Bilder i mordutredningar delvis offentliga

När ett medieföretag begärde ut de tekniska protokollen i två mordutredningar lämnade Polisen ut handlingarna med samtliga bilder maskerade. Myndigheten motiverade detta med att det “i anslutning till bilderna fanns beskrivande text som mycket utförligt redovisade vad som framkom på bilderna och att bilderna därför saknade betydelse i brottmålen.”

Företaget överklagade beslutet. Kammarrätten konstaterade att de tekniska protokollen hade överlämnats till domstol i samband med åtal och därmed inte längre omfattades av förundersökningssekretess. Enligt kammarrätten hade det inte kommit fram skäl att anta att bilderna uppenbarligen saknat betydelse i brottmålen. Den omständigheten att bilderna åtföljs av beskrivande text som redovisar vad som framkommer på bilderna utgjorde inte skäl för en annan bedömning.

Däremot gällde kunde vissa av bilderna vara hemliga enligt den allmänne bestämmelse som skyddar uppgifter om enskilds hälsa eller sexualliv. Kammarrätten konstaterade att bilder på avlidna kan ses som uppgifter om en enskilds hälsa.

Vissa bilder kunde lämnas ut, enligt kammarrätten, medan andra eventuellt omfattades av den allmänna sekretessen för uppgifter om enskilds hälsa och sexualliv. Domstolen återförvisade ärendet till Polisen för prövning av frågan.

KR Sthlm 144-11

Forskare hade inte rätt att få se Riksarkivets bilder av den döde Dag Hammarskjöld från flygolyckan i Afrika 1961. Kammarrätten sekretessbelade bilderna med hänvisning till sekretessen för enskilds hälsa i OSL 21:1. Visserligen är Dag Hammarskjöld död sedan länge men Kammarrätten tog hänsyn till att Hammarskjöld fortfarande är en internationellt känd offentlig person och att bilderna därför skulle “kränka den frid som bör tillkomma Dag Hammarskjöld”.

KR Sthlm_144_11

KR Sthlm 6668-11

En reporter på TT fick inte ut övervakningsfilmen som visade då en intagen på Häktet i Flemingsberg mördade en häktesvakt. Enligt kammarrättens bedömning måste ett utlämnande av de delar av övervakningsfilmen som skildrar den avlidnas sista tid i livet och hur mordet begås antas medföra att den avlidna och hennes närstående kommer
att lida betydande men. Dessa delar av filmen omfattades därför av sekretess
enligt OSL 21:1. Filmen var också sekretessbelagd enligt OSL 18:8 eftersom den avslöjade känslig information om säkerheten i häktets lokaler. Filmen var till sist även sekretessbelagd enligt OSL 35:1 första stycket 1 som gäller uppgifter om enskildas personliga förhållanden i förundersökningar. Detta trots att filmen överlämnats till domstol i samband med åtal. Domstolen hänvisade till undantaget i OSL 35:7 p 3.

KR_Sthlm_6668_11

Mejl till internutredare inte hemligt

Fackförbundet ST begärde att få ta del av ett e-postmeddelande som en inskriven arbetssökande skickat till en av Arbetsförmedlingens internutredare. I meddelandet anmälde den inskrivne att hon hade blivit utsatt för brott av en av myndighetens medarbetare. Arbetsförmedlingen lämnade ut meddelandet med undantag för uppgifter om avsändarens namn, e-postadress samt uppgifter om dennes mående.

ST överklagade och fick rätt i kammarrätten. Enligt domstolen var uppgifterna inte hemliga enligt regeln om sekretess för enskilds hälsa och sexualliv. Domstolen trodde inte heller att den inskrivne skulle utsättas för våld eller annat allvarligt men om hennes e-postadress lämnades ut till ST. Slutligen förekom uppgifterna inte i ett ärende om arbetsförmedlingen. Därmed var sekretessen för uppgifter om personliga förhållanden i sådana ärenden inte tillämplig.

Namn på matförgiftade inte hemliga

När Lidköpings kommun  lämnade ut anteckningar om misstänka fall av matförgiftningar maskerade kommunen namnen på de drabbade personerna, uppgifter om deras telefonnummer och ort samt uppgifter om vilka besvär de drabbats av. Efter överklagande ändrade kammarrätten beslutet och bestämde att handlingarna skulle lämnas ut i sin helhet. Den tillämpliga sekretessregeln skyddar bara särskilt känsliga uppgifter och kammarrätten trodde inte att de berörda personerna skulle lida betydande men av ett utlämnande.

KR_Jonkoping_140_15

Namnet på varnad var offentligt

Köpings kommun hade inte stöd för att sekretessbelägga namnet på en anställd som hade fått en skriftlig varning av arbetsgivaren för att inte ha meddelat sjukfrånvaro i tid. Kammarrätten kom fram till att det inte fanns någon tillämplig sekretessregel och bestämde att varningen skulle lämnas ut i sin helhet.

Offentligt vilka verksamheter som drabbats av coronasmitta

En journalist hade rätt att få ut uppgifter om hur många brukare och anställda inom en kommuns äldreomsorg och LSS-verksamhet som smittats av covid-19 och vilket eller vilka boenden som drabbats av smitta. Det framgår av dessa två domar från kammarrätten.

Kommunerna menade att uppgifterna skulle kunna knytas till enskilda individer och därmed var sekretessbelagda på grund av bland annat patientsekretess, socialtjänstsekretess och personaladministrativ sekretess. Men kammarrätten hade en annan uppfattning:

“Sammanställningen över antalet smittade av covid-19 på kommunens äldreboenden och gruppboenden innehåller uppgifter om antalet smittade brukare och anställda på respektive boende. Av den prövade handlingen framgår att antalet individer inte är så litet att uppgifter kan härledas till en identifierbar person.”  

Skiljande från anställning var inte ärende om anställning

Två ärenden i Polisens personalansvarsnämnd och ett ärende i Kriminalvårdens motsvarighet rörande skiljande från anställning omfattades av den personaladministrativa sekretessen. Det ansåg kammarrätterna i Stockholm och Jönköping i dessa domar. Enligt domstolarna är skiljande från anställning inte ett sådant “ärende om anställning” som är undantaget från sekretessen. Domstolen hänvisade till uttalanden i förarbetena som tyder på att “ärenden om anställning” syftar på tjänstetillsättningar.

Jämför med KR Sthlm 4201-18 där kammarrätten gjorde motsatt bedömning.

Uppgift om panikångest var offentlig

En person vände sig till Falu kommun och begärde ut en polisanmälan som kommunen hade gjort mot två av sina anställda gällande trolöshet mot huvudman och bedrägeri. Kommunen lämnade ut polisanmälan med undantag för uppgifter om att en av de anställda hade uppgett sig lida av panikångest och att dennes arbetsledare kände till sjukdomsbilden och hade ett rehabiliteringsansvar. Kommunen sekretessbelade också namnet på den som var “tidigare avdelningschef eller liknande”. Kommunen stödde sig på den sekretess som gäller oavsett sammanhang och som bland annat skyddar uppgifter om sjukdomar i de fall det måste antas att den enskilde skulle lida betydande men om uppgifterna lämnades ut. Den sökande överklagade beslutet och fick rätt i kammarrätten. Domstolen ansåg inte att ett utlämnande av de aktuella uppgifterna skulle leda till betydande men.