Lista över rörläggare var inte en försvarshemlighet

En person vände sig till Teknik- och fastighetsnämnden i Karlstads kommun och begärde ut en lista över samtliga anställda inom VA. Listan skulle enligt begäran omfatta namn, titel, lön och anställningsdatum. Kommunen avslog med hänvisning till att listan var en försvarshemlighet. Det tyckte däremot inte kammarrätten som upphävde beslutet efter att personen hade överklagat.

Kammarrätten skrev bland annat att uppgifter “måste på något sätt röra” totalförsvaret om de ska omfattas av försvarssekretess. Domstolen konstaterade också att regeln om försvarssekretess har ett rakt skaderekvisit: “Samhällets åtgärder för landets försvar ska således inte undandras offentlighet annat än då det verkligen är påkallat”. 

Risk för pusselläggning gjorde journaluppgifter hemliga

En person begärde ut patientjournaler förda vid gynekologiska kliniken vid Mölndals lasarett för en serie operationsnummer år 1971. Hennes begäran omfattade inte patienternas personnummer, men däremot operationsnummer, diarienummer, patientnummer och ansvarig läkares namn. Personen menade att inga individer kunde identifieras utifrån denna information. Kammarrätten var av en annan åsikt och trodde att det var möjligt genom så kallad pusselläggning.

Hemligt vad Engelska skolan betalar i hyra

Uppgifter om hyresnivåer, hyrestillägg och anpassningskostnader som framgick av ett avtal mellan kommunala Skellefteå Industrihus AB och Engelska skolan var hemliga. Det bedömde kammarrätten i den här domen. Enligt domstolen kunde det antas leda till skada för det kommunala bolaget om sådana uppgifter blev kända för andra som driver liknande rörelse.

Rapport från hårt styrd konsult inte allmän

En rapport som konsultbolaget ÅF Infrastructure AB hade tagit fram åt Trafikverket var inte en inkommen handling hos verket. Kammarrätten ansåg att Trafikverket hade styrt konsultbolaget genom att Trafikverket anvisat underlag för rapporten, att bolaget haft veckovisa avstämningar med Trafikverkets projektgrupp och att bolaget under arbetets gång inte har haft kontakt med någon utanför Trafikverket. Konsulten hade med andra ord inte agerat självständigt i förhållande till myndigheten.

BUN-chef självständig i förhållande till kommundirektör

E-postmeddelanden som chefen för barn- och utbildningsförvaltningen i Östersunds kommun skickade till kommundirektören blev allmänna handlingar. Det här eftersom meddelandena rörde frågor där barn- och utbildningsförvaltningen var självständig i förhållande till kommunstyrelsen. Detta gällde trots att förvaltningschefen och kommundirektören båda var anställda inom kommunstyrelsen. Det kom kammarrätten fram till i dessa domar.

Polisens teknik för ansiktsigenkänning hemlig

En journalist begärde ut dokumentation från Polismyndighetens upphandling av teknik för ansiktsigenkänning. Polismyndigheten sekretessbelade samtliga begärda handlingarna i deras helhet. Det här eftersom materialet avslöjade polisens tekniska förmåga på området. Ett utlämnande kunde skada både polisens verksamhet och rikets säkerhet, enligt myndigheten.

Journalisten överklagade och kammarrätten upphävde Polismyndighetens beslut. Domstolen konstaterade att handlingarna innehöll en rad harmlösa uppgifter som inte kunde sekretessbeläggas. Eftersom Polismyndigheten inte hade lämnat ut handlingarna ens i maskerad form hade myndigheten inte gjort en tillräckligt noggrann sekretessprövning, ansåg kammarrätten. Ärendet gick tillbaka till Polismyndigheten för ny prövning.

Polismyndigheten fattade ett nytt beslut som innebar att journalisten fick ut samtliga begärda handlingar med undantag för ett avtal som lämnades ut i maskerat skick. De uppgifter som hade maskerats var bland annat uppgifter om vilket system och teknik för ansiktsigenkänning som Polismyndigheten använder, leverantör, datum när avtalet tecknades, vissa tidsuppgifter, namnuppgifter på de personer som hade undertecknat avtalet, namn på en person hos Polismyndigheten som har skrivit en tjänsteanteckning kopplad till avtalet samt diverse prisuppgifter. 

Journalisten överklagade. Kammarrätten delade Polismyndighetens bedömning att uppgifterna om vilket system och vilken teknik som används och uppgifterna om aktuell leverantör inklusive leverantörens namnunderskrift omfattades av sekretess till skydd för den polisiära verksamheten samt försvarssekretess. Övriga uppgifter var däremot inte hemliga enligt dessa sekretessbestämmelser. Kammarrätten skickade tillbaka ärendet till Polismyndigheten för en prövning av om dessa uppgifter var hemliga enligt någon annan bestämmelse.

Polismyndigheten fattade ett tredje beslut där myndigheten på nytt lämnade ut det begärda avtalet i maskerad form. Den här gången sekretessbelade myndigheten adressen i anbudsdokumentet med stöd av den sekretess som gäller för Polismyndighetens personuppgiftsbehandling inom brottsdatalagens område. Vidare sekretessbelade myndigheten prisuppgifter och tidsuppgifter i avtalet med hänvisning till affärssekretess.

Journalisten överklagade. Kammarrätten bestämde att totalsumman i anbudsdokumentet kunde lämnas ut, men avslog överklagandet i övrigt.

Hemligt varför avliden varit misstänkt för Palmemordet

En änka nekades uppgifter om varför hennes avlidne make hade varit misstänkt för mordet på förre statsministern Olof Palme. Hon ville bland annat veta vem som hade anmält maken. Polismyndigheten bedömde att enskilda kunde lida men av ett utlämnande och avslog begäran.

Kvinnan överklagade men kammarrätten delade Polismyndighetens bedömning.

Nekade gratiskopior överklagbart

En person ville ha kopior av handlingarna i ett mål i hovrätten där han själv var part. Hovrätten avslog och personen överklagade till Högsta domstolen, HD.

HD tog först ställning till om överklagandet skulle avvisas eller tas upp till prövning. Domstolen konstaterade att man i praxis har gjort skillnad på fall där en sökande har nekats att få ut en handling på grund av att den inte är beredd att betala avgiften, och fall där en sökande har nekats att få ut en handling därför att den endast godtar att få ut handlingen i en viss form, t.ex. elektroniskt. Beslut i den första kategorin har ansetts vara överklagbara, medan beslut i den andra har avvisats.

HD tog mot denna bakgrund upp överklagandet till prövning och delade då hovrättens bedömning att personen inte hade någon rätt att få kopior av de begärda handlingarna utan att betala någon avgift. Därmed avslogs överklagandet.

Dödstal på äldreboenden hemliga

Uppgifter om antalet personer som dött per månad och per äldreboende i Sala kommun under första halvåret 2019 och motsvarande period 2020 var hemliga enligt denna dom. Kammarrätten skrev bland annat följande i domen:

“Även om begäran avser uppgifter om avlidna på äldreboenden med mellan 19 och 80 platser rör det sig om ett begränsat antal äldreboenden och avgränsade tidsperioder. Genom jämförelser med exempelvis folkbokföringsregistret och annan tillgänglig information (s.k. pusselläggning) skulle uppgifterna om antalet avlidna personer på respektive äldreboende under vissa månader kunna leda till att enskilda personer identifieras”. 

Enligt kammarrätten stod det inte klart att uppgifterna kunde lämnas ut utan att anhöriga till de avlidna led men av detta.

Antal yttre poliser i Lund hemligt

En person begärde ut de dokument som upprättades i samband med de senaste utvecklingssamtalen som poliser i BF/IGV-grupp i Lund hade haft med sina gruppchefer. Han begränsade senare sin begäran till den skala med streck som enligt uppgift legat till grund för lönesättningen för dessa poliser, och meddelade att han godtog att polisernas födelseår maskerades.

Polismyndigheten avslog begäran med hänvisning till att de begärda uppgifterna avslöjade hur många poliser som jobbar i yttre tjänst i Lund. “Detta är sådan information som skulle kunna användas i en kartläggning av Polismyndighetens förmåga och kapacitet”, skrev myndigheten i beslutet.

Personen överklagade och förde fram att han redan visste exakt hur många poliser som jobbar i yttre tjänst i Lund, eftersom han hade begärt och fått ut alla dessa polisers löner. I ett yttrande i målet skrev Polismyndigheten att myndigheten inte kan ta hänsyn till att personen “enligt egen utsago” redan har kännedom om hur många som jobbar i yttre tjänst i Lund.

Kammarrätten gick på Polismyndighetens linje att ett utlämnande skulle avslöja antalet poliser i yttre tjänst i Lund och därmed skada polisens framtida verksamhet. Domstolen gick inte in på frågan om personen redan kände till detta genom tidigare utlämnade löneuppgifter.