Ettårigt dröjsmål inte straffbart

En chef vid åklagarmyndigheten dröjde mer än ett år med att lämna ut handlingar som en person hade begärt ut. Han åtalades för tjänstefel men friades i lägre instanser och målet vandrade ända upp till Högsta domstolen. Domstolen konstaterade att dröjsmålet utgjorde tjänstefel men valde ändå att fria chefen. Domstolen tog hänsyn till att dröjsmålet berodde på ett rent förbiseende, att chefen hade haft en mycket ansträngd arbetssituation och att personen som hade begärt ut handlingarna inte hade lidit någon större skada av dröjsmålet.

NJA_1993_44_s_216

Tjänstefel att inte meddela överklagbart beslut

Styrelseordföranden för ett kommunalt bostadsbolag dömdes för tjänstefel för att bolaget inte hade fattat ett skriftlig avslagsbeslut med besvärshänvisning i ett ärende om utlämnande av handlingar. Ärendet gällde en begäran från en journalist om att få ut ansökningshandlingar från personer som sökt vd-jobbet på bostadsbolaget. Journalisten fick bara ut fåtal av de inkomna ansökningar eftersom majoriteten av de sökande hade återkallat sina ansökningar från rekryteringsföretaget som skötte rekryteringen. Att journalisten fick vänta en vecka från begäran på att få ut de ansökningar som inte hade återkallats var inte straffbart som tjänstefel enligt hovrätten.

hr_skane_blekinge_b_28_14

Se även JO 5415-12.

Biskop förstörde brev och dömdes för tjänstefel

En person begärde ut 350 brev som dåvarande biskopen i Stockholm, Caroline Krook, fått från stiftets präster. Biskopen vägrade lämna ut breven men personen överklagade till kammarrätten som slog fast att breven var allmänna handlingar som skulle lämnas ut i offentliga delar. Biskopen skickade då tillbaka en del av breven till avsändarna och förstörde resten. Det här ledde till att hon åtalades och dömdes för tjänstefel i hovrätten.

Svea_HR_B_7034_02

JK 6030-12

En tjänsteman vid Landstinget Värmland tog reda på folkbokföringsadress och telefonnummer till en person som hade begärt ut uppgifter från landstinget. Tjänstemannen ringde sedan upp personen och frågade vad han tänkte använda uppgifterna till. Personen anmälde händelsen till JK som beslutade att inte inleda någon förundersökning om tjänstefel i form av brott mot efterforskningsförbudet i TF 2:14 3 st. Uppgifterna som personen hade begärt ut rörde en enskild ekonomiska förhållanden och kunde omfattas av sekretess. Därför kunde syftet med begäran ha betydelse för om uppgifterna kunde lämnas ut.

JK_6030_12