Adresser till flyktingboenden hemlighölls på felaktig grund

En person begärde att få ut adresserna till Upplands Väsby kommuns befintliga och planerade flyktingboenden. Kommunen avslog med hänvisning till OSL 18:3. Personen överklagade till kammarrätten som upphävde kommunens beslut. Kammarrätten påpekade att adresser till flyktingboenden generellt sett inte kan anses ingå i verksamhet som syftar till att biträda polisens brottsbekämpande arbete. Därför var sekretessregeln som kommunen hade åberopat inte tillämplig. Kammarrätten skickade tillbaka ärendet till kommunen med ett tips om att OSL 18:13 skulle kunna vara tillämplig i stället.

KR_Sthlm_8658-15

Allmänt hållen beskrivning av risker inte hemlig

En kommuns allmänt hållna beskrivningar av risker, konsekvenser och åtgärder i en klassificering av informationstillgångar avseende produkten EDP Mobile var inte hemliga. Det bedömde kammarrätten i den här domen. Ändå hade kommunen hemlighållit dessa. Mot bakgrund av detta konstaterade domstolen att kommunen inte hade gjort en tillräckligt noggrann prövning av uppgifterna i handlingen och skickade tillbaka ärendet till kommunen.

Coronadata var inte potentiell handling

En journalist vände sig till Socialstyrelsen och begärde ut den data som Hässleholms kommun rapporterat in till Socialstyrelsens rapporteringsverktyg för covid-19. Myndigheten vägrade med hänvisning till att man inte kunde extrahera datan för Hässleholm med rutinbetonade åtgärder. Det skulle kräva två dagars programmering.

Journalisten begärde också att få ta del av den lägesbild som Socialstyrelsen hade gett till berörd länsstyrelse. Socialstyrelsen lämnade ut lägesbilden med vissa uppgifter maskerade.

Kammarrätten fastställde Socialstyrelsens beslut efter att journalisten hade överklagat. Kammarrätten tyckte inte att det fanns något skäl att ifrågasätta Socialstyrelsens uppskattning av hur lång tid det skulle ta att extrahera den begärda datan. Kammarrätten delade också Socialstyrelsens bedömning när det gällde de sekretessbelagda delarna av den begärda lägesbilden.

Covidplan var hemlig

En facklig företrädare begärde hos Storstockholms brandförsvar att få ta del av bilagan XX till ”Plan för SSBF arbete under Covid-19 smittspridning”. Brandförsvaret lämnade ut bilagan men maskerade vissa uppgifter med hänvisning till den sekretess som skyddar risk- och sårbarhetsanalyser.

Den fackliga företrädare överklagade maskeringarna men fick avslag i kammarrätten. Domstolen påpekade att de maskerade uppgifterna avsåg Storstockholms brandförsvars handlingsprogram vid händelseförlopp med omfattande personalbortfall. Informationen var känslig ur säkerhetssynpunkt, enligt kammarrätten.

Flyktingboende hemlighölls på fel grund

Uppsala kommun vägrade lämna ut ett avtal som kommunen tecknat med ett bolag om genomgångsbostäder för flyktingar. Avtalet innehöll bland annat adressen till det aktuella boendet och kommunen hänvisade till de många anlagda bränder som drabbat flyktingboenden runt om i landet. Som grund för sekretess använde kommunen sekretessregeln i OSL 18:13 som skyddar uppgifter i verksamhet som syftar till att hantera fredstida kriser. Personen som hade begärt ut avtalet överklagade till kammarrätten. Domstolen upphävde kommunens beslut eftersom den menade att avtalet inte hörde till en sådan verksamhet som avses i OSL 18:13. Domstolen återförvisade ärendet till kommunen för att den skulle pröva om det fanns någon annan sekretessregel som var tillämplig.

KR_Sthlm_2007_16

Jmf med KR Göteborg 6442-15

Inköpta PDV-utbildningar var offentliga

En journalist begärde hos kommunstyrelsen i Ludvika kommun att få två frågor besvarade. Den första frågan var om kommunen vidtagit några konkreta säkerhetsåtgärder med anledning av terroristattentatet på Drottninggatan i Stockholm 2017. Den andra frågan var vilka utbildningar om pågående dödligt våld som kommunen köper in från säkerhetsföretag för att utbilda olika personalgrupper samt hur mycket pengar som användes för detta 2019. 

Kommunen vägrade besvara den första frågan med hänvisning till den sekretess som skyddar säkerhets- och bevakningsåtgärder. Kommunen vägrade också besvara den andra frågan, i det fallet med hänvisning till den sekretess som skyddar risk- och sårbarhetsanalyser samt planering inför fredstida krissituationer.

Journalisten överklagade och tyckte att kommunen åtminstone kunde svara ja eller nej på den första frågan, utan att man för den skulle avslöjade några känsliga uppgifter. Svaret på frågan om vilka utbildningar kommunen köpt in ansåg hon var offentlig.

Kammarrätten avvisade journalistens överklagade vad gällde den första frågan. En fråga som kan besvaras med ja eller nej kan inte ses som en begäran om en uppgift ur en allmän handling, ansåg kammarrätten. Svaret på frågan om vilka utbildningar som köpts in fanns i en allmän handling i form av ett ramavtal och den delen av överklagandet kunde därför prövas.

Kammarrätten biföll delvis överklagandet och konstaterade att uppgifter om vilka utbildningar som hade köpts in kunde offentliggöras. Det aktuella ramavtalet innehöll dock en rad andra uppgifter som behövde sekretessprövas av kommunen som första instans. Den delen återförvisades därför till kommunen.

Inrapporterade uppgifter om corona var hemliga

Socialstyrelsen nekade en tidning att få ut de uppgifter som kommunerna i Sörmland hade rapporterat in till Socialstyrelsens databas gällande coronapandemin. Tidningen överklagade men fick avslag även i kammarrätten.

Kammarrätten delade nämligen Socialstyrelsens bedömning att uppgifterna var hemliga eftersom de avsåg planering och förberedelse för hantering av en fredstida krissituation. Enligt Socialstyrelsen skulle uppgifterna äventyra samhällets säkerhet om de blev kända.

Isoleringskapacitet i vården var hemlig

Socialstyrelsen avslog en journalists begäran om att få ta del av nationella siffror över isoleringskapaciteten respektive IVA-platser i isolering. Siffrorna utgjorde underlag till en nationell lägesbild av Sveriges beredskap för det pågående utbrottet av covid-19.

Socialstyrelsen menade att siffrorna skyddades av den sekretess som gäller för myndigheters risk- och sårbarhetsanalyser avseende fredstida krissituationer. Journalisten överklagade till kammarrätten men fick avslag även där.

Nekas information om planerade flyktingboenden

En SD-politiker i Lund och en journalist i Örebro begärde ut information om var respektive kommun planerade att starta boenden för ensamkommande flyktingbarn. Båda fick avslag. Kommunerna hänvisade till OSL 18:13 som skyddar uppgifter som kan motverka det allmännas möjligheter att förebygga och hantera fredstida kriser. Bakgrunden var att flera planerade flyktingboenden runt om i landet bränts ner i vad som misstänktes vara anlagda bränder. Politikern och journalisten överklagade men fick avslag i kammarrätten.

KR_Goteborg_6442-15_mfl

Jmf med KR Sthlm 2007-16