Mejl där visst namn förekommer – tillräckligt preciserat

En person begärde ut mejl som åtta angivna medarbetare vid Linköpings universitet hade skickat eller tagit emot och som innehöll personens namn i ämnesraden eller meddelandetexten. Begäran var avgränsad till perioden februari till maj 2020.

Universitetet avslog den del av begäran som innehöll namnet i meddelandetexten med hänvisning till att den inte var tillräckligt preciserad och att en sammanställning av dessa mejl inte var möjlig med rutinbetonade åtgärder. Den del av begäran som gällde mejl med namnet i ämnesraden avslogs med hänvisning till att dessa meddelanden utgjorde arbetsmaterial/intern e-postkommunikation.

Personen överklagade och kammarrätten upphävde universitetets beslut. Domstolen bedömde att begäran om att ta del av mejl där namnet förekom i meddelandetexten var tillräckligt preciserad och att universitetet har tekniska möjligheter att göra den aktuella sökningen. Frågan om mejlen kunde tas fram med rutinbetonade åtgärder var inte relevant eftersom det rörde sig om färdiga handlingar och inte en sammanställning av uppgifter.

Vad gällde de mejl som hade namnet i ämnesraden gjorde kammarrätten följande bedömning. Mejlen var skickade mellan medarbetare på en och samma institution och var därför inte expedierade eller inkomna. Däremot var de kopplade till ett ärende, närmare bestämt frågan om den aktuella personens fortsatta anställning på universitet. Enligt kammarrätten gick det inte utläsa av handlingarna i målet om det ärendet var avslutat, och om mejlen av det skälet hade blivit allmänna handlingar. Kammarrätten skickade därför tillbaka ärendet till universitetet för ny prövning.

Skolpersonals namn inte hemliga

En person begärde ut namn och kontaktuppgifter till den skolpersonal som hade bevittnat en våldsam händelse på en skola i Götene kommun. Kommunen sekretessbelade uppgifterna om “eventuella vittnen” och hänvisade till den sekretess som skyddar uppgifter om enskildas personliga förhållanden i skolverksamhet.

Personen överklagade till kammarrätten som upphävde kommunens beslut. I samband med överklagandet påstod kommunen att det inte var någon skolpersonal som hade bevittnat händelsen. Men i den handling som kommunen hade lämnat över till kammarrätten för sekretessprövning fanns uppgifter om att det var personal som gick emellan eleverna och särade på dem.

Kammarrätten slog fast att identitetsuppgifter om skolpersonal som utför åtgärder i tjänsten inte kan hemlighållas med stöd av den sekretess som skyddar enskildas personliga förhållanden. Eftersom det hade getts motstridiga besked om vilka uppgifter som fanns hos kommunen, skickade kammarrätten tillbaka ärendet dit för ny prövning.

Bakläxa för sekretessbelagd klasslista

Kammarrätten ansåg att uppgifter om namn och adress till barn på en förskoleavdelning kunde lämnas ut till en förälder med undantag för uppgifter om barn med skyddade personuppgifter. Kammarrätten skickade tillbaka ärendet till kommunen eftersom det inte hade framgått i målet om något barn på listan hade skyddade uppgifter.

Gisslantagning hindrade utlämnande på stället

Anstalten Hällby var inte skyldig att lämna ut allmänna handlingar på stället under en pågående gisslantagning på anstalten. Det slog kammarrätten fast i denna dom. I den rådande situationen förelåg betydande hinder mot att låta sökanden ta del av handlingarna i anstaltens lokaler, enligt domstolen.

Kammarrätter oeniga om sekretess vid övervakningsnämnd

Är övervakningsnämnderna en del av Kriminalvården och skyddas nämndens ledamöter därför av den förstärka personalsekretessen i OSL 39:3 3 st? Ja, det tyckte Kammarrätten i Sundsvall i ett mål och slog fast att personnumren för Falu övervakningsnämnds ledamöter var hemliga.

Kammarrätten i Stockholm tyckte inte att övervakningsnämnderna kan ses som en del av Kriminalvården och bestämde att Övervakningsnämnden i Visby skulle lämna ut sina ledamöters personnummer.

Kammarrätten i Jönköping tyckte inte heller att övervakningsnämnderna är en del av Kriminalvården. Kammarrätten återförvisade ärendena till övervakningsnämnderna i Eskilstuna och Jönköping för en prövning av om några personnummer kunde hemlighållas med stöd av den mindre starka personalsekretessen i OSL 39:3 1 st.

Personer med sociala kontrakt var hemliga

En person ville ha ut en lista med namn och personnummer på alla med bostadssociala kontrakt i Sundsvalls kommun, det vill säga personer som får hyra lägenheter i andra hand av kommunen därför att de har svårt att få en bostad på annat sätt. Personen vände sig till två olika kommunala nämnder för att få uppgifterna: kommunstyrelsen och individ- och arbetsmarknadsnämnden.

Kommunstyrelsen avslog med hänvisning till socialtjänstsekretess och GDPR-sekretess. Båda dessa grunder underkändes av kammarrätten efter att personen hade överklagat dit. Enligt domstolen hade det inte kommit fram något som tydde på att personen tänkte använda personuppgifterna för något annat än privat bruk. Därmed var GDPR-sekretessen inte tillämplig.

Enligt kammarrätten var inte heller socialtjänstsekretessen tillämplig, eftersom andrahandsuthyrningen genom bostadssociala kontrakt, är en verksamhet som bedrivs inom kommunstyrelsen:

“Även om uthyrningen sker till personer som förekommer inom socialtjänsten anser kammarrätten att kommunstyrelsens andrahandsuthyrning inte kan anses vara socialtjänstverksamhet”

Kammarrätten skickade tillbaka ärendet till kommunstyrelsen för en prövning av om uppgifterna i stället kunde hemlighållas med stöd av den sekretess som gäller kommunal bostadsuthyrningsverksamhet.

Kammarrätten fastställde däremot individ- och arbetsmarknadsnämndens beslut. Nämndens arbete med bostadssociala kontrakt var att betrakta som socialtjänst och uppgifterna där omfattades av socialtjänstsekretess.

Bakläxa på sekretessbelagd vattenledningskarta

Kammarrätten hade svårt att förstå varför en karta över en vattenledning som anlades 1975 skulle betraktas som en försvarshemlighet. Domstolen tyckte inte heller att Motala-Vadstena vatten- och avfallsnämnd hade förklarat varför kartan var hemlig på den grunden att ett utlämnande skulle motverka en säkerhets- eller bevakningsåtgärd. Därför återförvisade domstolen ärendet till nämnden för ny sekretessprövning.

Malaysiska underleverantörer var hemliga

En journalist begärde ut handlingar från Region Östergötland som innehöll firmanamn på de malaysiska producenter som var underleverantörer till regionens leverantörer av engångshandskar. Regionen avslog med hänvisning till att information om vilka underleverantörer en viss leverantör använder är affärskänslig information. Bland annat därför att leverantörens konkurrenter kan vilja ingå avtal med samma underleverantörer.

Journalisten överklagade beslutet. Kammarrätten konstaterade att en av leverantörerna hade begärt att information om dennes underleverantörer skulle sekretessbeläggas. Kammarrätten fastställde regionens sekretessbeslut vad gällde den leverantören. Vad gällde övriga leverantörer framgick inte deras inställning i sekretessfrågan och kammarrätten återförvisade ärendet till regionen för att den skulle höra sig för.

Det visade sig att alla de andra leverantörerna också ville att uppgifter om deras underleverantörer skulle beläggas med sekretess. Region Östergötland gjorde som leverantörerna ville och när journalisten överklagade blev det avslag i kammarrätten.

Trygghetsvärdars personnummer var hemliga

En person begärde ut personnumren på de trygghetsvärdar som var anställda av två kommunala bostadsbolag i Göteborg. Bolagen avslog hennes begäran med motiveringen att det fanns skäl att anta att ett utlämnande kunde leda till att trygghetsvärdarna eller deras närstående utsattes för våld eller annat allvarligt men. Bolagen förklarade detta med att trygghetsvärdarna verkar i stadens utsatta områden där de riskerar att utsättas för hot och våld, bland annat eftersom deras uppgift är att rapportera incidenter och tillrättavisa boende som inte använder tvättstugor och miljöhus på rätt sätt.

Personen överklagade men även kammarrätten ansåg att det fanns skäl att sekretessbelägga personnummer för den aktuella yrkesgruppen. Det blev med andra ord avslag.

Distriktsveterinärernas prislistor var hemliga

En djurhållare vände sig till Jordbruksverket och begärde ut distriktsveterinärernas prislistor för behandling av djur. Verket avslog med hänvisning till att ett utlämnande kunde gynna distriktsveterinärernas konkurrenter. Djurhållaren överklagade till kammarrätten men fick avslag även där.