Enskild bör tillfrågas innan utlämnande med förbehåll

En person vände sig till Söderhamns kommun för att ta del av en anmälan hos kommunen om kränkande särbehandling. Kommunjuristen lämnade ut handlingen “…med förbehåll att inte lämna ut namn på berörda personer. Såvida de inte själva löser sekretessen i samtal med dig.”

Personen JO-anmälde kommunjuristen och var bland annat missnöjd med att hon inte hade blivit tillfrågad i förväg om hon gick med på att ta del av handlingen med sekretessförbehåll.

JO konstaterade att det ställs vissa minikrav på utformningen av ett förbehåll för att det ska få rättslig verkan mot den som det riktar sig emot: Det ska utformas som ett formligt beslut där det framgår vilken handling det är fråga om, vem som träffas av förbehållet och vad förbehållet innebär.

Enligt JO bör den enskilde normalt också tillfrågas om ett förbehåll godtas innan ett utlämnande sker. Det här eftersom förbehållet innebär att den enskilde får en tystnadsplikt förenad med straffansvar. Den enskilde kan därför behöva överväga om utlämnande får konsekvenser som är svåra att hantera.

JO påpekade också att ett utlämnande med förbehåll är ett beslut i förvaltningslagens mening och därmed ska innehålla en motivering och en upplysning om hur det kan överklagas.

JO kritiserade Söderhamns kommun för hanteringen.

Fick inte ut Dalarnas jaktkortsinnehavare

En journalist vände sig till Naturvårdsverket och begärde ut förnamn och efternamn på alla personer som hade löst statligt jaktkort i Dalarnas län. Myndigheten avslog eftersom det inte stod klart att uppgifterna kunde lämnas ut utan fara för att vapen eller ammunition skulle komma till brottslig användning.

“Vid skadebedömningen beaktas inte bara risken för att den som begär att få uppgifter utlämnade ska missbruka dessa, utan också att uppgifterna kan komma på avvägar så att vapen kan hamna hos någon som kan använda dem i brottsligt syfte”, skrev myndigheten i beslutet. 

Journalisten överklagade och skrev att hennes syfte var rent journalistiskt och att hon inte tänkte publicera namnen på jaktkortsinnehavarna. Kammarrätten avslog. Ett sekretessförbehåll kunde inte undanröja riskera med ett utlämnande eftersom journalisten eftersom det handlade om mer än “ett begränsat antal uppgifter och med hänsyn till vad som i övrigt har framkommit i målet…”

Fick inte ut övervakningsfilm mot sekretessförbehåll

En journalist begärde ut en övervakningsfilm i en polisutredning och var beredd att underkasta sig ett sekretessförbehåll med innebörden att personerna på filmen skulle avidentifieras/maskeras innan filmen publicerades. Polismyndigheten nekade med hänvisning till att risken för men inte kunde undanröjas genom ett sekretessförbehåll. Journalisten överklagade till kammarrätten men domstolen delade Polismyndighetens bedömning och fastställde beslutet.

Fullmakt hävde inte sekretess

En journalist på Uppsala nya tidning begärde hos Omsorgsnämnden i Uppsala kommun att få ta del av en besökslogg som redovisade kommunens insatser för en viss person. Journalisten hänvisade till en fullmakt som hade undertecknats av den aktuella personen och hans tre släktingar. I fullmakten stod det att sekretessen för uppgifterna i besöksloggen hävdes i förhållande till bland annat journalister från Uppsala Nya tidning. Omsorgsnämnden avslog begäran eftersom den inte kunde avgöra om den berörda personen hade skrivit under fullmakten frivilligt och med full insikt. Journalisten överklagade till kammarrätten som biföll överklagande delvis och bestämde att vissa uppgifter skulle lämnas ut till journalisten. Enligt kammarrätten visade utredningen att journalisten, genom kontakter med personen och hans anhöriga, hade relativt omfattande insyn i kommunens insatser för personen. Därför kunde nämnden, utan att bryta mot sekretessen, bekräfta att det fanns handlingar som motsvarade journalistens begäran och lämna ut uppgifter om dagar och tider för insatser ur dessa handlingar. Andra uppgifter i handlingarna kunde däremot inte lämnas ut, enligt kammarrätten. Kammarrätten underkände fullmakten av samma skäl som omsorgsnämnden.

KR_Sthlm_2106-18

JK 1799-99

TV3 gjorde en programserie som hette Citypolisen där ett TV-team följde med polispatruller och skildrade deras arbete. Inför inspelningarna hade medlemmarna i TV-teamet fått skriva under ett formulär kallat “sekretessinformation”. Polisen menade att det var ett sekretessförbehåll som innebar att TV-teamet inte fick sprida sekretessbelagd information som man fick del av vid inspelningarna. JK underkände formuläret och menade att det inte levde upp till kraven på ett sekretessförbehåll eftersom det inte var ett formligt beslut och saknade en tydlig beskrivning av vad förbehållet innebar. JK uttryckte också tveksamhet till att det överhuvudtaget var möjligt att använda sig av sekretessförbehåll för att skydda uppgifter i en situation där personer är med under polisens arbete och kontinuerligt får del av information som kan vara sekretessbelagd. Enligt JK bygger ett sekretessförbehåll på att myndigheten redan när förbehållet ställs upp vet vilka uppgifter det är som ska lämnas ut.

JK_1719_99_22

JK 3021-00

När Stockholmspolisen lämnade ut handlingar till en journalist med förbehåll så angav polisen att beslutet om förbehåll gällde till ett visst datum. Polisen ville på det sättet tidsbegränsa journalistens tillgång till handlingarna. Men JK konstaterade att formuleringen istället innebar att förbehållet upphörde efter det angivna datumet och att det då var fritt fram för journalisten att sprida uppgifterna. JK konstaterade också att polisen saknade stöd för att tidsbegränsa journalistens tillgång till handlingarna genom förbehåll eftersom det inte var relevant för att undanröja risken för men vid utlämnandet.

JK_3021_00_22

JO 1986/87 s. 193

Socialförvaltningen i Örebro gjorde fel som ingick skriftliga avtal om sekretessförbehåll med familjehemsföräldrar. Avtalen innebar att familjehemsföräldrarna skrev på en skriftlig utfästelse att inte sprida vidare några av de uppgifter om personliga förhållanden som kunde komma att få från socialförvaltningen under sitt uppdrag som fosterhemsföräldrar. JO var kritisk dels till att sekretessförbehållen hade formen av ett avtal, dels till att förbehållen gällde generellt för alla uppgifter som kunde komma att lämnas ut.

JO_1986_87_s_193

JO 1992/93 s. 197 (dnr 145-90)

JO kritiserade i detta beslut två polismyndigheter som lämnat ut kopior av brottsanmälningar till brottsofferjourer med stöd av i förväg beslutade sekretessförbehåll för samtliga personer inom brottsofferjourernas verksamhet. JO slog fast att varje handling måste prövas för sig och att bara anmälningar som innehåller sekretessbelagda uppgifter får omfattas av sekretessförbehåll. Ett beslut om förbehåll måste fattas för varje enskilt utlämnande, enligt JO, och av beslutet ska framgå vilken handling som förbehållet gäller, vem handlingen lämnas ut till och vad förbehållet har för innebörd.

JO_1992_93_s_197

JO 1994/95 s. 574

När Televerket bolagiserades och blev Telia så fick Telia låna Televerkets gamla arkiv av Riksarkivet. För att Telia skulle få ta del av alla dessa allmänna, och i många fall sekretessbelagda handlingar, så krävde Riksarkivet att Telia skulle sluta avtal om sekretessförbehåll med samtliga anställda som skulle ha tillgång till arkivet. JO underkände upplägget eftersom ett bindande sekretessförbehåll bara kan ställas upp genom ett myndighetsbeslut och inte genom ett avtal.

JO_1994_95_s_574