Inte hemligt vem som anmält incident

Uppgifter om vilken anställd på Åklagarmyndigheten som skriver en incidentrapport är generellt sett inte hemlig. Men i ett fall pekade den uppgiften även ut en anhörig till den anställde, vilket innebar att den var hemlig. Det bedömde kammarrätten i det här fallet. Även andra uppgifter som Åklagarmyndigheten hade maskat kunde lämnas ut, enligt kammarrätten, bland annat uppgift om platsen för incidenten.

Saldo på skattekonto var hemligt

Klaganden menade att saldouppgifter på ett skattekonto har med inbetalning att göra och därför inte omfattas av den skattesekretess som gäller i verksamhet som avser ”bestämmande av” eller ”fastställande av underlag” för skatt. Han ansåg inte heller att uppgifterna omfattades av den sekretess som gäller uppgifter i beskattningsdatabasen.

Kammarrätten lät sig inte övertygas, utan delade Skatteverkets bedömning och avslog överklagandet utan att hämta in de sekretessprövade handlingarna.

Uppgifter på skattekonto var hemliga

En konkursförvaltare begärde ett skattekontoutdrag för ett konkursat bolag som han förvaltade, men nekades av Skatteverket. Uppgifterna ingick i myndighetens verksamhet för bestämmande skatt och omfattades alltså av skattesekretess, ansåg Skatteverket. Myndigheten bedömde också att uppgifterna var en del av beskattningsdatabasen och omfattades av den sekretess som gäller för uppgifter som har tillförts denna.

Konkursförvaltaren överklagade men kammarrätten fastställde Skatteverkets beslut.

Hade rätt till registerutdrag

En person hade rätt att få ut uppgifter om sig själv i Försäkringskassans assistansregister. Kammarrätten menade att utdraget kunde göras med rutinbetonade åtgärder eftersom begäran var tillräckligt preciserad.

Nedlagd förundersökning var offentlig

En person som hade gjort en anmälan om fornminnesbrott hade rätt att få ut hela den nedlagda förundersökningen i ärendet. Kammarrätten skrev så här om de begärda uppgifterna:

N.N:s begäran avser en förundersökning som föranleddes av en anmälan om fornminnesbrott från honom själv och som vid tiden för begäran hade lagts ned. Kammarrätten, som har tagit del av förundersökningen i sin helhet, konstaterar att materialet består av följande. Bengt Isakssons anmälan med bilagor, dokument som upprättats av polisen utifrån de uppgifter han lämnat, en tjänsteanteckning som gjorts med anledning av polisens kontakt med en länsantikvarie, kommunens ansökan om tillstånd till ingrepp i fornlämningar samt länsstyrelsens beslut i tillståndsfrågan.

Enligt kammarrätten fanns det inget i förundersökningen som var skyddsvärt av det skälet att det kunde anses vara av generell betydelse för brottsutredning och brottsspaning. Utredningen innehöll visserligen uppgifter om enskilda personer men dessa figurerade där i egenskap av tjänstemän vid olika myndigheter. Och av praxis framgår att en offentlig befattningshavares åtgärder i tjänsten inte rör dennes personliga eller ekonomiska förhållanden, konstaterade kammarrätten.

Tjänstemobilnummer var inte hemliga

En journalist hade rätt att få ut tjänstemobilnummer till samtliga anställda vid Finansinspektionen, med undantag för anställda med skyddade personuppgifter. Det slog kammarrätten fast i det här målet. Det spelade ingen roll att de anställda även använde tjänstemobilerna privat och kunde nås på dessa i hemmet.

Kammarrätten avslog journalistens yrkande om att få ut namn, e-postadress och tjänstemobilnummer avseende en person med skyddade personuppgifter.

Friskola fick ut adresser för utskick

Friskoleföretaget Framtidsgymnasiet begärde hos Helsingborgs stad att få ut kontaktuppgifter till drygt 1.500 elever som hade sökt till olika yrkesgymnasier i Skåne. Företaget uppgav att syftet med begäran var att kunna skicka brev till vårdnadshavarna och erbjuda karriärvägledning och stöd.

Helsingborgs stad avslog begäran med hänvisning till att det rörde sig om skyddsvärda personuppgifter. Staden misstänkte att karriärvägledningen mest skulle bestå av information om Framtidsgymnasiets utbildningar, och att det skulle påverka elevernas fria gymnasieval på ett olämpligt sätt.

Företaget överklagade till kammarrätten och fick rätt. Domstolen såg ingen risk att den planerade marknadsföringen skulle ha kränkande inslag. Därmed stod den inte i strid med dataskyddsreglerna. Domstolen skickade tillbaka ärendet till Helsingborgs stad för att staden skulle pröva om det fanns någon annan sekretessregel som hindrade ett utlämnande.

Skyddsobjekts gränser var hemliga

Länsstyrelsen i Stockholm maskerade uppgifter i beslutet om skyddsobjekt för Teliasoneras teleanläggning i Hammarby. Myndigheten sekretessbelade också bilagorna till beslutet. Sökanden överklagade till kammarrätten och tyckte att uppgifterna om skyddsobjektets gränser åtminstone borde var offentliga. Det här eftersom varje medborgare behöver känna till ett skyddsobjekts gränser för att inte råka överträda dessa. Dessutom, påpekade han, måste ägaren till ett skyddsobjekt skylta på ett sätt som gör att objektets utbredning blir synligt för var och en. Kammarrätten bemötte inte argumenten, utan nöjde sig med att dela länsstyrelsens sparsmakat motiverade bedömning.

Berättelse på intranät inte färdigställd

En tidigare anställd på Säkerhetspolisen skrev, innan hon slutade, en berättelse om sina många år på myndigheten som publicerades på intranätet. En person begärde senare ut berättelsen med stöd av offentlighetsprincipen.

Säpo avslog begäran med motiveringen att texten inte var en allmän handling. Det här eftersom den inte hade expedierats, inte tillhörde något avslutat ärende och inte heller hade färdigställts på något annat sätt.

Personen överklagade men fick avslag även i kammarrätten, som gjorde samma bedömning som Säpo. Berättelsen blev inte färdigställd genom att läggas ut på intranätet, tyckte kammarrätten.