Kvarhållna brev inte allmänna handlingar

Kriminalvården beslutade att kvarhålla två försändelser som var adresserade till en intagen eftersom myndigheten bedömde att innehållet skulle kunna äventyra säkerheten i fängelset om den intagne fick del av det. Den intagne överklagade beslutet till förvaltningsrätten och bland de handlingar som Kriminalvården lämnade över till domstolen fanns de aktuella försändelserna. Fången begärde senare ut hela underlaget från förvaltningsrätten inklusive de aktuella försändelserna. Förvaltningsrätten sekretessbelade försändelserna med motiveringen att ett utlämnande kunde leda till att enskilda utsattes för våld eller annat allvarligt men. Den intagne överklagade förvaltningsrättens dom till kammarrätten men det blev avslag även där. Kammarrätten kom fram till att försändelserna inte var allmänna handlingar hos Kriminalvården. Domstolen tillämpade en undantagsbestämmelse som säger att brev som har lämnats in till en myndighet endast för vidare befordran till en viss adressat inte blir allmänna handlingar. Försändelserna blev inte heller allmänna handlingar för att de överlämnades till förvaltningsrätten vid fångens överklagande, konstaterade kammarrätten.

KR_Goteborg_3479_18

Provsekretess gällde för anknytningsutredning

En man begärde hos socialtjänsten i Jönköping av få ut en transkriberingen av en så kallad IAS-intervju som gällde honom själv. IAS är en manualstyrd intervju som används för att mäta anknytningen hos tonåringar och vuxna. Mannen ville ha ut underlaget för att låta en utomstående expert granska detta eftersom han menade att intervjumetoden inte var evidensbaserad. Socialtjänsten avslog begäran med hänvisning till provsekretess. Myndigheten ansåg att vetenskapligheten i provet skulle äventyras om frågorna blev kända bland andra än behöriga intervjuare. Mannen överklagade men kammarrätten delade socialtjänstens bedömning att provsekretess gällde för intervjufrågorna. Domstolen vägde också mannens rätt till partsinsyn mot det allmännas intresse av att frågorna hålls hemliga och fann att det allmännas intresse av sekretess övervägde.

KR_Jonkoping_1387_16

Rätt till partsinsyn i avslutad förundersökning

En man begärde ut ett antal förundersökningar som gällde honom själv från polisen men fick avslag. Han överklagade till kammarrätten och skrev att han behövde handlingarna för att kunna motbevisa anklagelser som riktades mot honom i en vårdnadstvist. Kammarrätten ansåg att det var ett sådant beaktansvärt motiv som ger rätt till partsinsyn enligt OSL 10:3 trots att förundersökningarna där handlingarna ingick var avslutade.

KR_Sthlm_4030_17

Rätt till partsinsyn i avslutad förutredning

Förundersökningssekretess till skydd för enskildas personliga och ekonomiska förhållanden (nuvarande OSL 35:1) gäller även i så kallade förutredningar. Det slog dåvarande Regeringsrätten fast i denna dom. Men den som är misstänkt i utredningen kan betraktas som part och därmed ha rätt till partsinsyn även när det gäller sekretessbelagt material. Rätten till partsinsyn kan i dessa fall inte grundas direkt på rättegångsbalken eller förvaltningslagen utan följer av allmänna rättsgrundsatser, enligt Regeringsrätten. Rätten till partsinsyn kan finnas kvar även efter det att förutredningen är avslutad om parten har “beaktansvärda motiv” för insyn. Regeringsrätten konstaterade att den misstänkte i det aktuella fallet hade det eftersom han behövde det begärda materialet för att tillvarata sin rätt i en pågående civilrättslig process.

RA_2001_ref_27

Uppgiftslämnare var offentliga för tillsynsobjekt

Två bolag som var föremål för en tillsyn av Folkhälsomyndigheten hade rätt att genom partsinsyn få information om identiteten på uppgiftslämnare i ärendet. Det slog kammarrätten fast i det här målet.

KR_Sthlm_5712_18

Vårdnadshavare fick ut mer uppgifter

En man begärde hos Socialnämnden i Sundsvall att få ut alla orosanmälningar gällande honom själv, hans dotter och dotterns mamma. Socialnämnden vägrade lämna ut vissa av de begärda uppgifterna. Mannen överklagade till kammarrätten som gav honom delvis rätt. Domstolen konstaterade att de begärda uppgifterna omfattades av socialtjänstsekretess och prövade sedan om det fanns någon tillämplig sekretessbrytande bestämmelse. För två av de begärda orosanmälningarna fanns det inte det, enligt domstolen. Men en av anmälningarna hade lett till en utredning om mannens dotters situation  och i den utredningen var mannen part. Men eftersom ärendet var avslutat bedömde kammarrätten att han inte hade ett så beaktansvärt intresse av insyn att det bröt sekretessen. Kammarrätten konstaterade dock att mannen, som vårdnadshavare, hade rätt att få del av uppgifter om dottern eftersom det inte kunde antas att dottern skulle lida betydande men av detta.

KR_Sundsvall_376