Kränkningar på jobbet var hemliga

“Att en viss identifierbar person upplevt sig utsatt för kränkande särbehandling, och de närmare redogörelserna för sådana händelser, får typiskt sett anses innebära men för de inblandade om uppgifterna skulle röjas”. Det konstaterade kammarätten i den här domen som gällde utlämnande av en rapport om kränkande särbehandling på en arbetsplats. Domstolen fastställde därför Länsstyrelsen i Jämtlands läns beslut att sekretessbelägga den delen av rapporten. Andra delar som länstyrelsen hade sekretessbelagd menade kammarrätten kunde offentliggöras.

Mängden knark i avlopp var hemlig

En journalist begärde ut en rapport som redovisade resultaten av den analys av avloppsvattnet i Malmö som hade gjorts vid ett antal mätpunkter i samband med operation Hagelstorm i januari 2020. Mätningarna gällde halter av narkotika i avloppsvattnet. Polismyndigheten avslog begäran delvis och lämnade ut rapporten i maskerat skick. Det här med motiveringen att de maskerade uppgifterna var en del av myndighetens arbetsmetodutveckling och att ett utlämnande skulle kunna skada den framtida verksamheten.

Journalisten överklagade och yrkade att fler uppgifter i rapporten skulle lämnas ut. Han anförde bland annat att operationsledningen redan hade gett en övergripande bild av resultaten i media. Han ville ha ut resultaten för att kunna granska och värdera polisens påståenden om sin insats. Han tyckte inte heller att det rörde sig om någon ny och revolutionerande arbetsmetodutveckling eftersom tekniken använts under lång tid, bland annat i Oslo.

Polismyndigheten svarade bland annat följande: “Kunskapen om exempelvis vilka substanser som brukas i ett område vid varje givet tillfälle kan också leda till att personer inom den brottsliga verksamheten anpassar sina aktiviteter och därigenom motverkar Polismyndighetens åtgärder. Därmed kan den framtida verksamheten antas skadas om uppgifterna röjs.”

Kammarrätten avslog överklagandet. Domstolen hänvisade till att Polismyndigheten själv hade uppgett att den begärda rapporten var en del av ett pågående utvecklings- och metodarbete. Uppgifterna i den riskerade därför att röja Polisens arbetsrutiner och skada den framtida verksamheten.

Sekretess för uppgifter om covidsmittade

Kammarrätten avslog överklagandet från en person som ville ha uppgifter om antalet smittade och döda i covid-19 i Vaxholms kommun, samt bland personalen vid Borgmästargården, hemtjänsten och annan personal inom vård-och omsorgsområdet. Kammarrätten tyckte inte att det fanns anledning att ifrågasätta kommunens påstående att de efterfrågade uppgifterna inte fanns dokumenterade hos kommunen.

Överklagandet avslogs även i den del som gällde uppgifter om antalet smittade och döda boende vid Borgmästargården. Uppgifterna omfattades av socialtjänstsekretess, ansåg kammarrätten, eftersom det kunde var möjligt att identifiera enskilda genom jämförelser med annan tillgänglig information, till exempel folkbokföringsuppgifter.

Riksarkivet tillämpade GDPR-sekretess utan lagstöd

Kammarrätten upphävde Riksarkivet beslut att sekretessbelägga källhistoriskt material med stöd av GDPR-sekretess. Företaget som hade begärt ut materialet avsåg att publicera det på en webbplats med utgivningsbevis. Den avsedda personuppgiftsbehandlingen var alltså undantagen GDPR. Kammarrätten skickade tillbaka ärendet till Riksarkivet för prövning av om materialet var sekretessbelagt på någon annan grund.

Hemligt om företag mejlat om korttidsstöd

Tillväxtverket ville inte bekräfta om myndigheten hade tagit emot ett brev eller ett mejl från ett visst företag gällande stöd vid korttidsarbete. Bara det faktum att ett visst företag tagit kontakt med myndigheten i ett sådant ärende var hemligt, enligt myndigheten. Kammarrätten instämde efter att sökanden hade överklagat avslagsbeslutet.

Totalbelopp var offentligt

Antal enheter och pris per enhet var hemligt i en faktura som hade kommit in till Region Jönköpings län. Uppgifter om frakt och totalbelopp kunde däremot lämnas ut. Det bedömde kammarrätten i den här domen.

Standardpriser var inte hemliga

Prisuppgifter i fakturor som Clas Ohlson och Jysk hade skickat till Region Jönköpings län var inte hemliga eftersom det var samma priser som företagen erbjuder i sina webbutiker till vilken företagskund som helst. Det kom kammarrätten fram till i den här domen.

Antal levererade enheter var offentligt

Antal levererade enheter kunde offentliggöras men inte priset, bedömde kammarrätten i den här domen som gällde utlämnande av fakturor från Region Jönköpings län.

Lista över rörläggare var inte en försvarshemlighet

En person vände sig till Teknik- och fastighetsnämnden i Karlstads kommun och begärde ut en lista över samtliga anställda inom VA. Listan skulle enligt begäran omfatta namn, titel, lön och anställningsdatum. Kommunen avslog med hänvisning till att listan var en försvarshemlighet. Det tyckte däremot inte kammarrätten som upphävde beslutet efter att personen hade överklagat.

Kammarrätten skrev bland annat att uppgifter “måste på något sätt röra” totalförsvaret om de ska omfattas av försvarssekretess. Domstolen konstaterade också att regeln om försvarssekretess har ett rakt skaderekvisit: “Samhällets åtgärder för landets försvar ska således inte undandras offentlighet annat än då det verkligen är påkallat”. 

Risk för pusselläggning gjorde journaluppgifter hemliga

En person begärde ut patientjournaler förda vid gynekologiska kliniken vid Mölndals lasarett för en serie operationsnummer år 1971. Hennes begäran omfattade inte patienternas personnummer, men däremot operationsnummer, diarienummer, patientnummer och ansvarig läkares namn. Personen menade att inga individer kunde identifieras utifrån denna information. Kammarrätten var av en annan åsikt och trodde att det var möjligt genom så kallad pusselläggning.