Insända föremål var inte handlingar

Föremål som polisen hade omhändertagit och skickat till dåvarande Statens kriminaltekniska laboratorium var inte handlingar i tryckfrihetsförordningens mening. Det konstaterade kammarrätten i den här domen. En person hade därför inte rätt att få kopior av dem.

Kläder kunde inte betraktas som handlingar

Kläderna som bars av Lisbeth Palme vid mordet på tidigare statsministern Olof Palme var inte handlingar i tryckfrihetsförordningens mening. Dåvarande Statens kriminaltekniska laboratorium hade därför ingen skyldighet att lämna ut kläderna på begäran från en person. Det kom kammarätten fram till i den här domen.

Surfhistorik var inte allmän handling

Polismyndigheten behövde inte sammanställa och lämna ut vilka hemsidor på nätet en viss anställd hade surfat på under ett drygt halvårs tid. Det slog kammarrätten fast i den här domen.

Sökanden menade att cookiefilerna som visade vilka sidor som den anställde hade besökt var inkomna handlingar till myndigheten. Men kammarrätten avslog på den grunden att de begärde uppgifterna inte kunde göras tillgängliga med rutinbetonade åtgärder. De var därför inte förvarade hos Polismyndigheten på ett sådant sätt att de utgjorde allmänna handlingar.

Begäran var nöjaktigt preciserad

En person begärde ut den tentamen som hade fått bästa betyg eller en av de med bäst betyg, om det fanns flera med samma betyg, från fyra specifika tentamenstillfällen vid Luleå tekniska universitet. Universitetet nekade med hänvisning till att hennes begäran inte var så preciserad eller detaljerad att universitetet kunde identifiera handlingarna utan större svårigheter eller med en rimlig arbetsinsats. 

Personen överklagade och kammarrätten upphävde universitetets beslut och skickade tillbaka ärendet dit. Kammarätten tyckte att begäran var klart definierad och att det inte handlade om så många tentamenstillfällen att det skulle bli ett övermäktigt jobb att leta fram handlingarna.

Obduktionsbilder på Palme var hemliga

En person begärde att få ta del av fotografier från obduktionen av tidigare statsminister Olof Palme. Han uppgav att han skulle använda fotografierna för forskning. Polismyndigheten avslog.

Personen överklagade men kammarrätten fastställde Polismyndighetens beslut med följande motivering: “…uppgifterna i de begärda handlingarna är av sådan karaktär att de inte kan lämnas ut utan att den frid som bör tillkomma den avlidne kränks eller att hans närstående lider men.” Det spelade ingen roll att personen kunde tänka sig att ta del av fotografierna på plats hos Polismyndigheten. Det gick inte heller att undanröja riskerna med ett utlämnande genom ett sekretessförbehåll, ansåg kammarrätten.  

Telefonloggar inte förvarade hos kommun

Ett företag begärde hos Salems kommun att få ut loggar över inkommande och utgående telefonsamtal under två dagar. Kommunen avslog eftersom loggarna inte sparades så långt tillbaka som begäran avsåg.

Företaget överklagade till kammarrätten och yrkade att kommunen skulle hämta in loggarna från sin teleoperatör.

Kammarrätten tycke inte att det fanns någon anledning att ifrågasätta kommunens uppgift att de aktuella loggarna var gallrade. “Eftersom det skulle krävas att kommunen begär ut handlingarna från sin telefonoperatör anser kammarrätten att handlingarna inte heller kan göras tillgängliga med enbart rutinbetonade åtgärder”, fortsatte domstolen sitt resonemang. Slutsatsen blev att loggarna inte var förvarade hos kommunen och därmed inte heller några allmänna handlingar.  

Fick inte ut Dalarnas jaktkortsinnehavare

En journalist vände sig till Naturvårdsverket och begärde ut förnamn och efternamn på alla personer som hade löst statligt jaktkort i Dalarnas län. Myndigheten avslog eftersom det inte stod klart att uppgifterna kunde lämnas ut utan fara för att vapen eller ammunition skulle komma till brottslig användning.

“Vid skadebedömningen beaktas inte bara risken för att den som begär att få uppgifter utlämnade ska missbruka dessa, utan också att uppgifterna kan komma på avvägar så att vapen kan hamna hos någon som kan använda dem i brottsligt syfte”, skrev myndigheten i beslutet. 

Journalisten överklagade och skrev att hennes syfte var rent journalistiskt och att hon inte tänkte publicera namnen på jaktkortsinnehavarna. Kammarrätten avslog. Ett sekretessförbehåll kunde inte undanröja riskera med ett utlämnande eftersom journalisten eftersom det handlade om mer än “ett begränsat antal uppgifter och med hänsyn till vad som i övrigt har framkommit i målet…”

Hyresgäster som klagat var hemliga

När byggnadsnämnden i Norrköpings kommun lämnade ut inkomna klagomål på brister och störningar i bostäder maskade nämnden namn och kontaktuppgifter till hyresgästerna som hade skickat in klagomålen.

Personen som hade begärt ut klagomålen överklagade. Kammarrätten avslog överklagandet med hänvisning till tillsynssekretess. Sekretessen är absolut för uppgifter om personliga förhållanden som avser personer som har trätt i affärsförbindelse med ett tillsynsobjekt. “De hyresgäster som lämnat in klagomål har genom hyresavtal trätt i förbindelse med sina hyresvärdar i deras roll som fastighetsägare”, resonerade kammarrätten. 

Brister i fartyg var affärshemligheter

Brister som hade uppdagats i en tillsyn av fartyget Visborg omfattades av affärssekretess, enligt Transportstyrelsen, och kunde inte lämnas ut till fackförbundet Seko.

Seko överklagade till kammarrätten som upphävde Transportstyrelsens beslut. Domstolen delade visserligen myndighetens bedömning att uppgifterna omfattades av affärssekretess, men ansåg att Seko kunde ha rätt till partsinsyn eftersom fackförbundet hade överklagat Transportstyrelsens beslut om säkerhetsbesättning på fartyget. Därför skickade domstolen tillbaka ärendet till Transportstyrelsen för ny prövning.

Sekretess för uppgifter om coronasmittad personal

En person hade rätt att få ut en förteckning över smittade i covid-19 inom hemtjänsten i Filipstads kommun. Det här förutsatt uppgifter under rubrikerna Datum, Verksamhet och Personnr maskerades för varje individ. Det kom kammarätten fram till i denna dom.

Personen fick däremot inte ut en förteckning över friskförklarade efter coronasmitta. “Även om uppgifterna avidentifieras och det endast framgår antal smittade per angiven verksamhet bedömer kammarrätten att det vid ett utlämnande skulle kunna vara möjligt att identifiera att en viss person har smittats, eftersom uppgift om verksamhetens storlek saknas”, skrev kammarrätten. 

Vad gällde en förteckning över avlidna i covid-19 kunde personen inte få ut uppgifter om vilken namngiven verksamhet respektive avliden tillhört, däremot om det rörde sig om ”korttids”, ”hemtj” eller ”SÄBO”. Det var tillräckligt generellt för att ingen enskild skulle kunna identifieras, ansåg kammarrätten.

Slutligen kunde personen inte få ut en förteckning över covid-19-smittade personal. “Även om uppgifterna maskeras på så vis att endast provsvar lämnas ut bedömer kammarrätten att det skulle kunna vara möjligt att identifiera att en viss anställd har smittats”, menade kammarrätten.