Foton med blåljuspersonals ansikten var offentliga

En man vars son dött i en trafikolycka vände sig till Rättsmedicinalverket och begärde ut bilder från olyckplatsen och från den rättsmedicinska undersökningen av sonen. Myndigheten lämnade ut bilderna från olycksplatsen, men hade maskerat ansiktena på den blåljuspersonal som syntes på bilderna. Bilderna från den rättsmedicinska undersökningen sekretessbelade myndigheten helt. I båda fallen hänvisade myndigheten till den sekretess som gäller i rättsmedicinsk verksamhet för uppgifter om enskildas hälsotillstånd och personliga förhållanden.

Mannen överklagade till kammarrätten och fick delvis rätt. Bilderna från olycksplatsen skulle lämnas ut omaskerade, enligt kammarrätten. Blåljuspersonalen befann sig på platsen i egenskap av offentliga befattningshavare som utförde åtgärder i tjänsten, fotografierna som visade deras ansikten utgjorde då inte uppgifter om “personliga förhållanden” i lagens mening. När det gällde fotografierna från den rättsmedicinska undersökningen delade kammarrätten Rättsmedicinalverkets bedömning att dessa var sekretessbelagda.

Foto i ansökningshandling var offentlig

Den personaladministrativa sekretessen i 39:3 2 st OSL är tillämplig på uppgifter i ansökningshandlingar oavsett om de sökande till tjänsten faktiskt blev anställda eller inte. Det bedömde kammarrätten i den här domen. Jämför med domen KR Göteborg 7764-20 där kammarrätten gjorde motsatt bedömning, det vill säga att sekretessen bara gäller ansökningshandlingen för den som fick jobbet och blev anställd.

Sekretessen i 39:3 2 st gäller dock inte eventuella fotografier av den sökande i ansökningshandlingen, eftersom sekretessen endast skyddar fotografier i underlag för tjänstekort och intern presentation av myndighetens personal (personalbilder på intranätet).

I den här domen ansåg kammarrätten inte heller att personen bakom begäran (som troligen var en av de sökande i anställningsärendet) hade rätt att ta del av uppgifterna i egenskap av part. Det här eftersom Göteborgs energi inte är en myndighet och inte omfattas av förvaltningslagens regler om partsinsyn.

Hemligt när resekort stämplats

En person vände sig till Västtrafik och begärde uppgift om vilket klockslag hans resekort hade stämplats en viss dag. Västtrafik meddelade att uppgiften var sekretessbelagd eftersom kortet är opersonligt och därför kunde ha använts av en annan person den aktuella dagen. Sökanden överklagade sekretessbeslutet men fick avslag i kammarrätten.

Gamla backupband var allmänna handlingar

En journalist begärde ut all in- och utgående e-post till och från en tidigare näringslivschef vid Falkenbergs kommun. Kommunen svarade att korrespondensen möjligen fanns på backupband men att dessa omfattades av undantaget i TF som säger att säkerhetskopior inte är allmänna handlingar. Dessutom menade kommunen att den begärda e-posten inte kunde sammanställas med rutinbetonade åtgärder. Sist men inte minst tyckte kommunen att begäran var allt för oprecis för att kunna hanteras.

Journalisten överklagade till kammarrätten som upphävde kommunens beslut och skickade tillbaka ärendet dit för en sekretessprövning av uppgifterna i mejlen. Kammarrätten skrev bland annat:

“Av vad kommunen anfört i sitt beslut framkommer inte att enda syftet med backupbanden är att kunna återskapa ofrivilligt förlorad information. Detta framstår inte heller som sannolikt med hänsyn till att säkerhetskopior har en typiskt sett kort livslängd och att det här gäller backup-band från 2006- 2007.”

Kammarrätten pekade också på att e-postmeddelanden är färdiga elektroniska handlingar, vilket betyder begäran inte krävde en sammanställning av uppgifter. Frågan om handlingarna kunde tas fram med rutinbetonade åtgärder var därför irrelevant. Kammarrätten tyckte vidare att journalistens begäran var tillräckligt preciserad.

Bilagor till e-post var inte allmänna handlingar

En bilaga till ett e-postmeddelande kan inte anses som en självständig allmän
handling om inte e-postmeddelandet som sådant utgör en allmän handling.
Detta gäller även om bilagan, om den förekom i ett annat sammanhang,
skulle anses utgöra en allmän handling. Den bedömningen gjorde kammarrätten i den här domen. Sökanden kunde därför inte med stöd av tryckfrihetsförordningen få ut bilagor till e-postmeddelanden som inte var allmänna handlingar.

Handbok var del av referensbibliotek

En person vände sig til Barn- och utbildningsnämnden i Jönköpings kommun och begärde ut det instrument som används i samband med handledning i PAX-metoden, samt den manual/handbok som tillhandahålls av leverantören av PAX-modellen. PAX är en metod för att skapa studiero i klassrummet.

Nämnden avslog med stöd av den så kallade biblioteksregeln som säger att handlingar som är en del av en myndighets referensbibliotek inte är allmänna handlingar.

Personen överklagade till kammarrätten som fastställde nämndens beslut.

Lista med direktnummer inte allmän handling

En person vände sig till Region Blekinge och begärde ut direktelefonnumren till vårdavdelningarna inom regionen. Han fick avslag. Regionen förklarade att man hade instruerat sina telefonister att inte lämna ut dessa telefonnummer, samt att den interna telefonboken där numren finns inte är en allmän handling utan ska ses som ett arbetsmaterial. Regionen hänvisade till JO:s ställningstagande i en liknande fråga.

Personen överklagade men fick avslag även i kammarrätten.

Kontaktuppgifter till förskoleföräldrar var hemliga

En person vände sig till Norrköpings kommun och begärde ut namn och telefonnummer till vårdnadshavarna på hennes dotters förskoleavdelning. Kommunen nekade med hänvisning till den sekretess som gäller för uppgifter om enskildas personliga förhållanden inom förskolan.

Personen överklagade men fick avslag i kammarrätten som poängterade att sekretessregeln är utformad så att sekretess gäller som huvudregel. Namn och telefonnummer är sådana uppgifter om enskildas personliga förhållanden som omfattas av sekretessen, konstaterade kammarrätten.

“Sofie 13” från Uppdrag granskning tillräckligt preciserat

En person som hade sett Uppdrag gransknings reportage om trettonåriga Sofie vände sig till socialnämnden i Borlänge kommun och begärde uppgifter om var “Sofie 13” befinner sig och om hon fått komma tillbaka till familjehemmet. Kommunen avslog med motiveringen att man inte hade något ärende benämnt “Sofie 13”.

Personen överklagade till kammarrätten som skickade tillbaka ärendet till socialnämnden. Kammarrätten tyckte att nämnden borde ha bett sökanden om ytterligare upplysningar om det efterfrågade ärendet så att det kunde identifieras. Det hade kommit fram i överklagandet till kammarrätten att sökanden avsåg det ärende som hade behandlats i Uppdrag gransknings program. Kammarrätten menade att det därmed borde vara möjligt för nämnden att identifiera ärendet.

Mejl från kollega korsade myndighetsgräns

En anställd på Länsstyrelsen Västernorrland var även förordnad att fatta beslut i ett ärende vid Länsstyrelsen i Jämtlands län. När den anställde skickade och tog emot mejl från kollegor på Länsstyrelsen Västernorrland, som rörde ärendet vid Länsstyrelsen i Jämtlands län, korsade dessa en myndighetsgräns och blev inkomna respektive expedierade handlingar. Det kom kammarrätten fram till i denna dom.