Lista med samhällsviktiga leverantörer var hemlig

En person begärde hos Energimyndigheten att få en förteckning över vilka leverantörer som hade anmält till myndigheten att de var leverantörer av en samhällsviktig tjänst inom energisektorn. Myndigheten avslog med hänvisning till att en sådan förteckning skulle kunna användas av en potentiell angripare för att inscensätta breda attacker med stor effekt gentemot flera mål.

Personen överklagade till kammarrätten men domstolen delade Energimyndighetens bedömning och avslog.

Standard omfattades av biblioteksregeln

En person begärde hos Boverket att ta del av en SIS-standard som verket hade hänvisat till i en föreskrift. Boverket avslog med motiveringen att standarden inte var en allmän handling.

Personen överklagade men fick avslag även i kammarrätten. Domstolen konstaterade att standarden fanns i en databas som drevs av en extern aktör och som Boverket hade tillgång till genom ett abonnemang. Standarden fick därmed anses ingå myndighetens bibliotek. Handlingar i en myndighets bibliotek är inte allmänna.

Kammarrätten noterade dock att en standard som en myndighet hänvisar till i en författning måste var allmänt tillgänglig. Standardtexten måste i princip publiceras i samma form som författningen i övrigt.

Absolut sekretess för anmälare

En person ville ha kontakt med anmälaren i ett ärende hos konsumentverket. Personen begärde därför ut anmälarens kontaktuppgifter. Hon ville hjälpa anmälaren och upplysa denne om att det var många som stred mot det anmälda företaget.

Konsumentverket avslog begäran med hänvisning till den absoluta tillsynssekretess som gäller för en person som har trätt i affärsförbindelse med Konsumentverkets tillsynsobjekt. Personen överklagande men kammarrätten avslog.

Antal smittade per ort och kommun inte hemligt

En sammanställning med uppgifter om folkbokföringsort och kommun för varje smittad med covid-19 i Region Skåne skulle lämnas ut av smittskyddsläkaren i regionen. Det slog kammarrätten fast i detta mål. Det gick inte att identifiera de smittade personerna enbart utifrån dessa uppgifter, därmed gällde inte patientsekretess för uppgifterna, bedömde kammarrätten.

Isoleringskapacitet i vården var hemlig

Socialstyrelsen avslog en journalists begäran om att få ta del av nationella siffror över isoleringskapaciteten respektive IVA-platser i isolering. Siffrorna utgjorde underlag till en nationell lägesbild av Sveriges beredskap för det pågående utbrottet av covid-19.

Socialstyrelsen menade att siffrorna skyddades av den sekretess som gäller för myndigheters risk- och sårbarhetsanalyser avseende fredstida krissituationer. Journalisten överklagade till kammarrätten men fick avslag även där.

Antal poliser i yttre tjänst var hemligt

En person hade inte rätt att få ut handlingar med uppgifter om “antalet personal i yttre tjänst fördelat på varje lokalpolisområde”. Det beslutade Polismyndigheten och beslutet fastställdes av kammarrätten efter att den sökande hade överklagat.

Kammarrätten ansåg att uppgifterna omfattades av försvarssekretess och den sekretess som ska skydda polisens brottsförebyggande och brottsbekämpande verksamhet.

Målnummer var hemliga hos socialnämnd

En person begärde ut uppgifter om hur många LVU-ansökningar som socialnämnden i Solna hade gjort under 2019, hur många av dessa som bifallits eller avslagits samt målnummer för samtliga ärenden. Kommunen lämnade ut uppgifterna med undantag för målnumren.

Personen överklagade men fick avslag i kammarätten. Domstolen motiverade detta med att “…ett utlämnande av målnummer kan göra uppgifter om personer som är aktuella hos nämnden lättare tillgängliga”. Därför stod det inte klart att uppgifterna kunde lämnas ut ut utan att enskilda led men av det.

Återstående budget för bygge var hemligt

Kommunala Karlshamnsfastigheter sekretessbelade hur stor del av budgeten för ett bygge som redan hade använts. Bolaget tänkte nämligen upphandla det resterande arbetet och ville inte avslöja det återstående budgetutrymmet för en potentiell anbudsgivare. Det skulle kunna påverka anbudsgivaren att komma in med ett högre anbud än den annars hade gjort, resonerade bolaget. Beslutet överklagades men kammarrätten köpte det resonemanget och fastställde sekretessbeslutet.

Slarvigt hemlighållande av olycksuppgifter

Sveriges motorcyklister begärde ett utdrag ur Transportstyrelsens olycksdatabas STRADA avseende samtliga MC-olyckor under 2019. Organisationen fick ut vissa uppgifter om respektive olycka: bland annat månad, veckodag, kommun och olycksväg. Beskrivningen av händelseförloppet hölls dock hemlig av Transportstyrelsen.

Myndigheten motiverade detta med att händelseloppet i vissa fall var utförligt och detaljerat beskrivet, och kunde innehålla uppgifter om misstanke om alkohol, egen utsago om berusning, skadeinformation och undantagsvis även uppgift om personnamn. Om dessa uppgifter lämnades ut kunde det leda till att enskilda personer identifierades, ansåg myndigheten.

Motororganisationen överklagade till kammarrätten som gav Transportstyrelsen bakläxa. Kammarrätten menade att myndigheten var skyldig att pröva varje händelsebeskrivning för sig för att avgöra om denna kunde lämnas ut helt eller delvis. Ärendet skickades tillbaka till Transportstyrelsen för förnyad sekretessprövning.