KR Sthlm 6739-10

En journalist som begärde ut gamla SÄPO-handlingar från Riksarkivet för att undersöka det historiska samröret mellan Kristdemokraterna och det nazistiska partiet Nordiska rikspartiet fick ut handlingar om Kristdemokraterna men nekades handlingar om Nordiska rikspartiet. Kammarrätten, som fastställde Riksarkivets beslut, menade att ett utlämnande kunde skada SÄPO:s framtida möjligheter att kartlägga personer som kan begå brott mot rikets säkerhet. Dessutom tyckte domstolen att det fanns skäl för sekretess av hänsyn till enskilda som förekom i handlingarna.

KR_Sthlm_6739_10

KR Sthlm 6798-12

Säpo vägrade lämna ut avtal med och dokumentation av utbetalningar till en konsultfirma som myndigheten hade tagit hjälp av vid en större omorganisation. Säpo menade att handlingarna avslöjade vilka enskilda konsulter som hade arbetat med Säpo och därmed fått en inblick i myndighetens arbete. Det kunde skada myndighetens framtida verksamhet om det kom ut, menade myndigheten. Journalisten som hade begärt ut handlingarna överklagade till kammarrätten men fick avslag.

KR_Sthlm_6798_12

KR Sthlm 7489-12

En man begärde hos polisen att få ut namnen på de poliser och utredare som hade gjort sökningar om honom i misstanke- och belastningsregistret. Polisen vägrade med hänvisning till förundersökningssekretess, sekretessen för uppgifter i polisens register som kan skada den framtida verksamheten eller förutsedda åtgärder.

KR_Sthlm_7489_12

Polis-PM hemlighölls felaktigt

En journalist vände sig till förvaltningsrätten och begärde ut en promemoria med rubriken ”Bedömning av Paludans planerade demonstration i region Väst”. Promemorian hade legat till grund för Polisens beslut att inte ge Rasmus Paludan demonstrationstillstånd. Promemorian fanns hos förvaltningsrätten eftersom beslutet i tillståndsfrågan hade överklagats dit.

Förvaltningsrätten avslog begäran helt. Inga uppgifter ur promemorian lämnades ut. Det här med hänvisning till tre sekretessbestämmelser som alla skyddar uppgifter i brottsförebyggande och brottsbekämpande verksamhet.

Journalisten överklagade och fick rätt i kammarrätten fyra månader senare. Domstolen konstaterade att ingen av de åberopade sekretessbestämmelserna är tillämpliga på uppgifter i ett ärende enligt ordningslagen om tillstånd till allmän sammankomst. Den begärda handlingen skulle därför lämnas ut till journalisten.

Polisens teknik för ansiktsigenkänning hemlig

En journalist begärde ut dokumentation från Polismyndighetens upphandling av teknik för ansiktsigenkänning. Polismyndigheten sekretessbelade samtliga begärda handlingarna i deras helhet. Det här eftersom materialet avslöjade polisens tekniska förmåga på området. Ett utlämnande kunde skada både polisens verksamhet och rikets säkerhet, enligt myndigheten.

Journalisten överklagade och kammarrätten upphävde Polismyndighetens beslut. Domstolen konstaterade att handlingarna innehöll en rad harmlösa uppgifter som inte kunde sekretessbeläggas. Eftersom Polismyndigheten inte hade lämnat ut handlingarna ens i maskerad form hade myndigheten inte gjort en tillräckligt noggrann sekretessprövning, ansåg kammarrätten. Ärendet gick tillbaka till Polismyndigheten för ny prövning.

Polismyndigheten fattade ett nytt beslut som innebar att journalisten fick ut samtliga begärda handlingar med undantag för ett avtal som lämnades ut i maskerat skick. De uppgifter som hade maskerats var bland annat uppgifter om vilket system och teknik för ansiktsigenkänning som Polismyndigheten använder, leverantör, datum när avtalet tecknades, vissa tidsuppgifter, namnuppgifter på de personer som hade undertecknat avtalet, namn på en person hos Polismyndigheten som har skrivit en tjänsteanteckning kopplad till avtalet samt diverse prisuppgifter. 

Journalisten överklagade. Kammarrätten delade Polismyndighetens bedömning att uppgifterna om vilket system och vilken teknik som används och uppgifterna om aktuell leverantör inklusive leverantörens namnunderskrift omfattades av sekretess till skydd för den polisiära verksamheten samt försvarssekretess. Övriga uppgifter var däremot inte hemliga enligt dessa sekretessbestämmelser. Kammarrätten skickade tillbaka ärendet till Polismyndigheten för en prövning av om dessa uppgifter var hemliga enligt någon annan bestämmelse.

Polismyndigheten fattade ett tredje beslut där myndigheten på nytt lämnade ut det begärda avtalet i maskerad form. Den här gången sekretessbelade myndigheten adressen i anbudsdokumentet med stöd av den sekretess som gäller för Polismyndighetens personuppgiftsbehandling inom brottsdatalagens område. Vidare sekretessbelade myndigheten prisuppgifter och tidsuppgifter i avtalet med hänvisning till affärssekretess.

Journalisten överklagade. Kammarrätten bestämde att totalsumman i anbudsdokumentet kunde lämnas ut, men avslog överklagandet i övrigt.

RR 1516-10

Dåvarande Regeringsrätten gav forskaren Birgitta Almgren rätt att ta del av Säpos material om ett antal svenskar som misstänktes för samarbete med östtyska säkerhetstjänsten Stasi. Materialet utlämnades med förbehåll om att Birgitta Almgren inte fick avslöja personernas identitet. Regeringsrätten tog hänsyn till att Östtyskland inte längre existerar som stat, att Tyskland offentliggjort stora delar av Statis arkiv samt att delar av Säpos matieral offentliggjorts i riksdagen samt av Säpo själv.

RRdom_1516_10

Säpos medarbetarundersökning var hemlig

En journalist begärde ut resultatet från Säkerhetspolisens senaste medarbetarundersökning men fick avslag av myndigheten. Journalisten överklagade till kammarrätten och skrev att han hade fått kännedom om att resultatet innehöll kritik mot Säkerhetspolisens ledning. Han ville ha ut resultatet för att kunna rapportera om eventuella missförhållanden vid myndigheten. Kammarrätten avslog med följande motivering:

”Merparten av uppgifterna i handlingen, däribland frågeområden och resultaten av undersökningen, är av sådant slag att det kan antas att det skadar landets försvar eller på annat sätt vållar fara för rikets säkerhet om uppgifterna röjs. Det står heller inte klart att dessa uppgifter kan röjas utan att den framtida verksamheten skadas.”

Däremot menade kammarrätten att Säkerhetspolisen kunde lämna ut uppgifter som avsåg själva undersökningen och arbetet med resultaten från undersökningen. Kammarrätten biföll alltså överklagandet i denna del.