Smittspridning per kommun och vecka var offentlig

En journalist hade rätt att få ut uppgifter om antal smittade i covid-19 per kommun och vecka, även när det rörde sig om färre än 15 fall. Det slog kammarrätten fast i denna dom.

Folkhälsomyndigheten hade avslagit begäran, bland annat med hänvisning till “den alarmerande situation som covid-19 skapat”.

JO: Upplys om mer anonyma alternativ

En person mejlade til Eksjö tingsrätt och begärde att få ett förhör skickat till sig. Tingsrätten svarade att förundersökningar bara lämnas ut på papper, vilket medför en avgift. I samma meddelande skrev tingsrätten att den behövde personens fakturaadress, leveransadress och personnummer.

Personen JO-anmälde tingsrätten för att ha försökt efterforska hans identitet i strid med efterforskningsförbudet i tryckfrihetsförordningen. JO uttalade bland annat följande:

“Jag har ingen anledning att ifrågasätta tingsrättens uppgift om att syftet med att efterfråga bl.a. AA:s personnummer var att kunna möta hans begäran om att få handlingen skickad till sig. För det ändamålet behövde han alltså lämna vissa faktureringsuppgifter.”

Däremot tyckte JO att tingsrätten hade kunnat vara tydligare med varför man efterfrågade uppgifterna och att det fanns alternativ om personen inte ville lämna identitetsuppgifter, till exempel att han kunde komma och ta del av handlingarna på plats hos myndighet och betala kontant om han ville ta med sig kopior hem.

Mäklarstatistik omfattades av biblioteksundantaget

Statistik om bostadsförsäljningar som Riksbanken får in löpande från Svensk mäklarstatistik AB omfattas av biblioteksundantaget. Det slog HFD fast i denna dom. HFD hänvisade till att riksbanken använder statistiken på samma sätt som man använder böcker eller databaser i ett bibliotek. Det gick alltså inte att få ut statistiken från myndigheten med stöd av offentlighetsprincipen.

Pensionsbelopp var offentligt

Uppgifter om en enskild persons pensionsbelopp som fanns i ett pensionsmål vid Kammarrätten i Göteborg var offentliga. Det bedömde HFD i den här domen. HFD hänvisade till att den tillämpliga sekretessbestämmelsen har ett rakt skaderekvisit, vilket innebär att offentlighet är huvudregeln. HFD bestämde att kammarrätten skulle lämna ut uppgifterna till personen som hade begärt ut dem.

Fortsatt sekretess för dom trots felaktig hänvisning

När förvaltningsrätten i Umeå meddelade dom i ett mål om tvångsvård beslutade domstolen samtidigt att fortsatt sekretess skulle gälla för en bilaga till domen. I bilagan fanns uppgifter om vårdnadshavarens och barnets namn, personnummer och adress. Som grund för detta hänvisade domstolen till socialtjänstsekretess.

En person begärde ut den sekretessbelagda bilagan och fick avslag av domstolen. Sökanden överklagade till kammarrätten som upphävde förvaltningsrättens beslut eftersom socialtjänstsekretessen inte är tillämplig på uppgifter som har tagits in i en dom. Ärendet gick tillbaka till förvaltningsrätten för prövning av om någon annan sekretessregel var tillämplig. Förvaltningsrätten lämnade ut personnumren men sekretessbelade uppgifterna om namn och personnummer med hänvisning till folkbokföringssekretess. De berörda personerna ansågs ha en hotbild mot sig.

Sökanden överklagade återigen till kammarrätten som denna gång fastställde förvaltningsrättens beslut. Sökanden överklagade då till HFD. Enligt HFD var frågan i målet om om uppgifter i en domstols dom, som har begärts ut med stöd av offentlighetsprincipen, kan hemlighållas med hänvisning till en annan sekretessbestämmelse än den som domstolen i domen har beslutat ska vara fortsatt tillämplig. HFD:s svar blev i detta fallet ja. HFD menade att det framgick tydligt av förvaltningsrättens beslut att fortsatt sekretess skulle gälla för uppgifterna var motiverat av samma skyddsintresse som skyddas av folkbokföringssekretessen, men att domstolen av misstag hänvisade till en annan sekretessregel. Därmed kunde folkbokföringssekretessen ändå tillämpas på uppgifterna.

Ingen partsinsyn i överprövade handlingar

En person överklagade ett sekretessbeslut från Polismyndigheten. När kammarrätten lånade in de aktuella handlingarna för att gör sin sekretessbedömning begärde personen ut dessa handlingar från kammarrätten. Domstolen avslog med hänvisning till att handlingarna inte kunde betraktas som inkomna till domstolen.

Personen överklagade till HFD. Frågan i målet var om personen skulle få ta del av handlingarna hos kammarrätten enligt den sekretessbrytande regel som gäller för parter i ett mål. Det tyckte inte HFD. Partsinsynen omfattar de handlingar som har tillförts det aktuella målet. Enligt HFD hade de handlingar som lånats in inte tillförts målet. Det motiverades så här:

“Om handlingar som ska sekretessprövas av domstol skulle anses vara tillförda målet skulle en överprövning av en myndighets beslut att inte lämna ut handlingar med stöd av offentlighetsprincipen i de flesta fall bli meningslös, eftersom klaganden enbart genom att överklaga beslutet skulle få en betydligt mer omfattande rätt till insyn med stöd av den sekretessbrytande bestämmelsen”, skrev HFD.

Loggar från registerslagningar var hemliga

En person begärde hos Kammarrätten i Jönköping att få ta del av de handlingar som Kriminalvården skickat in för sekretessprövning i ett mål hos kammarrätten. Handlingarna bestod av utskrifter av loggfiler från Kriminalvårdens dataregister och innehöll uppgifter om bland annat användarnamn för de tjänstemän som gjort slagningar i registret på en viss person och om tidpunkten
för slagningarna.

Kammarrätten avslog begäran av två skäl:

  1. För det första skulle ett utlämnande av namnen på ett relativt stort antal Kriminalvårdsanställda kunna medföra skada för det intresse som ska skyddas av försvarssekretessen.
  2. För det andra skulle ett utlämnande bidra till upplysningar om säkerhets- och bevakningsåtgärder, vilket kunde ants motverka dessa åtgärder.

Personen överklagade till HFD men fick avslag.

Film med domstolsvakter var hemlig

En person vände sig till Jönköpings tingsrätt och begärde ut en övervakningsfilm som visade när han gick igenom domstolens säkerhetskontroll. På filmen förekom även två vakter som var anställda vid tingsrätten. Tingsrätten vägrade lämna ut filmen. För det första hade man inte teknisk utrustning för att redigera filmen eller maskera delar av den. För det andra innehöll filmen, i omaskerat skick, uppgifter om vakternas personliga förhållanden, och enligt tingsrätten stod det inte klart att dessa kunde lämnas ut utan att vakterna eller deras anhöriga led men.

Personen överklagade till kammarrätten som fastställde tingsrättens beslut.

Ingen sekretess för kritik vid tillsyn

En tillsynsmyndighets påpekanden om att en verksamhet inte följer lagen i något avseende är inte en sådan uppgift om en enskilds affärs- och driftsförhållanden som kan hemlighållas med stöd av tillsynssekretessen. Det bedömde kammarrätten i denna dom på tal om upp uppgifter som hade begärts ut från en kommuns tillsyn av en fristående förskola.