Antal poliser i yttre tjänst var hemligt

En person begärde ut tjänstgöringslistor för polisen i Järfälla/Upplandsbro gällande juni och juli 2019. Han ville veta hur många poliser som hade jobbat i yttre tjänst under perioden och hur många timmar de hade arbetat. Syftet med begäran var att bedöma om det fanns anledning att verka politiskt för en ökad insats av polisiärt arbete i Järfälla kommun.

Polismyndigheten avslog med hänvisning till att den framtida verksamheten kunde skadas om informationen offentliggjordes. Personen överklagade men fick avslag i kammarrätten. Domstolen delade polisens bedömning.

Arkivförteckning var hemlig i stora delar

En journalist begärde ut handlingsslagsredovisningen i Polismyndighetens arkivförteckning samt myndighetens förteckning över personuppgiftsbehandlingar. Polismyndigheten lämnade ut handlingarna men hade maskerat stora stycken i dessa med hänvisning till att uppgifterna kunde användas för att kartlägga myndighetens verksamhet. Journalisten överklagade. Kammarrätten fastställde Polismyndighetens beslut i den del som avsåg arkivförteckningen. Domstolen skrev att
“…de begärda uppgifterna är av sådan karaktär att
de sammantaget ger en sådan överblick över Polismyndighetens organisation och arbetsmetoder att de omfattas av sekretess. I fråga om förteckningen över personuppgiftsbehandlingar kom domstolen fram till att Polismyndigheten inte hade gjort en tillräckligt noggrann sekretessprövning och återförvisade ärendet i den delen till Polismyndigheten.

Bygglov offentliga trots förundersökning

Bygglovsbeslut som hade fattats av en brottsmisstänkt bygglovshandläggare på Södertälje kommun omfattades inte av sekretess på den grunden att samma beslut utgjorde bevis i en förundersökning. Det slog kammarrätten fast i denna dom.

KR_Sthlm_2056_16

Får inte ut polisens telefonkatalog

En journalist begärde ut namn samt direkttelefonnummer till samtliga anställda vid Rikspolischefens kansli, Avdelningen for särskilda utredningar samt Nationella Operativa Rådet (NOA). Polisen avslog och journalisten överklagade. Men kammarrätten fastställde polisens beslut med hänvisning till sekretess som skyddar uppgifter som kan skada polisens framtida verksamhet respektive totalförsvaret.

KR_Sthlm_8150_15

Hemligt om person förekom i Schengenregister

En person hade inte rätt att få ut eventuella uppgifter om sig själv i Schengens informationssystem. Det slog kammarrätten fast i den här domen och fastställde Polismyndighetens avslagsbeslut. Enligt domstolen kan bara det faktum att en person förekommer i ett register vara hemligt.

En ledamot i kammarrätten var oenig med majoriteten och tyckte att ärendet skulle återförvisas till Polismyndigheten eftersom myndigheten hade grundat sitt avslagsbeslut på ett annan sekretessregel än dem som kammarrätten menade var tillämpliga på uppgifterna.

HFD 7304-13

Polisförbundet hade inte rätt att få ut namnuppgifter på de medlemmar i förbundet som blivit slumpmässigt kontrollerade av Polismyndigheten i Västernorrland genom så kallade loggutdrag. Kontrollerna görs för att upptäcka poliser som gör olagliga slagningar i i polisens it-system. HFD ansåg att kontrollerna utgjorde brottsbekämpande verksamhet och att den verksamheten skulle skadas om uppgifterna lämnades ut. Domstolen såg också en risk för att de enskilda poliserna skulle lida men av ett utlämnande. Ett justitieråd var skiljaktigt och menade att poliserna inte kunde anses lida men eftersom uppgifterna skulle lämnas ut till deras eget fackförbund för att användas i facklig verksamhet. Justitierådet tyckte inte heller att ett utlämnande skulle skada den brottsbekämpande verksamheten. Men uppgifterna kunde eventuellt vara sekretessbelagda enligt OSL 18:8 p 3. Sekretessregeln avser sekretess för uppgift som lämnar eller kan bidra till upplysning om säkerhets- eller bevakningsåtgärder. Polismyndigheten hade inte prövat om denna sekretessregel var tillämplig och därför ansåg justitierådet att ärendet skulle återförvisas till myndigheten.

HFD_7304_13

JO 3442-2013

En journalist som granskade en dödsolycka vid Hjulstabron i Uppsala län begärde ut information från Trafikverkets hastighetskameror på en viss vägsträcka i området. Istället för att lämna ut den offentliga informationen skickade Trafikverket ett mejl till polisen och tipsade myndigheten om att begära ut samma information så att den därmed skulle omfattas av förundersökningssekretess. Det gjorde polisen och därefter avslog Trafikverket journalistens begäran. JO kritiserade Trafikverket för att myndigheten kontaktade polisen istället för att skyndsamt lämna ut den begärda informationen.  Journalisten begärde senare ut mejlkorrespondensen mellan Trafikverket och polisen men då hade handläggaren på Trafikverket raderat mejlen med motiveringen att de var av ringa betydelse. JO konstaterade att en del talade för att gallring av mejlen försvårat allmänhetens insyn i händelseförloppet men avstod från att kritisera handläggaren.  JO tog hänsyn till att hennes handlande inte var uppenbart felaktigt och Trafikverket inte dokumenterat sina ställningstaganden gällande gallring av e-post.

JO_3442_13

KR Göteborg 185-13

Polisen i Skåne gjorde fel som maskerade vilken polisanställd som hade anmält ett tillbud till Lisa, polisens rapporteringssystem för tillbud och arbetsskador. Kammarrätten slog fast att den som utövar offentlig makt inte bör kunna uppträda anonymt och att polisers namn i de flesta fall är offentliga. Polismyndigheten hade däremot stöd för att hemlighålla uppgifter om den anmälda händelsen eftersom ett offentliggörande kunde skada polisens brottsbekämpande verksamhet, enligt kammarrätten.

KR_Goteborg_185_13

Se även denna dom i liknande fråga.

KR Göteborg 2161-13, 185-13, 5974-10, 5975-10 och 5976-10

Polisen har inte grund för att hemlighålla namnen på de polisanställda som anmäler tillbud i det så kallade Lisa-systemet. Det har kammarrätten slagit fast i tre domar. Polisen i Skåne vägrade följa de första två domarna. Myndigheten ansåg att namnuppgifterna kunde användas för att kartlägga poliser eftersom en nyhetsbyrå begärde ut dem löpande under längre tid. Kammarrätten såg inte att det fanns någon sådan risk. Domstolen poängterade att den som utövar offentlig makt inte bör kunna uppträda anonymt om det inte föreligger mycket starka skäl. I domarna prövade kammarrätten också när det finns skäl att sekretessbelägga platsen för ett tillbud samt beskrivningen av tillbudet.

KR_Goteborg_2161_13

KR_Goteborg_185_13

KR_Goteborg_5974-10_mfl

KR Göteborg 3441-14

Polismyndigheten i Örebro län nekade en journalist på tidningen Nerikes allehanda att få uppgift om totalbeloppet på polisens konto “Ersättning belöning för polishjälp” under åren 2009 och 2010. Journalisten fick inte heller ut transaktionslistor för samma konto under åren 2009 – 2013 och han fick inte veta vilka summor på kontot som avsåg “tipspengar” och vilka som avsåg ersättning till personer som hjälpt polisen under förundersökning med mera. Journalisten överklagade till kammarrätten men fick avslag. Det spelade ingen roll att polisen av misstag redan lämnat ut uppgifter om totalbeloppet på kontot för åren 2011 – 2013 till tidningen. Kammarrätten menade att uppgifterna för åren 2009 och 2010 ändå var hemliga.

KR_Gbg_3441_14