Var gäller handlingsoffentligheten?

Det är “myndigheter” som enligt grundlagen är skyldiga att på begäran lämna ut allmänna handlingar. Det framgår av TF 2:4. Men varken TF eller OSL ger besked om vad som är en myndighet i lagens mening. Lagarna innehåller inga listor över alla svenska myndigheter och inte heller någon definition av vad en myndighet är (se Bohlin, Offentlighetsprincipen, 9 uppl., s. 51 f.f. och RÅ 1984 2:101). Om du har att göra med ett departement, en domstol, en statlig myndighet eller någon kommunal nämnd så är det självklart att dessa är myndigheter. Har du å andra sidan att göra med ett privat organ som ett bolag, en förening, en samfällighet, en stiftelse eller ett registrerat trossamfund så är dessa inte myndigheter och som regel gäller inte handlingsoffentligheten där (se RÅ 2008 ref. 6).

Men det finns organ i gränslandet mellan privat och offentligt som är mer svårbedömda. Då måste du som begär ut handlingar kunna argumentera för att organet som har handlingarna ska betraktas som en myndighet. Det är inte säkert att tjänstemännen på det aktuella organet själva vet om handlingsoffentligheten gäller där (se t.ex. JO 1083-11). Något som talar för att ett organ är en myndighet är om det organisatoriskt hänger ihop med den offentliga förvaltningen. I RÅ 1979 2:11 prövade Regeringsrätten om en etisk kommitté vid Södersjukhuset var en myndighet. Domstolen kom fram till kommittén var en myndighet eftersom ledamöterna var utsedda av lärarkollegiet vid sjukhusets medicinutbildning och eftersom kommittén fick yttra sig i frågor om bidrag till forskningsprojekt vid sjukhuset. Man kan också argumentera kring frågan om organet utför sådana uppgifter som typiskt sätt brukar utföras av myndigheter (se RÅ 1984 2:101).

Lagstiftningen ger alltså inget entydigt svar på vad en myndighet är. Däremot ger den besked om vilka organ som inte är myndigheter men som ändå måste tillämpa handlingsoffentlighet. I TF 2:5 kan man läsa att politiska församlingar som riksdagen eller landstings- och kommunfullmäktige ska jämställas med myndigheter vid tillämpning av TF. Och enligt 2:4 OSL gäller handlingsoffentligheten inom vissa verksamheter hos privata organ som finns uppräknade i bilagan till OSL. Gemensamt för dessa privata organ är att de har fått förtroende att ägna sig åt myndighetsutövning mot enskilda. Handlingsoffentlighet gäller därför till exempel i a-kassornas ärenden om arbetslöshetsersättning, hos Radiotjänst i ärenden där bolaget tar ut TV-avgift eller vid bilbesiktning som utförs av privata företag (se mer i avsnittet “Offentlighet hos privata organ”).

12 reaktioner till “Var gäller handlingsoffentligheten?”

  1. Hej!

    Jag har försökt begära ut handlingar från Förvaltningsstiftelsen för Sveriges Radio AB, Sveriges Television AB och Sveriges Utbildningsradio AB (http://www.forvaltningsstiftelsen.se/) och fått ett långt svar där de hävdar att de inte är en myndighet. Huvudargumentet är att de inte finns med i TF eller OSL.
    Denna stiftelse utses ju dock direkt av regeringen, så i mina amatörögon ser det onekligen ut som de sysslar med myndighetsutövning. Har jag rätt, och i så fall, vad göra?

    1. Jag har inte tillgång till något rättsfall som gäller den stiftelsen. Alf Bohlin har skrivit en del om olika kriterier för vad som är en myndighet i sin bok Offentlighetsprincipen, nionde upplagan, s. 51 – 53.

      /Per

  2. Hej Per,

    Jag vill titta närmare på ett bolag som ägs direkt av Svenska staten. Som huvudägare står Regeringskansliet. Precis som i exemplet med Almi ovan, där man kan läsa att domen slog fast att Almi inte behöver tillämpa offentlighetsprincipen, är detta ett prejudikat för alla statliga bolag? Eller är det avgörande för hur ägarandelarna ser ut i bolaget (som i fallet med Almi 49% Landstinget, 51% Regeringskansliet) som bestämmer om offentlighetsprincipen gäller eller inte? Har du några tips på hur man kan gå till väga för att få tillgång till information ändå?

    Tack för en mycket informativ sida!

    1. Hej!

      Kommunala bolag omfattas av offentlighetsprincipen om landstinget eller kommunen är majoritetsägare i bolaget (se OSL 2:3). Om däremot staten har flest röster i bolaget så gäller den inte, som i ALMI-fallet. Om en kommun eller ett landsting är minoritetsägare i det statliga bolag som du är intresserad av så finns det en regel i kommunallagen som ger en svagare form av insyn (troligtvis mycket svag). Det är 3:18 i kommunallagen som säger att landstings- eller kommunfullmäktige ska “verka för” att allmänheten ska ha rätt att ta del av handlingar. Högsta förvaltningsdomstolen har i målet HFD 5782-10 vad kommunen som minimum måste göra. Det finns också en regel i OSL 2:4 som innebär att offentlighetsprincipen gäller i bland annat ett antal statliga bolag som finns uppräknade i bilagan till OSL, t.ex. SBAB och Svensk bilprovning. Om offentlighetsprincipen inte gäller i ett statligt bolag kan man ju fundera på om bolaget ändå skickar handlingar och information till andra bolag eller myndigheter där offentlighetsprincipen gäller. I så fall kan dessa bli allmänna handlingar hos mottagarna.

      Mvh
      Per

      1. Hej igen,

        En uppföljningsfråga som du förhoppningsvis har möjlighet att svara på. Ett bolag som numera anses vara av bolagsformen ERIC (European research infrastructure consortium), tycks ha helt egna regler för hur dessa kan hantera dokument. Trots att bolaget i sin helhet är finansierat av medborgare i olika stater i Europa. Med tanke på Europa konventionen om Tillgång till offentliga handlingar (som dock ej är nationellt tvingande vad jag förstår), kan det inte anses att man bryter dels mot denna konvention och/eller även Svensk lag vad gäller utlämnande av uppgifter som ej är (styrkt) strid mot regelverket? Jag har försökt få tag på mer information om vilka regelverk som omfattas av ERIC men endast hittat information om skattelättnader. Därför är det svårt att veta under vilka lagar bolaget lyder under.

        Tacksam för lite klarhet.

  3. Hej Per,

    Tack för en väldigt bra och informativ sida.

    Du skriver att statligt ägda bolag generellt sätt inte omfattas av offentlighetsprincipen.
    Du länkar också till en dom där utfallet av beslutet tycks vara avgörande på de procentuella ägarförhållanden som i fallet med Almi.

    Jag vill titta närmare på ett företag som är direkt underställt regeringskansliet. Är det enligt din mening omöjligt att få ut epost korrespondens, fakturor och dyl. eftersom bolaget inte lyder under offentlighetsprincipen? Har du några goda råd, tas dessa tacksamt emot.

  4. Vad gäller statligt-, landstings- eller kommunalt ägda bolag?
    Här tänker jag speciellt på;
    – Aktiebolaget Storstockholms Lokaltrafik, 556013-0683
    – Almi Företagspartner Aktiebolag, 556481-6204
    Där jag nu har ett behov att få ut information från Almi i första hand.
    Kan Almi neka mig?
    mvh Åke

    1. Statlig ägda bolag omfattas som regel inte av offentlighetsprincipen så vida de inte finns med bland de bolag som räknas upp i bilagan till offentlighets- och sekretesslagen (se längst ned i detta dokument) Det gör däremot kommunalägda och landstingsägda bolag. Det finns en dom på sajten som rör ett lokalt Almibolag, se här.

      Mvh
      Per Hagström

  5. En sak jag funderat på kring allmänna handlingar, som inte ges svar kring på sidan, är skolor. Elevarbeten inlämnade till lärare för bedömning, är de att anse som allmän handling? Lärares prov, som kan återanvändas flera år, är de allmän handling? Kan elev Pelle begära ut alla arbeten elev Lisa gjort i svenskan under föregående år (såtillvida inte andra hinder föreligger)?

    1. Hej Jesper! Jag har inte jobbat så mycket med offentlighetsprincipen inom skolan. Men jag skulle tro att elevarbeten i många fall blir allmänna handlingar. Eleven betraktas som en enskild till skillnad från läraren som är en del av myndigheten skolan. När eleven lämnar in en uppsats eller något annat elevarbete tll läraren så blir det en inkommen handling och därmed också en allmän handling. Så måste det i all fall vara om arbetet lämnas in för att läraren ska bedöma det och lägga det till grund för betyg eller något annat omdöme. Frågan om elevarbetet också är offentligt, dvs. inte omfattas av sekretess, kan du läsa mer om i avsnitt 10.8 i den här utredningen:

      http://www.regeringen.se/content/1/c6/17/64/06/804ab104.pdf

      Prov som har upprättats av lärare bör också vara allmänna handlingar. Det finns en sekretessregel som rör kunskapsprov i OSL 17:4.

      /Per

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte.

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.