Uppgifter i kommuninvånarregister var offentliga

En person vände sig till Bergs kommun och begärde ut födelsedatum och folkbokföringsadress/särskild postadress för personer på två orter som var födda och döda vissa angivna år. De begärda uppgifterna fanns i det digitala kommuninvånarregistret KIR.

Kommunen avslog begäran med hänvisning till att uppgifterna fanns i handlingar som inte var kommunens. Kommunen hänvisade i stället till Skatteverkets verksamhet för folkbokföring.

Personen överklagade och kammarrätten gav honom rätt. Kammarrätten konstaterade till att börja med att KIR var en inkommen handling till kommunen genom det sätt som kommunen använde registret. Enligt kammarrätten fanns det ingen särskilt anledning att anta att en enskild skulle lida men av ett utlämnande. De begärda uppgifterna skulle därför lämnas ut.

Ny bakläxa efter domstolstrots

Övervakningsnämnden i Eskilstuna hade inte stöd för att sekretessbelägga ledamöternas personnummer med stöd av OSL 39:3 3 st. Det slog kammarrätten fast redan första gången beslutet överklagades. Men när kammarrätten skickade tillbaka ärendet till övervakningsnämnden för ny prövning avslog nämnden igen med hänvisning till samma sekretessregel. Nämnden tog stöd av ett avgörande från en annan kammarrätt som hade prövat motsvarande fråga och kommit fram till att sekretessregeln är tillämplig vid övervakningsnämnder.

Sökanden överklagade och kammarrätten konstaterade att man redan hade tagit ställning i frågan om OSL 39:3 3 st är tillämplig vid övervakningsnämnden och kommit fram till att den inte är det. Domstolen uttalade följande på tal om att övervakningsnämnden trotsat kammarrättens tidigare avgörande:

Oavsett anledningen till att ett mål återförvisas är huvudregeln att domstolens sakprövning, sådan den kommer till uttryck i beslutsmotiveringen (domskälen), ska godtas av beslutsmyndigheten då denne senare meddelar sitt beslut.

Hävdade domstolstrots – fick inte förtur

Övervakningsnämnden i Eskilstuna avslog en begäran om att få ta del av personnumren för nämndens ledamöter. Det här med hänvisning till OSL 39:3 3 st. Sökanden överklagade beslutet till kammarrätten som upphävde nämndens beslut och skickade tillbaka ärendet dit för ny prövning. Kammarrätten tyckte inte att den åberopade bestämmelsen var tillämplig på de begära uppgifterna.

Nämnden fattade ett nytt beslut och sekretessbelade återigen personnumren med hänvisning till samma lagrum.

Sökanden överklagade ännu en gång och ansökte om att målet skulle behandlas med förtur eftersom nämnden hade fördröjt ett utlämnande genom att trotsa kammarrättens tidigare dom. Kammarrätten fann inte skäl för att bevilja förtur.

Ingen rättsprövning av regeringens avslagsbeslut

En person vände sig till justitiedepartementet och begärde ut vissa beslut om nåd som regeringen hade fattat under ett antal år. Det blev avslag.

Regeringens beslut kan inte överklagas i vanlig ordning men personen ansökte om rättsprövning hos Högsta förvaltningsdomstolen. Hon hänvisade bland annat till ett avgörande från Europadomstolen 2016 som hon menade slog fast att det är en mänsklig rättighet att få ett utlämnandeärende prövat i domstol.

HFD avvisade ansökan med följande motivering:

Av Högsta förvaltningsdomstolens praxis följer att beslut att inte lämna ut allmänna handlingar inte kan anses innefatta någon prövning av den enskildes civila rättigheter i den mening som avses i rättsprövningslagen (se RÅ 2007 not. 202 och HFD 2017 not. 10). Avgörandet från Europadomstolen som sökanden åberopar föranleder ingen annan bedömning.

Mejl där visst namn förekommer – tillräckligt preciserat

En person begärde ut mejl som åtta angivna medarbetare vid Linköpings universitet hade skickat eller tagit emot och som innehöll personens namn i ämnesraden eller meddelandetexten. Begäran var avgränsad till perioden februari till maj 2020.

Universitetet avslog den del av begäran som innehöll namnet i meddelandetexten med hänvisning till att den inte var tillräckligt preciserad och att en sammanställning av dessa mejl inte var möjlig med rutinbetonade åtgärder. Den del av begäran som gällde mejl med namnet i ämnesraden avslogs med hänvisning till att dessa meddelanden utgjorde arbetsmaterial/intern e-postkommunikation.

Personen överklagade och kammarrätten upphävde universitetets beslut. Domstolen bedömde att begäran om att ta del av mejl där namnet förekom i meddelandetexten var tillräckligt preciserad och att universitetet har tekniska möjligheter att göra den aktuella sökningen. Frågan om mejlen kunde tas fram med rutinbetonade åtgärder var inte relevant eftersom det rörde sig om färdiga handlingar och inte en sammanställning av uppgifter.

Vad gällde de mejl som hade namnet i ämnesraden gjorde kammarrätten följande bedömning. Mejlen var skickade mellan medarbetare på en och samma institution och var därför inte expedierade eller inkomna. Däremot var de kopplade till ett ärende, närmare bestämt frågan om den aktuella personens fortsatta anställning på universitet. Enligt kammarrätten gick det inte utläsa av handlingarna i målet om det ärendet var avslutat, och om mejlen av det skälet hade blivit allmänna handlingar. Kammarrätten skickade därför tillbaka ärendet till universitetet för ny prövning.

Skolpersonals namn inte hemliga

En person begärde ut namn och kontaktuppgifter till den skolpersonal som hade bevittnat en våldsam händelse på en skola i Götene kommun. Kommunen sekretessbelade uppgifterna om “eventuella vittnen” och hänvisade till den sekretess som skyddar uppgifter om enskildas personliga förhållanden i skolverksamhet.

Personen överklagade till kammarrätten som upphävde kommunens beslut. I samband med överklagandet påstod kommunen att det inte var någon skolpersonal som hade bevittnat händelsen. Men i den handling som kommunen hade lämnat över till kammarrätten för sekretessprövning fanns uppgifter om att det var personal som gick emellan eleverna och särade på dem.

Kammarrätten slog fast att identitetsuppgifter om skolpersonal som utför åtgärder i tjänsten inte kan hemlighållas med stöd av den sekretess som skyddar enskildas personliga förhållanden. Eftersom det hade getts motstridiga besked om vilka uppgifter som fanns hos kommunen, skickade kammarrätten tillbaka ärendet dit för ny prövning.

Bakläxa för sekretessbelagd klasslista

Kammarrätten ansåg att uppgifter om namn och adress till barn på en förskoleavdelning kunde lämnas ut till en förälder med undantag för uppgifter om barn med skyddade personuppgifter. Kammarrätten skickade tillbaka ärendet till kommunen eftersom det inte hade framgått i målet om något barn på listan hade skyddade uppgifter.

Gisslantagning hindrade utlämnande på stället

Anstalten Hällby var inte skyldig att lämna ut allmänna handlingar på stället under en pågående gisslantagning på anstalten. Det slog kammarrätten fast i denna dom. I den rådande situationen förelåg betydande hinder mot att låta sökanden ta del av handlingarna i anstaltens lokaler, enligt domstolen.

Kammarrätter oeniga om sekretess vid övervakningsnämnd

Är övervakningsnämnderna en del av Kriminalvården och skyddas nämndens ledamöter därför av den förstärka personalsekretessen i OSL 39:3 3 st? Ja, det tyckte Kammarrätten i Sundsvall i ett mål och slog fast att personnumren för Falu övervakningsnämnds ledamöter var hemliga.

Kammarrätten i Stockholm tyckte inte att övervakningsnämnderna kan ses som en del av Kriminalvården och bestämde att Övervakningsnämnden i Visby skulle lämna ut sina ledamöters personnummer.

Kammarrätten i Jönköping tyckte inte heller att övervakningsnämnderna är en del av Kriminalvården. Kammarrätten återförvisade ärendena till övervakningsnämnderna i Eskilstuna och Jönköping för en prövning av om några personnummer kunde hemlighållas med stöd av den mindre starka personalsekretessen i OSL 39:3 1 st.

Personer med sociala kontrakt var hemliga

En person ville ha ut en lista med namn och personnummer på alla med bostadssociala kontrakt i Sundsvalls kommun, det vill säga personer som får hyra lägenheter i andra hand av kommunen därför att de har svårt att få en bostad på annat sätt. Personen vände sig till två olika kommunala nämnder för att få uppgifterna: kommunstyrelsen och individ- och arbetsmarknadsnämnden.

Kommunstyrelsen avslog med hänvisning till socialtjänstsekretess och GDPR-sekretess. Båda dessa grunder underkändes av kammarrätten efter att personen hade överklagat dit. Enligt domstolen hade det inte kommit fram något som tydde på att personen tänkte använda personuppgifterna för något annat än privat bruk. Därmed var GDPR-sekretessen inte tillämplig.

Enligt kammarrätten var inte heller socialtjänstsekretessen tillämplig, eftersom andrahandsuthyrningen genom bostadssociala kontrakt, är en verksamhet som bedrivs inom kommunstyrelsen:

“Även om uthyrningen sker till personer som förekommer inom socialtjänsten anser kammarrätten att kommunstyrelsens andrahandsuthyrning inte kan anses vara socialtjänstverksamhet”

Kammarrätten skickade tillbaka ärendet till kommunstyrelsen för en prövning av om uppgifterna i stället kunde hemlighållas med stöd av den sekretess som gäller kommunal bostadsuthyrningsverksamhet.

Kammarrätten fastställde däremot individ- och arbetsmarknadsnämndens beslut. Nämndens arbete med bostadssociala kontrakt var att betrakta som socialtjänst och uppgifterna där omfattades av socialtjänstsekretess.