RÅ 2003 ref. 28

Det landstingsägda bolaget Helsingborgs lasarett var skyldigt att lämna ut uppgifter om anställdas löner. Regeringsrätten kunde inte se att ett utlämnande skulle gynna bolagets konkurrenter på ett sådant sätt att bolaget skulle skadas. Lönerna var alltså inte sekretessbelagda.

RA_2003_ref_28

Sekretess när energibolags samtliga sponsoravtal begärdes ut

En person begärde ut alla sponsoravtal som Värnamo energi hade ingått med olika föreningar för år 2018. Han ville också ha ut de underliggande ansökningarna om sponsorskap. Värnamo energi avslog med hänvisning till att handlingarna var affärshemligheter för både bolaget och de berörda föreningarna. Handlingarna utgjorde “den samlade dokumentationen av Värnamo Energi AB:s marknadsföringsinsatser av aktuellt slag”, skrev bolaget i sin motivering. Vidare pekade bolaget på att sponsoravtalen var en viktigt del av de berörda föreningarnas ekonomi. Personen som hade begärt ut handlingarna överklagade med kammarrätten fastställde bolagets sekretessbeslut.

KR_Jonkoping_505_18

Sponsoravtal var offentligt

En person hade rätt att få ut ett sponsringsavtal mellan Öresundskraft AB och en fotbollsklubb. Enligt avtalet skulle Öresundskraft betala ut en viss summa pengar till klubben mot att klubben gav bolaget bland annat namnreklam och PR-mässigt utbyte. Kammarrätten kunde inte se att någon av parterna skulle lida skada av att uppgifterna blev offentliga. Ett avtal där Öresundskraft förband sig att leverera el till klubben till ett rabatterat pris var däremot hemligt enligt kammarrätten eftersom det innehöll uppgifter som typiskt sett är affärshemligheter.

kr_goteborg_2119_08

Statligt verk betraktades som “enskild”

Kammarrätten bedömde att Luftfartsverket, LFV, kunde betraktas som en “enskild” i OSL:s mening när myndigheten “såsom anbudsgivare i en offentlig upphandling, agerat inom ramen för en affärsdrivande verksamhet på en öppen marknad.” Därmed kunde prisuppgifter i LFV:s anbud i en upphandling av “flygtrafiktjänst och MET” vid Halmstads flygplats skyddas med stöd av OSL 31:16. Kammarrätten bedömde att prisuppgifterna var hemliga eftersom ett offentliggörande kunde göra det svårt för LFV att använda samma “prisöverväganden” i en framtida upphandling. Enligt kammarrätten kunde det “…inte heller uteslutas att det är möjligt att av prisuppgifterna utläsa den prissättningsstrategi som använts.”

KR_Goteborg_4769_17

Toppbetalda på AP-fond offentliga

En journalist på Tidningen Publikt hade rätt att få ut en lista över de 20 högst betalda medarbetarna på Första AP-fonden. Listan innehöll uppgifter om namn, personnummer (alternativt födelsedatum och kön), heltidslön, tjänstgöringsgrad, titel/befattning, BESTA-kod, tjänstgöringsort, anställningsform samt uppgifter om eventuell tjänstledighet. Första AP-fonden hävdade att listan var hemlig eftersom myndighetens konkurrenter kunde använda den för att identifiera nyckelpersoner på myndigheten och locka dem till sig. Myndigheten hänvisade också till att syftet med dess verksamhet var närmast identiskt med ett aktiebolags. Kammarrätten slog fast att att uppgifter om offentliganställdas löner och anställningsvillkor enligt etablerad praxis är offentliga. Domstolen kunde inte heller se att myndighetens konkurrenter skulle gynnas av att listan lämnades ut.

KR_Sthlm_1845_16

 

Underhållsplan var hemlig

Hörbybostäders femtonåriga underhållsplan var hemlig, bedömde kammarrätten i denna dom. Det här eftersom planen innehöll detaljerade kalkyler om framtida förväntat underhåll av bolagets fastigheter. Någon som driver likartad verksamhet skulle kunna dra nytta av informationen om den lämnades ut, ansåg kammarrätten.

Vaga farhågor inte skäl för affärssekretess

Diakonstiftelsen Samarithemmet begärde hos Uppsala kommun att få ta del av resultaträkningen för två kommunala äldreboenden. Stiftelsen ville ha resultaträkningen redovisad månadsvis på kontonivå för en period på närmare två år. Kommunen avslog begäran och Samarithemmet överklagade. I ett yttrande över överklagandet skrev kommunen att de aktuella boendena tidigare hade upphandlats som driftsentreprenader och att det skulle kunna ske igen. Om kommunen lämnade ut uppgifterna till en leverantör skulle den leverantören få en fördel jämfört med andra leverantörer vid en eventuell framtida upphandling, ansåg kommunen. Om leverantörer fick en detaljerad inblick i hur kommunen driver de aktuella äldreboendena skulle de bara kopiera den driftsstrategin i stället för att erbjuda nytänkande och kostnadsbesparande lösningar, befarade kommunen också. Kammarrätten avfärdade kommunens argument som “allmänt hållna farhågor” och lämnade ut de begärda handlingarna till Samarithemmet.

KR_Sthlm_330_18

Överklagat beslut i mål KR Sthlm 330-18