Polisanställdas arbetade tid var hemlig

En offentlig försvarare hade inte rätt att få ut uppgifter om arbetstid, specificerad i timmar och minuter per dag samt uppgift om eventuella måltidsavdrag, för två polisanställda under en viss tidsperiod. Det bedömde kammarrätten i den här domen. Domstolen menade att polisens framtida verksamhet skulle kunna skadas.

Personallista hemlighölls på felaktig grund

En sökande vände sig till kammarrätten och begärde ut en lista med namn på anställda vid en anstalt samt deras löner. Listan fanns i ett sekretessmål vid domstolen. Kammarrätten avslog begäran, men sökanden överklagade till HFD.

HFD konstaterade att en lista över anställda inte är en uppgift om en åtgärd som har till syfte att hindra rymning eller fritagning. Det är inte heller en uppgift om en åtgärd som har till syfte att upprätthålla ordningen och säkerheten. Därmed kan en sådan lista inte sekretessbeläggas med stöd av den sekretessbestämmelse som gäller för dessa typer av uppgifter.

HFD skickade tillbaka ärendet till den kammarrätt som hade vägrat lämna ut listan. HFD tyckte att kammarrätten kunde testa om någon annan sekretessregel var tillämplig på de aktuella uppgifterna.

Ingen skyldighet att översätta handling till turkiska

En sökande begärde att Högsta domstolen skulle lämna ut ett inkommet överklagande efter att ha översatt det till turkiska. Högsta domstolen konstaterade att handlingen fanns hos domstolen på svenska och att man inte hade någon skyldighet att översätta den. Begäran avslogs därför.

Allmän handling behövde inte lämnas ut i punktskrift

En person begärde hos Högsta domstolen att få ut ett överklagande, överfört till punktskrift eller inläst på band. Domstolen konstaterade att det inte finns någon rätt för en sökande att själv bestämma i vilken form en avskrift eller kopia ska lämnas ut. Domstolen avslog därför begäran.

Polis namn hemlighölls på felaktig grund

En person som hade blivit föremål för ett polisingripande begärde ut namnet på polisen som hade fattat beslut om husrannsakan, medverkat vid ingripandet och upprättat en promemoria om händelsen. Polismyndigheten sade nej med hänvisning till personalsekretess, eftersom det kunde antas att polisen eller dennes anhöriga skulle utsättas för våld eller annat allvarligt men om uppgiften röjdes. Polismyndigheten påpekade att polisens bricknummer framgick av handlingarna, vilket gjorde polisen “…identifierbar inom myndigheten” om någon ville rikta klagomål mot vederbörande.

Personen bakom begäran överklagade och kammarrätten upphävde Polismyndighetens beslut. Domstolen konstaterade att personalsekretessen, som Polismyndigheten hade tillämpat, gäller i en myndighetens personaladministrativa verksamhet, vilket det inte var fråga om i det här fallet. Domstolen påpekade också att beslutsfattare och andra som utövar offentlig makt inte kan uppträda anonymt. Dock kan en polismans namn hållas hemligt i vissa fall av hänsyn till det allmänas verksamhet, ansåg kammarrätten. Därför skickade domstolen tillbaka ärendet till Polismyndigheten för prövning i den delen.

Behövde inte redogöra för syfte för att slippa GDPR-sekretess

En sökande som kallade sig Faktakollen begärde ut uppgifter om namn, avdelning och datum för uppsägningar på SMHI under en viss period. Myndigheten vägrade med hänvisning till att det kunde antas att den sökande skulle använda de begärda uppgifterna i strid mot dataskyddsförordningen, GDPR.

SMHI trodde inledningsvis att Faktakollen syftade på SVT:s eller Dagens nyheters Faktakollen, det vill säga en journalistisk verksamhet som är undantagen GDPR:s regler, men förstod efterhand att man hade att göra med en annan Faktakollen. Myndigheten började då ställa frågor om syftet med begäran, men sökanden vägrade svara. Det var mot den bakgrunden som SMHI avslog begäran.

Men sökanden överklagade till kammarrätten och fick rätt. Uppgifter om datum och avdelning är inte personuppgifter, konstaterade domstolen. När det gällde namnen bakom uppsägningarna menade domstolen att det inte fanns några konkreta omständigheter i målet som tydde på att uppgifterna skulle användas i strid mot GDPR.

Förteckning över samtal i mobil var allmän handling

Telefon- och adresslistor i en myndighetsanställds tjänstemobil är inte allmänna handlingar, ansåg kammarrätten i den här domen. Förteckningen över in- och utgående samtal är däremot att likna vid en e-postlogg, det vill säga en sådan löpande förd förteckning som är en allmän handling.

Uppgifter om frånvaro hemlighölls på fel grund

En person begärde ut uppgifter om närvaro och frånvaro för tre anställda på Sahlgrenska universitetssjukhuset. Sjukhuset nekade med hänvisning till personalsekretess. Personen överklagade och fick rätt i kammarrätten. Domstolen konstaterade att personen inte hade begärt ut uppgifter om orsaken till frånvaron, vilket hade kunnat vara hemligt. Kammarrätten skickade tillbaka ärendet till sjukhuset för prövning av om uppgifterna var hemliga enligt någon annan sekretessregel.

Förälder fick ut övervakningsfilm från skola

En förälder begärde ut övervakningsfilmer från en skola i Knivsta som bland annat visade när hans son slogs med en annan elev. Filmerna ingick i ett disciplinärende mot sonen.

Kommunen avslog begäran med hänvisning till den sekretess som gäller inom elevhälsan, annan elevstödjande verksamhet och i ärenden om tillrättaförande av elev.

När kammarrätten överprövade sekretessbesluten kom den fram till att filmerna kunde lämnas ut till föräldern med stöd av rätten till partsinsyn.