Arkivarie satte intern instruktion framför grundlag

Arkivarien på utrikesdepartementet borde ha lämnat ut de begärda handlingarna utan dröjsmål eftersom de var över femtio år gamla och därför inte längre omfattades av sekretess. Det konstaterade JO i ett beslut som återges i ombudsmannens ämbetsberättelse från år 1900. Arkivarien följde departementets interna instruktioner som sade att den aktuella typen av handlingar bara kunde lämnas ut efter godkännande av kabinettsekreteraren. Men enligt JO var det uppenbart att instruktionen stred mot tryckfrihetsförordningens skyndsamhetskrav. JO väckte åtal och arkivarien dömdes för försummelse i ämbetet. Straffet stannade vid böter på femtio kronor eftersom det ansågs vara en förmildrande omständighet att arkivarien följt ”af öfverordnad lämnad föreskrift”.

JO_1900_s_8

Åtal och domar återges i NJA 1899 s. 299.

NJA 1899 s 299

JK: Kolla sökande mot folkbokföringen inte tjänstefel

En person som hade begärt ut handlingar från Osby kommun polisanmälde tjänstemannen som hanterade begäran för tjänstefel. Enligt anmälan hade tjänstemannen sökt efter anmälaren i folkbokföringsregistret och dragit slutsatsen att han inte är svensk medborgare. Därefter ska han ha kontaktat anmälaren och bett honom lämna uppgift om namn och adress för att handlingen skulle kunna skickas med brev eftersom det inte var möjligt att mejla den.

I ett beslut med anledning av anmälan konstaterade JK att ett brott mot efterforskningsförbudet kan utgöra tjänstefel och att anmälan väckte frågor om kommunens rutiner för utlämnande av handlingar. Men JK fann inte skäl att inleda förundersökning om tjänstefel.

I ett senare brev till anmälaren meddelade JK att myndigheten inte heller kommer att vidta några tillsynsåtgärder mot kommunen. Det motiverades bland annat med att den aktuella sökningen i folkbokföringsregistret inte verkade ha skett i efterforskningssyfte och att frågan om namn och adress ställdes för att kommunen skulle kunna skicka handlingen med brev.

JK_5277_18

JK_5278_18

Ettårigt dröjsmål inte straffbart

En chef vid åklagarmyndigheten dröjde mer än ett år med att lämna ut handlingar som en person hade begärt ut. Han åtalades för tjänstefel men friades i lägre instanser och målet vandrade ända upp till Högsta domstolen. Domstolen konstaterade att dröjsmålet utgjorde tjänstefel men valde ändå att fria chefen. Domstolen tog hänsyn till att dröjsmålet berodde på ett rent förbiseende, att chefen hade haft en mycket ansträngd arbetssituation och att personen som hade begärt ut handlingarna inte hade lidit någon större skada av dröjsmålet.

NJA_1993_44_s_216

Tjänstefel att inte meddela överklagbart beslut

Styrelseordföranden för ett kommunalt bostadsbolag dömdes för tjänstefel för att bolaget inte hade fattat ett skriftlig avslagsbeslut med besvärshänvisning i ett ärende om utlämnande av handlingar. Ärendet gällde en begäran från en journalist om att få ut ansökningshandlingar från personer som sökt vd-jobbet på bostadsbolaget. Journalisten fick bara ut fåtal av de inkomna ansökningar eftersom majoriteten av de sökande hade återkallat sina ansökningar från rekryteringsföretaget som skötte rekryteringen. Att journalisten fick vänta en vecka från begäran på att få ut de ansökningar som inte hade återkallats var inte straffbart som tjänstefel enligt hovrätten.

hr_skane_blekinge_b_28_14

Se även JO 5415-12.

Biskop förstörde brev och dömdes för tjänstefel

En person begärde ut 350 brev som dåvarande biskopen i Stockholm, Caroline Krook, fått från stiftets präster. Biskopen vägrade lämna ut breven men personen överklagade till kammarrätten som slog fast att breven var allmänna handlingar som skulle lämnas ut i offentliga delar. Biskopen skickade då tillbaka en del av breven till avsändarna och förstörde resten. Det här ledde till att hon åtalades och dömdes för tjänstefel i hovrätten.

Svea_HR_B_7034_02

JK 6030-12

En tjänsteman vid Landstinget Värmland tog reda på folkbokföringsadress och telefonnummer till en person som hade begärt ut uppgifter från landstinget. Tjänstemannen ringde sedan upp personen och frågade vad han tänkte använda uppgifterna till. Personen anmälde händelsen till JK som beslutade att inte inleda någon förundersökning om tjänstefel i form av brott mot efterforskningsförbudet i TF 2:14 3 st. Uppgifterna som personen hade begärt ut rörde en enskild ekonomiska förhållanden och kunde omfattas av sekretess. Därför kunde syftet med begäran ha betydelse för om uppgifterna kunde lämnas ut.

JK_6030_12