Bilder i mordutredningar delvis offentliga

När ett medieföretag begärde ut de tekniska protokollen i två mordutredningar lämnade Polisen ut handlingarna med samtliga bilder maskerade. Myndigheten motiverade detta med att det “i anslutning till bilderna fanns beskrivande text som mycket utförligt redovisade vad som framkom på bilderna och att bilderna därför saknade betydelse i brottmålen.”

Företaget överklagade beslutet. Kammarrätten konstaterade att de tekniska protokollen hade överlämnats till domstol i samband med åtal och därmed inte längre omfattades av förundersökningssekretess. Enligt kammarrätten hade det inte kommit fram skäl att anta att bilderna uppenbarligen saknat betydelse i brottmålen. Den omständigheten att bilderna åtföljs av beskrivande text som redovisar vad som framkommer på bilderna utgjorde inte skäl för en annan bedömning.

Däremot gällde kunde vissa av bilderna vara hemliga enligt den allmänne bestämmelse som skyddar uppgifter om enskilds hälsa eller sexualliv. Kammarrätten konstaterade att bilder på avlidna kan ses som uppgifter om en enskilds hälsa.

Vissa bilder kunde lämnas ut, enligt kammarrätten, medan andra eventuellt omfattades av den allmänna sekretessen för uppgifter om enskilds hälsa och sexualliv. Domstolen återförvisade ärendet till Polisen för prövning av frågan.

KR Sthlm 144-11

Forskare hade inte rätt att få se Riksarkivets bilder av den döde Dag Hammarskjöld från flygolyckan i Afrika 1961. Kammarrätten sekretessbelade bilderna med hänvisning till sekretessen för enskilds hälsa i OSL 21:1. Visserligen är Dag Hammarskjöld död sedan länge men Kammarrätten tog hänsyn till att Hammarskjöld fortfarande är en internationellt känd offentlig person och att bilderna därför skulle “kränka den frid som bör tillkomma Dag Hammarskjöld”.

KR Sthlm_144_11

KR Sthlm 6668-11

En reporter på TT fick inte ut övervakningsfilmen som visade då en intagen på Häktet i Flemingsberg mördade en häktesvakt. Enligt kammarrättens bedömning måste ett utlämnande av de delar av övervakningsfilmen som skildrar den avlidnas sista tid i livet och hur mordet begås antas medföra att den avlidna och hennes närstående kommer
att lida betydande men. Dessa delar av filmen omfattades därför av sekretess
enligt OSL 21:1. Filmen var också sekretessbelagd enligt OSL 18:8 eftersom den avslöjade känslig information om säkerheten i häktets lokaler. Filmen var till sist även sekretessbelagd enligt OSL 35:1 första stycket 1 som gäller uppgifter om enskildas personliga förhållanden i förundersökningar. Detta trots att filmen överlämnats till domstol i samband med åtal. Domstolen hänvisade till undantaget i OSL 35:7 p 3.

KR_Sthlm_6668_11

Namn på matförgiftade inte hemliga

När Lidköpings kommun  lämnade ut anteckningar om misstänka fall av matförgiftningar maskerade kommunen namnen på de drabbade personerna, uppgifter om deras telefonnummer och ort samt uppgifter om vilka besvär de drabbats av. Efter överklagande ändrade kammarrätten beslutet och bestämde att handlingarna skulle lämnas ut i sin helhet. Den tillämpliga sekretessregeln skyddar bara särskilt känsliga uppgifter och kammarrätten trodde inte att de berörda personerna skulle lida betydande men av ett utlämnande.

KR_Jonkoping_140_15

Skiljande från anställning var inte ärende om anställning

Två ärenden i Polisens personalansvarsnämnd som rörde skiljande från anställning omfattades av den personaladministrativa sekretessen. Det ansåg kammarrätten i dessa domar. Enligt domstolen är skiljande från anställning inte ett sådant “ärende om anställning” som är undantaget från sekretessen. Domstolen hänvisade till uttalanden i förarbetena som tyder på att “ärenden om anställning” syftar på tjänstetillsättningar.

Jämför med KR Sthlm 4201-18 där kammarrätten gjorde motsatt bedömning.

Uppgift om panikångest var offentlig

En person vände sig till Falu kommun och begärde ut en polisanmälan som kommunen hade gjort mot två av sina anställda gällande trolöshet mot huvudman och bedrägeri. Kommunen lämnade ut polisanmälan med undantag för uppgifter om att en av de anställda hade uppgett sig lida av panikångest och att dennes arbetsledare kände till sjukdomsbilden och hade ett rehabiliteringsansvar. Kommunen sekretessbelade också namnet på den som var “tidigare avdelningschef eller liknande”. Kommunen stödde sig på den sekretess som gäller oavsett sammanhang och som bland annat skyddar uppgifter om sjukdomar i de fall det måste antas att den enskilde skulle lida betydande men om uppgifterna lämnades ut. Den sökande överklagade beslutet och fick rätt i kammarrätten. Domstolen ansåg inte att ett utlämnande av de aktuella uppgifterna skulle leda till betydande men.