Länsarbetsnämnd bröt mot efterfrågeförbudet

En anställds vid dåvarande Länsarbetsnämnden i Älvsborgs län begärde ut samtliga betyg ur personakten för en tjänsteman vid samma myndighet. Länsarbetsnämnden svarade att hon behövde redogöra för syftet med begäran. När personen, trots påminnelser, inte fick ut några handlingar anmälde hon Länsarbetsnämnden till JO. Efter påstötningar från JO lämnade myndigheten till slut ut de begärda betygen. I ett yttrande till JO förklarade Länsarbetsnämnden att den hade frågat om syftet med begäran därför att det fanns misstankar om att personen tänkte använda betygen för att trakassera den aktuella tjänstemannen. JO såg ingen grund för sådana misstankar och kritiserade Länsarbetsnämnden för att den hade brutit mot efterfrågeförbudet och skyndsamhetskravet.

JO_1990_91_s_421

Smygfilmares namn och lön inte hemlig

En person hade rätt att få ut namn, lön och sysselsättningsgrad för en tidigare anställd i Jönköpings kommun som hade placerat en kamera i ett omklädningsrum i kommunhuset. Det slog kammarrätten fast i den här domen. I sitt överklagande till kammarrätten uppgav personen att syftet med begäran var att  ”se om myndigheten förfarit på ett adekvat arbetsrättsligt sätt.” Kammarrätten ansåg, till skillnad från kommunen, att det inte fanns skäl att anta att ett utlämnande skulle innebära en fara för den tidigare anställda eller dennes anhöriga. Att fallet hade fått uppmärksamhet i media var inte tillräckligt skäl för sekretess, konstaterade domstolen.

KR_Jonkoping_54_18

Larmoperatörs namn hemlighölls på fel grund

En person begärde ut namnet på en larmoperatör vid polisen som han hade pratat med vid en händelse. Polisen sekretessbelade operatörens namn med hänvisning till OSL 39:3 2 st.  Personen överklagade. Kammarrätten konstaterade att den åberopade sekretessregeln inte tar sikte på namnuppgifter och återförvisade ärendet till polisen för prövning av om larmoperatörens namn var hemligt enligt första stycket i samma paragraf, det vill säga på den grunden att operatören riskerade att utsättas för våld eller annat allvarlig men om uppgiften lämnades ut.

KR_Stockholm_7001_17

Överklagat beslut_7001_17

Läkares namn var inte hemliga

En journalist begärde ut namnen på de läkare som tjänstgjorde vid kvinnokliniken vid Blekingesjukhuset under april – juni 2017. Landstinget avslog begäran, journalisten överklagade och fick rätt i kammarrätten. Namnuppgifter omfattas inte av den starkare sekretess som gäller för anställdas personuppgifter vid vissa myndigheter. Det fanns inte heller något som tydde på att ett utlämnande skulle leda till att läkarna utsattes för våld eller annat allvarligt men, enligt kammarrätten. De begärda namnuppgifterna skulle alltså lämnas ut till journalisten.

KR_Jonkoping_2976_17

Kriminalvårdares privata mejladresser hemliga

En journalist begärde hos Kriminalvården att få ta del e-postloggar för 90 dagar avseende e-post från och till sju namngivna tjänstemän – generaldirektören, presschefen och fem anställda vid Nationella Transportenheten. Myndigheten lämnade ut loggarna men med en rad uppgifter maskerade.

Journalisten överklagade till kammarrätten och yrkade att vissa av de maskerade uppgifter skulle lämnas ut till henne. Det gällde privata e-postadresser tillhörande tjänstemän vid Kriminalvården, mejladresser till utomstående som haft mejlkontakt med presschefen och enskildas namn som förekommit i ämnesraden i vissa meddelanden i den mån de varit anställda eller före detta anställda vid myndigheten.

Kammarrätten avslog hennes yrkande om att få ut anställdas privata e-postadresser. En uppgift om en tjänstemans privata e-postadress utgjorde enligt kammarrättens uppfattning en uppgift i myndighetens personaladministrativa verksamhet. Och det stod enligt domstolen inte klart att uppgifterna kunde röjas utan men för de anställda. Inte heller ”kapade” adresser som bara visade avsändarens eller mottagarens namn kunde lämnas ut, enligt domstolen.

Kammarrätten biföll journalistens yrkande om att få ut personliga e-postadresser till personer som haft kontakt med Kriminalvårdens presschef. Dessa uppgifter var inte sekretessbelagda även om vissa av dem tagit kontakt med presschefen för att begära ut allmänna handlingar.

Kammarrätten biföll också journalisten yrkande om att få ut namn på anställda eller före detta anställda vid Kriminalvården som förekom i ämnesraderna i e-postloggen. Anställda omfattas inte av sekretessen i OSL 35:15 som skyddar enskildas personliga förhållanden. Domstolen ansåg inte heller att de berörda personerna riskerade att utsättas för våld eller annat allvarligt men (OSL 39:3 1 st) om journalisten fick ut deras namn.

KR_Jonkoping_1323_15

KR Sthlm 6085-13

Kontaktpersoner omfattas inte av den sekretess som gäller till skydd för enskilda inom socialtjänsten enligt OSL 26:1 1 st. Kontaktpersonerna ska istället ses som personal som eventuellt skyddas av sekretessen i OSL 39:3 1 st. Det slog kammarrätten fast och undanröjde Spånga-Tensta stadsdelsnämnds beslut att hemlighålla namnen på de kontaktpersoner som haft uppdrag för stadsdelen de senaste tre åren. Domstolen skickade tillbaka ärendet till stadsdelsnämnden med en uppmaning om att pröva om uppgifterna var hemliga enligt OSL 39:3 1 st eller kunde lämnas ut.

KR_Sthlm_6085_13

RÅ 1997 not. 32

En journalist hade rätt att få ut registreringsnumret för rikspolischefens förmånsbil från Rikspolisstyrelsen. Regeringsrätten konstaterade att varken uppgiftens art eller omständigheterna i det aktuella fallet talade för att ett utlämnande skulle leda till att rikspolischefen utsattes för våld eller annat allvarlig men.

RA_1997_not_32

KR Göteborg 6073-05

Kommuner och kommunala bolag är skyldiga att lämna ut namnen på sina parkeringsvakter. Det har kammarrätten i Göteborg slagit fast i två domar som gällde Helsingborgs stad respektive kommunala bolaget Parkering Malmö.

KR_Goteborg_6073_05

KR_Goteborg_5568_12

KR Gbg 589-11

En journalist på Sveriges radio hade rätt att få ut uppgifter i en utredning om sexuella trakasserier vid det kommunala bolaget Jönköpings rådhus AB. Kammarrätten tyckte inte att ett offentliggörande kunde skada bolagets ställning som part i en kommande rättstvist med den berörde anställde. Det här eftersom personen som hade varit föremål för utredningen redan kände till uppgifterna. Personen i fråga kunde inte heller anses riskera att utsättas för våld eller annat allvarligt men på grund av ett offentliggörande. Kammarrätten konstaterade också att en publicering av uppgifterna i radio inte kunde ses som ett allvarligt men.

KR_Jkpg_589_11