Skiljande från anställning var ärende om anställning

Handlingar i ärenden om skiljande från anställning vid Polismyndigheten omfattades inte av den personaladministrativa sekretessen eftersom “ärenden om anställning” är undantagna från sekretessen i den aktuella bestämmelsen. Det bedömde kammarrätten i den här domen. Domstolen hänvisade till att ärendena rörde myndighetsutövning, vilket innebär att insynsintresset är stort.

Jämför med domen i kammarrättens mål nummer 1512-19 och 1513-19 där kammarrätten gjord rakt motsatt bedömning.

Skiljande från anställning var inte ärende om anställning

Två ärenden i Polisens personalansvarsnämnd som rörde skiljande från anställning omfattades av den personaladministrativa sekretessen. Det ansåg kammarrätten i dessa domar. Enligt domstolen är skiljande från anställning inte ett sådant “ärende om anställning” som är undantaget från sekretessen. Domstolen hänvisade till uttalanden i förarbetena som tyder på att “ärenden om anställning” syftar på tjänstetillsättningar.

Jämför med KR Sthlm 4201-18 där kammarrätten gjorde motsatt bedömning.

Brister i djurskydd var affärshemligheter

I tre domar konstaterade Kammarrätten i Jönköping att länsstyrelsens kontrollrapporter från djurskyddsinspektioner var hemliga i de delar som avslöjade brister i djurskyddet hos de kontrollerade lantbrukarna.

Nedlagd vårdcentrals kostnader offentliga

En regiondriven vårdcentral hade lagts ner och två privata vårdgivare hade tagit över verksamheten. En person begärde ut uppgifter om vad regionen hade haft för kostnader för att driva vårdcentralen under åren 2013 respektive 2014 eftersom han ville jämföra med den ersättning som de privata vårdgivarna fick för att driva den vidare.

Regionen avslog med hänvisning till att regionens konkurrenter, det vill säga andra vårdgivare som driver vårdcentraler, skulle kunna gynnas av ett utlämnande.

Sökanden överklagade och fick rätt av en oenig kammarrätt. Majoriteten menade att kostnader under två tidigare år för en numera nedlagd vårdcentral inte var så känsliga att det fanns skäl för sekretess. En skiljaktig ledamot ville avslå.

Ansökningar till Unicef-jobb hemliga

Ansökningshandlingar som fanns hos Sida och som gällde en rekrytering till en tjänst som JPO-officer hos Unicef var hemliga på grund av utrikessekretess. Det bedömde kammarrätten i det här målet och fastställde därmed SIDA:s beslut att inte lämna ut handlingarna. JPO är ett program som ger yngre akademiker möjlighet att tjänstgöra inom FN och andra internationella organisationer. 

Det spelade ingen roll att det var den svenska myndigheten som hade skött hela rekrytering genom att ta emot ansökningar, göra urval och genomföra intervjuer. Kammarrätten tog i stället fasta på att rekryteringen ledde fram till en anställning hos UNICEF och att ansökningshandlingar brukar behandlas konfidentiellt inom den organisationen. Alltså kunde Sveriges förbindelser med Unicef som mellanfolklig organisation störas av ett utlämnande och i värsta fall skulle Sverige inte längre kunna få delta i FN:s JPO-program.

Inget stöd för att gallra personuppgifter

En intagen begärde att vissa personuppgifter i Kriminalvårdsregistret skulle raderas. Uppgifterna handlade om att mannen hade varit misstänkt för misskötsamhet efter att ha återvänt sent från en permission. Misstankarna avskrevs senare eftersom han kom med en godtagbar förklaring till förseningen.

Kriminalvården avslog hans begäran om radering av uppgifterna och den intagna överklagade. Förvaltningsrätten och kammarrätten fastställde Kriminalvårdens beslut. Domstolarna hänvisade till att uppgifterna förekom i sådana allmänna handlingar som ska bevaras enligt gällande arkivbestämmelser. Det saknades därmed lagstöd för att radera dem.

Journalistiskt ändamål trumfade GDPR-sekretess

En person begärde ut antagningslistor till förskoleklasserna i Stockholms kommunala skolor för höstterminen 2018 men fick avslag av kommunen. Personen hade tagit fram ett system för att placera barn rättvist i skolor enligt den relativa närhetsprincipen och ville använda de begärda uppgifterna för att kontrollera om kommunens skolplaceringar gjordes enligt lag.

Kommunen avslog begäran med hänvisning till att det rörde sig om ett massuttag gällande 11.000 elever och att det kunde antas att uppgifterna skulle behandlas i strid med dåvarande personuppgiftslagen, numera GDPR. Det uppgivna ändamålet för behandlingen var inte av rent privat natur och utgjorde inte heller ett berättigat intresse, bedömde kommunen.

Personen överklagade till kammarrätten och framställde ett alternativt yrkande om att namn och personnummer på barnen kunde ersättas av en unik kod som kunde användas för att identifiera samma elev i olika skolors antagningslistor.

Kammarrätten bedömde att det uppgivna ändamålet var ett berättigat intresse, enligt GDPR, men att de registrerade barnens intresse av skydd för namn och personnummer vägde tyngre. Domstolen prövade även om kommunen var skyldig att sammanställa en lista där namn och personnummer hade ersatts av en unik kod men fann att en sådan sammanställning inte kunde göras med rutinbetonade åtgärder.

Senare begärde samma person ut motsvarande listor från Barn- och utbildningsförvaltningen i Huddinge kommun. Det blev avslag även där med hänvisning till GDPR-sekretess. När personen överklagade beslutet lade kommunen till en avslagsgrund i sitt yttrande till kammarrätten, nämligen att de begärda listorna inte var allmänna handlingar eftersom de inte kunde sammanställas med rutinbetonade åtgärder.

Klaganden bemötte detta på följande sätt: “Enligt instruktionsvideor för den systemlösning som kommunen använder för skolplaceringar har systemlösningen en exportfunktion som innebär att information enkelt kan exporteras till Excel. Handlingarna är därför allmänna.”

Vad gällde sekretessfrågan invände klaganden att hon begärde ut listorna för journalistiska ändamål eftersom hon tänkte publicera resultatet av sin granskning på hemsidan relativnarhet.se som hon drev tillsammans med sin man.

Kammarrätten gick på klagandens linje och bedömde att listorna var allmänna handlingar och att GDPR-sekretessen inte var tillämplig eftersom begäran avsåg ett journalistiskt ändamål. Domstolen återförvisade ärendet till kommunen för prövning av om det fanns någon annan sekretessgrund.



Bilder i mordutredningar delvis offentliga

När ett medieföretag begärde ut de tekniska protokollen i två mordutredningar lämnade Polisen ut handlingarna med samtliga bilder maskerade. Myndigheten motiverade detta med att det “i anslutning till bilderna fanns beskrivande text som mycket utförligt redovisade vad som framkom på bilderna och att bilderna därför saknade betydelse i brottmålen.”

Företaget överklagade beslutet. Kammarrätten konstaterade att de tekniska protokollen hade överlämnats till domstol i samband med åtal och därmed inte längre omfattades av förundersökningssekretess. Enligt kammarrätten hade det inte kommit fram skäl att anta att bilderna uppenbarligen saknat betydelse i brottmålen. Den omständigheten att bilderna åtföljs av beskrivande text som redovisar vad som framkommer på bilderna utgjorde inte skäl för en annan bedömning.

Däremot gällde kunde vissa av bilderna vara hemliga enligt den allmänne bestämmelse som skyddar uppgifter om enskilds hälsa eller sexualliv. Kammarrätten konstaterade att bilder på avlidna kan ses som uppgifter om en enskilds hälsa.

Vissa bilder kunde lämnas ut, enligt kammarrätten, medan andra eventuellt omfattades av den allmänna sekretessen för uppgifter om enskilds hälsa och sexualliv. Domstolen återförvisade ärendet till Polisen för prövning av frågan.

Risk för tappad respekt grund för utrikessekretess

När en person begärde ut handlingar från Finansinspektionen som en svensk bank hade skickat till Finansinspektionens motsvarighet i delstaten New York blev det avslag. Finansinspektionen hade frågat den amerikanska myndigheten hur den ställde sig till ett utlämnande och fått svaret att det skulle “allvarligt försämra den ömsesidiga respekten” mellan de båda myndigheterna. Alltså omfattades handlingarna av utrikessekretess, enligt Finansinspektionen.

Sökanden överklagade till kammarrätten och skrev att utrikessekretessen gäller uppgifter som vid ett utlämnande kan skada Sverige som land. Att ett utlämnande kan försvåra samarbetet mellan Finansinspektionen och en delstatsmyndighet i USA räcker inte för att sekretess ska gälla, ansåg han.

Men kammarrätten höll inte med. Visserligen är föremålet för sekretessen främst uppgifter som rör Sveriges förbindelser på nationell nivå, t.ex. utrikespolitiska förbindelser. Men kammarrätten tog hänsyn till att uppgifterna i det här fallet rörde ett ärende med koppling till läckan Panama papers som kan antas involvera ytterligare stater och att det rörde sig om ett område (finanssektorn) “där hög sekretess av tradition råder (RÅ 2009 ref. 59).”

Därför var utrikessekretessen tillämplig i detta fall, enligt kammarrätten. Samtidigt fanns det uppgifter i handlingarna som var så harmlösa att de kunde lämnas ut, trots utrikessekretess, ansåg domstolen och lämnade ut dessa till sökanden.

Åtgärdsprogram var offentligt

Åtgärdsprogram och beslut om anpassad studiegång för en elev ingår i så kallad särskild elevstödjande verksamheten på en skola. Eftersom båda dessa handlingstyper utgör beslut är de undantagna från sekretessen som gäller i denna verksamhet. Det slog kammarrätten fast i den här domen.