Brister i djurhållning var affärshemligheter

När länsstyrelsen lämnade ut en tillsynsrapport över banveterinärverksamheten på Jägersro Trav maskerade myndigheten vilka brister som hade upptäckts. Personen som hade begärt ut rapporten överklagade till kammarrätten men fick avslag. Domstolen ansåg att brister i Jägersros djurhållning får betraktas som sådana uppgifter om affärs- och driftsförhållanden som skyddas av sekretess. Och i det här fallet kunde det antas att travbanan skulle lida skada om uppgifterna lämnades ut.

Journalist nekades uppgift om god man

En journalist vände sig till Överförmyndaren i Malmö kommun för att få veta om en person hade god man och vem denna i så fall var. Anledningen var att journalisten inte ville kontakta personen om denne hade en god man. Då ville han hellre kontakta den gode mannen.

Nämnden lämnade ut uppgiften om att personen hade en god man men inte vem som var god man. Journalisten överklagade till kammarrätten för att även få den uppgiften.

Kammarrätten avslog överklagandet. Domstolen konstaterade att sekretessen kring vem som är god man åt en viss person kan brytas om det är av väsentlig betydelse för tredje man att få ut denna information (se 11 § förmyndarskapsförordningen och RÅ 2007 ref 82). Men det sökanden hade anfört om syftet med sin begäran, det vill säga journalistiskt arbete, visade inte att det var av väsentlig betydelse för honom att få ut uppgifterna, enligt kammarrätten.

Barncancerfonden inte en anhörig

Ett antal efterlevande till en kvinna som hade testamenterat allt hon ägde till Barncancerfonden, begärde ut kvinnans journal från kommunen. De misstänkte att kvinnan led av en allvarlig psykisk störning när hon skrev testamentet, och de tänkte använde journaluppgifterna för att ifrågasätta testamentets giltighet.

Om uppgifter ska användas i en tvist mot en närstående till en avliden har ett utlämnande av uppgifterna ansetts medföra men för den närstående (RÅ 1992 not. 270 och 427). Men i det här fallet skulle uppgifterna användas i en tvist mot Barncancerfonden som inte kunde ses som en anhörig till den döda kvinnan. Därmed föll den grunden för sekretess bort. Kammarrätten skickade tillbaka ärendet till kommunen för en mer noggrann sekretessprövning av övriga sekretessgrunder.

Vårdsekretess inte tillämplig

En person begärde ut mejl som en anställd vid Region Östergötland hade skickat och tagit emot. Ett av mejlen innehöll uppgifter om en enskild persons hälsotillstånd. Regionen sekretessbelade uppgifterna med hänvisning till vårdsekretessen i OSL 25:1.

Sökanden överklagade och kammarrätten upphävde regionens beslut i den delen. Kammarrätten konstaterade att regionen inte hade haft tillgång till uppgifterna i sin egenskap av vårdgivare. Därför var den aktuella sekretessregeln inte tillämplig. Kammarrätten skickade tillbaka ärendet till regionen för prövning av om någon annan sekretessregel kunde tillämpas.

Avgångsvederlag var offentligt

En journalist hade rätt att få veta hur mycket Statens Institutionsstyrelse hade betalat i avgångsvederlag till en tidigare anställd. Det slog kammarrätten fast i den här domen. Domstolen såg ingen risk att den tidigare anställde skulle utsättas för våld eller annat allvarligt men om uppgiften blev känd.

Namnet på varnad var offentligt

Köpings kommun hade inte stöd för att sekretessbelägga namnet på en anställd som hade fått en skriftlig varning av arbetsgivaren för att inte ha meddelat sjukfrånvaro i tid. Kammarrätten kom fram till att det inte fanns någon tillämplig sekretessregel och bestämde att varningen skulle lämnas ut i sin helhet.

Inget sekretessundantag för beslut om tulltillägg

Uttrycket ”verksamhet som avser bestämmande av skatt” innefattar även påförande av tulltillägg, ansåg kammarrätten i den här domen. Därmed omfattas beslut om tulltillägg av skattesekretessen i OSL 27:1, trots att tulltillägg inte finns med i uppräkningen av administrativa sanktionsavgifter som ska jämställas med skatt vid tillämpning av OSL 27 kap.

Däremot, menade kammarrätten, är beslut om tulltillägg inte sådana beslut om bestämmande av skatt som är undantagna från sekretessen, enligt OSL 27:6. Det här eftersom tulltillägg, till skillnad från t.ex. skattetillägg, inte har jämställts med skatt.

Besluten om tulltillägg, som en journalist hade efterfrågat, kunde därför inte lämnas ut, eftersom det inte stod klart att det kunde ske utan skada för de berörda.

Mejl om lediga jobb var allmänna handlingar

Åklagarmyndigheten hävdade att mejlen mellan Riksåklagaren och två personer som hade sökt jobb på myndigheten var privat korrespondens. Men kammarrätten konstaterade att mejlen var allmänna handlingar, eftersom de innehöll uppgifter som rörde de utlysta tjänsterna. Mejlen skulle därför lämnas ut till journalisterna som hade begärt ut dessa.

E-postlogg kunde inte sammanställas på rutin

Enligt Stockholms stad skulle det kräva tre timmars arbete av en utomstående konsult, till en kostnad om 5 494 kr, för att ta fram de e-postloggar som den sökande hade begärt. Det var för mycket begärt, tyckte kammarrätten. Sammanställningen kunde inte göras med rutinbetonade åtgärder och var inte en förvarad handling hos staden.

Fick personnummer men inte adresser

En journalist vände sig till Kronofogden och begärde ut alla ansökningar om verkställighet av utbetalning av skadestånd på grund av brott, som hade kommit in till myndigheten under en vecka. Myndigheten lämnade ut ansökningarna men med vissa uppgifter maskerade. Bland annat fick journalisten inte ut de sökandes adresser.

Han överklagade detta till kammarrätten och påpekade att han hade fått ut de sökandes namn och personnummer och därmed lätt kunde ta reda på deras adresser via öppna källor. Men kammarrätten tyckte inte att adressuppgifterna kunde “anses ha gjorts tillgängliga genom utlämnandet av uppgifterna om sökandenas namn och personnummer”. Det blev avslag med andra ord.