Avgångsvederlag var offentligt

En journalist hade rätt att få veta hur mycket Statens Institutionsstyrelse hade betalat i avgångsvederlag till en tidigare anställd. Det slog kammarrätten fast i den här domen. Domstolen såg ingen risk att den tidigare anställde skulle utsättas för våld eller annat allvarligt men om uppgiften blev känd.

Namnet på varnad var offentligt

Köpings kommun hade inte stöd för att sekretessbelägga namnet på en anställd som hade fått en skriftlig varning av kommunen för att denne inte hade meddelat sjukfrånvaro i tid. Kammarrätten kom fram till att det inte fanns någon tillämplig sekretessregel och bestämde att varningen skulle lämnas ut i sin helhet.

Inget sekretessundantag för beslut om tulltillägg

Uttrycket ”verksamhet som avser bestämmande av skatt” innefattar även påförande av tulltillägg, ansåg kammarrätten i den här domen. Därmed omfattas beslut om tulltillägg av skattesekretessen i OSL 27:1, trots att tulltillägg inte finns med i uppräkningen av administrativa sanktionsavgifter som ska jämställas med skatt vid tillämpning av OSL 27 kap.

Däremot, menade kammarrätten, är beslut om tulltillägg inte sådana beslut om bestämmande av skatt som är undantagna från sekretessen, enligt OSL 27:6. Det här eftersom tulltillägg, till skillnad från t.ex. skattetillägg, inte har jämställts med skatt.

Besluten om tulltillägg, som en journalist hade efterfrågat, kunde därför inte lämnas ut, eftersom det inte stod klart att det kunde ske utan skada för de berörda.

Mejl om lediga jobb var allmänna handlingar

Åklagarmyndigheten hävdade att mejlen mellan Riksåklagaren och två personer som hade sökt jobb på myndigheten var privat korrespondens. Men kammarrätten konstaterade att mejlen var allmänna handlingar, eftersom de innehöll uppgifter som rörde de utlysta tjänsterna. Mejlen skulle därför lämnas ut till journalisterna som hade begärt ut dessa.

E-postlogg kunde inte sammanställas på rutin

Enligt Stockholms stad skulle det kräva tre timmars arbete av en utomstående konsult, till en kostnad om 5 494 kr, för att ta fram de e-postloggar som den sökande hade begärt. Det var för mycket begärt, tyckte kammarrätten. Sammanställningen kunde inte göras med rutinbetonade åtgärder och var inte en förvarad handling hos staden.

Fick personnummer men inte adresser

En journalist vände sig till Kronofogden och begärde ut alla ansökningar om verkställighet av utbetalning av skadestånd på grund av brott, som hade kommit in till myndigheten under en vecka. Myndigheten lämnade ut ansökningarna men med vissa uppgifter maskerade. Bland annat fick journalisten inte ut de sökandes adresser.

Han överklagade detta till kammarrätten och påpekade att han hade fått ut de sökandes namn och personnummer och därmed lätt kunde ta reda på deras adresser via öppna källor. Men kammarrätten tyckte inte att adressuppgifterna kunde “anses ha gjorts tillgängliga genom utlämnandet av uppgifterna om sökandenas namn och personnummer”. Det blev avslag med andra ord.

Hemligt om bank brutit penningtvättsregler

Finansinspektionen avslog en dansk journalists begäran om att få ut uppgifter om Nordea Banks efterlevnad av regelverket kring penningtvätt och finansiering av terrorism. Myndigheten hänvisade till att uppgifterna rörde Nordeas affärsförhållanden och att banken kunde antas lida skada om informationen kom ut.

Journalisten överklagade och skrev att affärssekretess inte borde skydda uppgifter om att en bank har brutit mot regelverket. Han menade också att allmänheten måste kunna granska hur Finansinspektionen sköter sin tillsyn. Argumenten bet inte på kammarrätten som avslog.

Ingen GDPR-sekretess för lönelista

En anställd vid Region Stockholm begärde ut en lönelista för personalen vid regionarkivet, men fick avslag. Regionen skrev: “Den bedömning vi gör är att anställda inte har rätt att utföra lönekartläggningar bland sina kollegor på grundval av individuppgifter av integritetsskäl”. Regionen hänvisade till OSL 21:7 (GDPR-sekretess).

Den anställde överklagade och fick rätt i kammarrätten. Domstolen tyckte inte att det hade kommit fram någon konkret omständighet som talade för att den anställde tänkte använda uppgifterna i strid mot dataskyddsförordningen (GDPR). Listan skulle därför lämnas ut inklusive namnen på de anställda.

Fängelses personallista var försvarshemlighet

Namnen i en lista med namn- och löneuppgifter för samtliga anställda vid en anstalt var försvarshemligheter, bedömde HFD i dessa domar. HFD delade kammarrättens bedömning att en sammanställning av uppgifter om ett stort antal Kriminalvårdsanställdas identitet är information som typiskt sett kan skada landets försvar eller rikets säkerhet. Uppgifterna om löner kunde däremot lämnas ut, enligt HFD.

GDPR-sekretess skyddade provskrivares personuppgifter

En person begärde ut förnamn och initial i efternamnet på ett fyrtiotal personer som hade fått sina resultat på högskoleprovet återkallade. Personen sade sig behöva uppgifterna för en utredning gällande grov utpressning från en person som hade skrivit högskoleprovet.

Universitets- och högskolerådet avslog begäran med hänvisning till att det kunde antas att personen skulle använda uppgifterna i strid mot dataskyddsförordningen (GDPR). Bedömningen grundade sig på att personen hade lämnat knapphändiga uppgifter om syftet med begäran och att liknande uppgifter tidigare hade spridits på internet.

Personen överklagade och intygade att han inte tänkte sprida uppgifterna på nätet. Kammarrätten gjorde en avvägning mellan personens intresse av att använda uppgifterna för en förundersökning om grov utpressning och provskrivarnas intresse av att skydda sina personuppgifter. Domstolen dömde till de senares fördel och avslog överklagandet.