Ansökningar till Unicef-jobb hemliga

Ansökningshandlingar som fanns hos Sida och som gällde en rekrytering till en tjänst som JPO-officer hos Unicef var hemliga på grund av utrikessekretess. Det bedömde kammarrätten i det här målet och fastställde därmed SIDA:s beslut att inte lämna ut handlingarna. JPO är ett program som ger yngre akademiker möjlighet att tjänstgöra inom FN och andra internationella organisationer. 

Det spelade ingen roll att det var den svenska myndigheten som hade skött hela rekrytering genom att ta emot ansökningar, göra urval och genomföra intervjuer. Kammarrätten tog i stället fasta på att rekryteringen ledde fram till en anställning hos UNICEF och att ansökningshandlingar brukar behandlas konfidentiellt inom den organisationen. Alltså kunde Sveriges förbindelser med Unicef som mellanfolklig organisation störas av ett utlämnande och i värsta fall skulle Sverige inte längre kunna få delta i FN:s JPO-program.

Internationella efterlysningar var hemliga

En journalist begärde ut alla efterlysningar som Polismyndigheten hade utfärdat till Interpol under en viss dag och som var kategoriserade som röda notiser. Polisen avslog begäran helt med hänvisning till utrikessekretess och den sekretess som skyddar enskilda personer som förekommer i förundersökningar.

Journalisten överklagade och anförde bland annat att efterlysta personers personuppgifter, bilder och brott publiceras öppet på Interpols hemsida. Han kunde därför inte se att Sveriges mellanfolkliga förbindelser skulle skadas av att efterlysningarna lämnades ut av svensk polis. Men det kunde kammarrätten som avslog överklagandet utan någon närmare motivering.

Israeliska integritetsregler inskränkte insyn vid svensk myndighet

Generalkonsulatet i Jerusalem lämnade ut kopior av myndighetens kontoutdrag för åren 2014–2017 men maskerade uppgifter om vissa mottagare av månatliga utbetalningar. Det här med hänvisning till utrikessekretess. Sökanden överklagade till kammarrätten. Generalkonsulatet skrev i ett yttrande till domstolen att uppgifterna omfattades av regler om integritetsskydd i Israelisk arbetslagstiftning och att det skulle strida mot dessa regler att lämna ut uppgifterna utan berörda personers samtycke. Kammarrätten bedömde att uppgifterna mot den bakgrunden var belagda med utrikessekretess.

Jobbansökningar till internationella organisationer hemliga

Ansökningshandlingar som togs emot av Sida som ett led i rekryteringar till tjänster vid olika internationella organisationer var hemliga, enligt denna kammarrättsdom. Sida skötte bara en del av rekryteringssprocessen och det slutliga beslutet om vem som skulle få en viss tjänst togs av respektive organisation. Enligt Sida ville dessa organisationer inte att någon annan än berörda parter skulle få ta del av ansökningshandlingarna. Mot den bakgrunden bedömde kammarrätten att ett utlämnande skulle störa relationen till de aktuella organisationerna och att uppgifterna därför omfattades av utrikessekretess.

KR_Sthlm_7573_17

Manus till tal var inte allmän handling

En person begärde ut ett antal handlingar från Sveriges generalkonsulats nationaldagsfirande i Ramallah. Han ville ha deltagarlistan för firandet samt de tal, i text eller på ljudfil, som hållits av svenska diplomater vid tillfället. Generalkonsulatet lämnade ut deltagarlistan med undantag för vissa deltagare som myndigheten menade var hemliga. Konsulatet meddelade också att det inte fanns någon allmän handling som dokumenterade tal vid firandet.

Personen överklagade. Han menade att identiteten på flera av de hemlighållna deltagarna framgick av bilder som konsulatet hade lagt ut på Facebook. Han pekade också på att 250 personer deltog vid firandet plus hotellpersonal och att någon av dessa lätt hade kunna anteckna och sprida vilka som deltog. Vad gällde manuskript till tal så hänvisade han  till ett foto som visade att generalkonsulns manus bestod av tätskriven datortext. Mot bakgrund av det ansåg han att manuset var färdigställt när talet lästes upp.

Kammarrätten avslog överklagandet. Domstolen fastställde konsulatets beslut att hemlighålla vissa personer på deltagarlistan. Kammarrätten fastställde också beslutet att inte lämna ut manuskript till tal. Domstolen hänvisade till att generalkonsulns manus hade använts som minnesstöd för ett tal och att talet var en del av myndighetens faktiska handlande och därför inte hörde till ett ärende. Manuskriptet hade inte heller “blivit föremål för någon åtgärd som visar att den färdigställts i den mening som avses i tryckfrihetsförordningen.” Domstolen accepterade konsulatets uppgifter om att det inte fanns några andra allmänna handlingar avseende tal.

KR_Goteborg_4115_17

Se även KR Göteborg 3330-17

Polisens teknik för ansiktsigenkänning hemlig

En journalist begärde ut dokumentation från Polismyndighetens upphandling av teknik för ansiktsigenkänning. Polismyndigheten sekretessbelade samtliga begärda handlingarna i deras helhet. Det här eftersom materialet avslöjade polisens tekniska förmåga på området. Ett utlämnande kunde skada både polisens verksamhet och rikets säkerhet, enligt myndigheten.

Journalisten överklagade och kammarrätten upphävde Polismyndighetens beslut. Domstolen konstaterade att handlingarna innehöll en rad harmlösa uppgifter som inte kunde sekretessbeläggas. Eftersom Polismyndigheten inte hade lämnat ut handlingarna ens i maskerad form hade myndigheten inte gjort en tillräckligt noggrann sekretessprövning, ansåg kammarrätten. Ärendet gick tillbaka till Polismyndigheten för ny prövning.

Polismyndigheten fattade ett nytt beslut som innebar att journalisten fick ut samtliga begärda handlingar med undantag för ett avtal som lämnades ut i maskerat skick. De uppgifter som hade maskerats var bland annat uppgifter om vilket system och teknik för ansiktsigenkänning som Polismyndigheten använder, leverantör, datum när avtalet tecknades, vissa tidsuppgifter, namnuppgifter på de personer som hade undertecknat avtalet, namn på en person hos Polismyndigheten som har skrivit en tjänsteanteckning kopplad till avtalet samt diverse prisuppgifter. 

Journalisten överklagade. Kammarrätten delade Polismyndighetens bedömning att uppgifterna om vilket system och vilken teknik som används och uppgifterna om aktuell leverantör inklusive leverantörens namnunderskrift omfattades av sekretess till skydd för den polisiära verksamheten samt försvarssekretess. Övriga uppgifter var däremot inte hemliga enligt dessa sekretessbestämmelser. Kammarrätten skickade tillbaka ärendet till Polismyndigheten för en prövning av om dessa uppgifter var hemliga enligt någon annan bestämmelse.

Polismyndigheten fattade ett tredje beslut där myndigheten på nytt lämnade ut det begärda avtalet i maskerad form. Den här gången sekretessbelade myndigheten adressen i anbudsdokumentet med stöd av den sekretess som gäller för Polismyndighetens personuppgiftsbehandling inom brottsdatalagens område. Vidare sekretessbelade myndigheten prisuppgifter och tidsuppgifter i avtalet med hänvisning till affärssekretess.

Journalisten överklagade. Kammarrätten bestämde att totalsumman i anbudsdokumentet kunde lämnas ut, men avslog överklagandet i övrigt.

Risk för tappad respekt grund för utrikessekretess

När en person begärde ut handlingar från Finansinspektionen som en svensk bank hade skickat till Finansinspektionens motsvarighet i delstaten New York blev det avslag. Finansinspektionen hade frågat den amerikanska myndigheten hur den ställde sig till ett utlämnande och fått svaret att det skulle “allvarligt försämra den ömsesidiga respekten” mellan de båda myndigheterna. Alltså omfattades handlingarna av utrikessekretess, enligt Finansinspektionen.

Sökanden överklagade till kammarrätten och skrev att utrikessekretessen gäller uppgifter som vid ett utlämnande kan skada Sverige som land. Att ett utlämnande kan försvåra samarbetet mellan Finansinspektionen och en delstatsmyndighet i USA räcker inte för att sekretess ska gälla, ansåg han.

Men kammarrätten höll inte med. Visserligen är föremålet för sekretessen främst uppgifter som rör Sveriges förbindelser på nationell nivå, t.ex. utrikespolitiska förbindelser. Men kammarrätten tog hänsyn till att uppgifterna i det här fallet rörde ett ärende med koppling till läckan Panama papers som kan antas involvera ytterligare stater och att det rörde sig om ett område (finanssektorn) “där hög sekretess av tradition råder (RÅ 2009 ref. 59).”

Därför var utrikessekretessen tillämplig i detta fall, enligt kammarrätten. Samtidigt fanns det uppgifter i handlingarna som var så harmlösa att de kunde lämnas ut, trots utrikessekretess, ansåg domstolen och lämnade ut dessa till sökanden.