Begäran om allmän handling får lämnas ut

Tidningen Fokus begärde ut ett antal mejl med framställningar om utlämnande av allmänna handlingar som hade kommit in till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, från olika privatpersoner. MSB lämnade ut de begärda mejlen. En person JO-anmälde myndigheten för att den på detta sätt hade brutit mot privatpersonernas anonymitetsskydd. Men JO såg ingen anledning att kritisera MSB. Myndigheter ska visserligen vara försiktiga med att sprida identiteten på personer som begär ut handlingar. Men om en sådan begäran i sin tur begärs ut av en annan enskild så ska den lämnas ut om det inte hindras av sekretess. En myndighet som gör ett sådant utlämnande har inte brutit mot anonymitetsskyddet. JO godkände även MSB:s rutin att diarieföra framställningar om utlämnande av allmänna handlingar.

JO_4215_17

Begäran om utlämnande inte av ringa betydelse om den avslås

JO gjorde följande ställningstaganden i ett beslut som rörde Stockholms tingsrätts utlämnande av den så kallade scientologbibeln:

  • En begäran om att få ut en handling ska behandlas som ett eget ärende skilt från det mål eller ärende där handlingen förekommer.
  • Om någon som inte är part i ett mål begär ut en handling i målet behöver denna begäran inte tillföras akten i målet.
  • En skriftlig framställning om utfående av en allmän handling som inte leder till att handlingen omedelbart lämnas ut av den som har hand om handlingen, anses ha mer än ringa betydelse för myndighetens verksamhet. Framställan ska med andra ord diarieföras eller hållas ordnad och får inte gallras därför att den är av ringa eller tillfällig betydelse.
  • En handling får inte gallras, oavsett handlingens karaktär, så länge det pågår ett ärende om utlämnande av den.

Förteckning över icke allmänna handlingar var allmän

Vid Södermanlands läns landstings norra sjukvårdsdistrikt fanns en så kallad planeringslista där tjänstemän vid myndigheten registrerade skrivelser som cirkulerade inom myndigheten. Listan hölls inte tillgänglig för allmänheten eftersom landstinget menade att handlingarna i listan inte var allmänna. Efter att ha utrett ärendet konstaterade JK att listan var ett register eller annan förteckning som fördes fortlöpande och att den därför var en allmän handling. Att handlingarna i listan var sådana som myndigheten inte ansåg var allmänna spelade ingen roll för bedömningen av om listan som sådan var en allmän handling.

JK 3165-83-22

Handlingar hölls ordnade på fel sätt

Länsstyrelsen i Skaraborgs län registrerade inte merparten av sina handlingar i ärenden om körkortstillstånd utan förvarade dem i stället i arkivet i personnummerordning. I det här beslutet uttalade JO att handlingar som hålls ordnade i stället för att registreras inte kan blandas med handlingar som omfattas av sekretess, vilket hade skett hos länsstyrelsen. JO skrev:

“Har handlingar som innehåller uppgifter för vilka sekretess kan föreligga — registrerade eller inte registrerade — lagts in i arkivet i den del som reserverats för inte registrerade offentliga handlingar kan allmänheten inte tillåtas att på egen hand skaffa sig en överblick över vilka handlingar som finns där. Offentlighetsprincipen kan därigenom inte fungera på det sätt som är avsett med regleringen i tryckfrihetsförordningen”. 

Hemlig handling kan vara av ringa betydelse

En handling kan anses vara av uppenbart ringa betydelse för en myndighets verksamhet  även om den innehåller sekretessbelagda uppgifter. Det bedömde JO i detta beslut. Ombudsmannen kritiserade därför inte Utrikesdepartementet för att myndigheten inte hade diariefört ett antal mejl.

JO poängterade att det är handlingens betydelse för myndighetens verksamhet som avgör om den är av “uppenbart ringa betydelse” enligt OSL 5:1 4 st. Att en handling som saknar betydelse för myndighetens verksamhet ändå har ett intresse från offentlighetssynpunkt medför därför inte att handlingen måste registreras eller hållas tillgänglig på annat sätt, vilket framgår av prop. 1979/80:2 Del A s. 353 f.

JO 6579-2016

Inkommet band borde ha diarieförts

En läkare som var intresserad av en överläkartjänst på ett sjukhus skickade ett band till sjukhusets platschef personligen. På bandet hade han talat in sina krav för en anställning. I det här beslutet kritiserade JO sjukhuset för att det inkomna bandet inte registrerades utan dröjsmål. JO konstaterade att bandet var en allmän handling oavsett om läkaren hade skickat det till platschefens arbetsplats eller bostad.

JO tyckte inte att sjukhuset hade hållit bandet ordnat på annat sätt, vilket hade kunnat vara ett alternativ till registrering. Enligt ombudsmannen fanns det väldigt begränsade möjligheter för en utomstående att få kännedom om bandet existens. Det här eftersom det inte rörde sig om någon utlyst tjänst och bara ett fåtal personer kände till bandet. Till exempel saknade sjukhusets registrator kännedom om detta.

En journalist som begärde ut bandet nekades. JO kritiserade detta eftersom bandet var en slags jobbansökan och sådana inte omfattas av sekretess. Platschefen menade att ett utlämnande skulle störa “arbetets behöriga gång”. JO höll inte med om detta och förklarade att bestämmelsen inte tar sikte på det förhållandet att ett utlämnande kan medföra svårigheter i till exempel en förhandling.

JK-kritik mot universitets diarieföring

I det här beslutet ifrågasatte JK hur ett antal universitet hade ordnat sin diarieföring av allmänna handlingar och uttalade sig i vissa andra frågor relaterade till detta.

JK uttalade sig bland i frågan om universitetens olika delar skulle ses som sådana självständiga organ som omnämns i TF 2:11 1 st:

“De olika organ (fakultetsnämnder, institutioner och liknande) som ingår i universitets organisation kan enligt min mening inte generellt anses ha en sådan självständig ställning som avses i förarbetsuttalandena. Alla delar av universitetet tillhör alltså som regel en och samma myndighet.”

JK uttalade också att det inte finns något krav på central diarieföring, även om det är att föredra:

“Det är naturligtvis en fördel för den som önskar att ta del av allmänna handlingar hos ett universitet att centralt kunna ta del av myndighetens diarium eller diarier, särskilt som universitet i regel är stora myndigheter vars olika organ ofta är utspridda i olika byggnader. Med hänsyn till myndigheternas frihet att ordna sin diarieföring kan emellertid, som tidigare nämnts, något krav på central diarieföring inte ställas.”

JK kom vidare in på hur allmänna och offentliga handlingar kan hållas ordnade på annat sätt i stället för diarieföras. Det kan till exempel ske genom aktbildning “där endast den handling som initierat ärendet diarieförs och övriga handlingar antecknas på ett dagboksblad eller dylikt i akten”. Ett annat sätt är att samla handlingar av en viss typ kronologiskt i en pärm. Att hålla till exempel förordnanden ordnade i personnummerföljd var inte lämpligt enligt JK. Det här eftersom det är lättare att hitta bland förordnandena om de är ordnade till exempel alfabetiskt efter namnet på den som förordnandet gäller.

JO 1990/91 s. 409

Generaltullstyrelsen kunde inte lämna ut ansökningar och intresseanmälningar till en tjänst eftersom de var inlåsta i ett skåp som bara generaldirektören hade tillgång till och generaldirektören var inte på plats. JO kritiserade myndigheten och kallade hanteringen för oacceptabel.

De aktuella handlingarna hade inte diarieförts, och enligt JO hölls de inte heller ordnade på något annat sätt som gjorde det möjligt för allmänheten att få en överblick över dem.

JO_1990_91_s_409

JO 1992/93 s. 628

JO kritiserade Simrishamns kommun för att kommunen låtit sökande till två chefsbefattningar skicka sina ansökningar till en rekryteringskonsult istället för direkt till kommunen. JO har i tidigare beslut godkänt ett förfarande där sökande skickar intresseanmälningar till en rekryteringskonsult som har myndighetens uppdrag att sondera marknaden innan det egentliga tillsättningsförfarandet inleds. Men i det här fallet var det alltså ansökningshandlingarna som skickades till konsulten. Kommunen fick också allvarlig kritik för att den inte betraktat ansökningshandlingarna som inkomna till kommunen ens när konsulten vidarebefordrade dessa till två kommunala rekryteringsgrupper.

I beslutet uttalade JO också att “…allmänheten måste ges omedelbar tillgång till diarier, andra register eller särskilda förvaringsanordningar (pärmar, aktsystem m.m.), som finns inrättade.”

JO_1992_93_s_628