arbetsförmedlingen, konstaterade kammarrätten och avslog överklagandet i den delen.

Besluten från senare år var däremot allmänna handlingar, ansåg kammarrätten. ”En bestämmelse som anger att material eller uppgifter ska bevaras för vissa ändamål innebär dock inte en begränsning i rätten att ta del av allmänna handlingar”, skrev kammarrätten och skickade tillbaka ärendet till Arbetsförmedlingen för sekretessprövning av besluten.

Handlingar kan vara allmänna hos extern uppdragstagare

Beskrivningar av patientfall som hade använts vid examination av medicinstudenter vid Örebro universitet kunde eventuellt ses som förvarade hos universitet trots att de inte hade arkiverats där. Det fanns nämligen uppgifter om att patientfallen hade sparats av enskilda lärare eller externa specialistläkare som hade deltagit vid examinationerna.

Kammarrätten skickade tillbaka ärendet till universitetet för att det skulle undersöka om patientfallen fanns hos enskilda lärare eller specialistläkare och om dessa i så fall var allmänna handlingar.

Programfiler ansågs inte förvarade hos HFD

En person begärde hos HFD att få ta del av elektroniska kopior och/eller utskrifter av källkoden av filer som finns på olika datalagringsmedier som kommit in till domstolen.

Begäran omfattade bland annat disketter och hålkort. I denna del avslog HFD med hänvisning till att domstolen saknade teknisk utrustning för att kunna ta del av innehållet på dessa medier.

Begäran omfattade vidare CD/DVD-skivor och ett USB-minne med olika typer av filer på. HFD lämnade ut utskrifter av de RTF- och textfiler som fanns på dessa medier men avslog begäran vad avsåg program- och basfiler. Det här eftersom domstolen saknade program för att läsa dessa filer.

Även ett kassettband med ett datorspel för Commodore 64 omfattades av begäran. Personen hade specificerat att han inte ville ta del av programmet som en ljuduppspelning på en bandspelare. HFD hade dock ingen utrustning för att låta honom ta del av upptagningen på annat sätt. Det var därför det som erbjöds personen och med det ansåg HFD att begäran var tillgodosedd.

Hålkort inte förvarat hos HFD

Ett hålkort som hade kommit in till Högsta förvaltningsdomstolen var visserligen en handling i tryckfrihetsförordningens mening, men den kunde inte anses förvarad hos domstolen. Det här eftersom domstolen saknade den utrustning som krävdes för att läsa av innehållet på hålkortet.

Surfhistorik var inte allmän handling

Polismyndigheten behövde inte sammanställa och lämna ut vilka hemsidor på nätet en viss anställd hade surfat på under ett drygt halvårs tid. Det slog kammarrätten fast i den här domen.

Sökanden menade att cookiefilerna som visade vilka sidor som den anställde hade besökt var inkomna handlingar till myndigheten. Men kammarrätten avslog på den grunden att de begärde uppgifterna inte kunde göras tillgängliga med rutinbetonade åtgärder. De var därför inte förvarade hos Polismyndigheten på ett sådant sätt att de utgjorde allmänna handlingar.

Telefonloggar inte förvarade hos kommun

Ett företag begärde hos Salems kommun att få ut loggar över inkommande och utgående telefonsamtal under två dagar. Kommunen avslog eftersom loggarna inte sparades så långt tillbaka som begäran avsåg.

Företaget överklagade till kammarrätten och yrkade att kommunen skulle hämta in loggarna från sin teleoperatör.

Kammarrätten tycke inte att det fanns någon anledning att ifrågasätta kommunens uppgift att de aktuella loggarna var gallrade. ”Eftersom det skulle krävas att kommunen begär ut handlingarna från sin telefonoperatör anser kammarrätten att handlingarna inte heller kan göras tillgängliga med enbart rutinbetonade åtgärder”, fortsatte domstolen sitt resonemang. Slutsatsen blev att loggarna inte var förvarade hos kommunen och därmed inte heller några allmänna handlingar.  

Uppgifter om anställda omfattades inte av offentlighetsprincipen

Myndigheten för delaktighet begärde ut uppgifter om anställningsförhållanden för personal vid Synskadades riksförbund. Riksförbundet är ingen myndighet men enligt bilagan till offentlighets- och sekretesslagen gäller offentlighetsprincipen i riksförbundets ärenden om tilldelning eller återtagande av dispositionsrätt till ledarhund eller ett ärenden om tilldelning och återtagande av ledarhund. Riksförbundet avslog myndighetens begäran med hänvisning till att de begärda uppgifterna inte fanns i någon av dessa ärendetyper. Myndigheten överklagade men kammarrätten fastställde riksförbundets beslut.