Offentligt vilka verksamheter som drabbats av coronasmitta

En journalist hade rätt att få ut uppgifter om hur många brukare och anställda inom en kommuns äldreomsorg och LSS-verksamhet som smittats av covid-19 och vilket eller vilka boenden som drabbats av smitta. Det framgår av dessa två domar från kammarrätten.

Kommunerna menade att uppgifterna skulle kunna knytas till enskilda individer och därmed var sekretessbelagda på grund av bland annat patientsekretess, socialtjänstsekretess och personaladministrativ sekretess. Men kammarrätten hade en annan uppfattning:

“Sammanställningen över antalet smittade av covid-19 på kommunens äldreboenden och gruppboenden innehåller uppgifter om antalet smittade brukare och anställda på respektive boende. Av den prövade handlingen framgår att antalet individer inte är så litet att uppgifter kan härledas till en identifierbar person.”  

Olagliga mötesdiskussioner på LVM-hem

På möten vid LVM-hemmet Hornö diskuterades frågor som gällde de intagnas medicinering och hälsa, trots att inte bara sjukvårdspersonal var närvarande utan även personal från socialtjänstverksamheten.

I det här beslutet konstaterade JO att hälso- och sjukvård respektive socialtjänst är två olika verksamhetsgrenar inom Statens institutionsstyrelse, vilket att betyder att det gäller sekretess mellan dem. Därför var det fel att diskutera enskilda personers hälsotillstånd vid dessa möten.

Omtvistad sambo hade rätt till obduktionsprotokoll

Kammarrätten slog fast att ett obduktionsprotokoll skulle lämnas ut till en advokat som företrädde en kvinna som levt i ett parförhållande med den döde mannen. Kammarrätten konstaterade att kvinnan var väl insatt i den döde mannens “hälsotillstånd och problematik”. Uppgifterna i protokollet hade inte heller någon betydelse i kvinnans tvist med mannens släktingar om ersättning från mannens livförsäkring. Tvisten gällde huruvida kvinnan var sambo med mannen vid dödsfallet.

KR_Jonkoping_2254_16

Patientsekretess skyddade inte vårdpersonal

En journalist begärde ut den utredning som en chefsläkare hade gjort av en 20 månader gammal pojkes dödsfall. Region Västernorrland avslog begäran med stöd av patientsekretess. Som skäl angavs att omständigheterna i fallet var så speciella och att utredningen innehöll så detaljerade uppgifter om sjukdomsförloppet att dessa kunde kopplas till det avlidna barnet och dennes anhöriga även om man tog bort alla personuppgifter.

Journalisten överklagade och fick delvis rätt. Vissa delar av utredningen kunde lämnas ut, enligt kammarrätten. Det gällde slutsatser rörande vårdpersonalens agerande samt uppgifter om vilket underlag som hade legat till grund för chefsläkarens bedömning.

Patientuppgifter röjdes för privata läkarsekreterare

JO utdelade allvarlig kritik mot två landsting för att ha röjt sekretessbelagda patientuppgifter genom att lämna ut dem till läkarsekreterare vid ett privat företag. De berörda landstingen anlitade företaget vid arbetstoppar när de egna läkarsekreterare hade svårt att hinna med journalföringen. Arbetet var upplagt så att de privata läkarsekreterare loggade in i landstingets journalsystem via en säker anslutning där de kunde lyssna på inlästa diktat från landstingets läkare och sedan skriva in uppgifterna i patienternas journaler. Uppgifterna lagrades därför aldrig utanför landstingens IT-system.  JO konstaterade att de privata läkarsekreterarna visserligen hade en slags tystnadsplikt som följde av ett avtal med deras arbetsgivare samt de regler som styr personuppgiftsbehandling. Men det var inte tillräckligt eftersom uppgifterna var så integritetskänsliga att bara en straffsanktionerad tystnadsplikt kunde ge ett tillräckligt skydd för patienterna. Enligt JO fanns det inte heller några sekretessbrytande regler som gav landstinget rätt att lämna ut uppgifterna.

JO_3032_2011

Risk för pusselläggning gjorde journaluppgifter hemliga

En person begärde ut patientjournaler förda vid gynekologiska kliniken vid Mölndals lasarett för en serie operationsnummer år 1971. Hennes begäran omfattade inte patienternas personnummer, men däremot operationsnummer, diarienummer, patientnummer och ansvarig läkares namn. Personen menade att inga individer kunde identifieras utifrån denna information. Kammarrätten var av en annan åsikt och trodde att det var möjligt genom så kallad pusselläggning.

Sekretessbeslut om coronasmitta fick bakläxa

Kungsbacka kommun vägrade lämna ut en Excelfil med uppgifter om bland annat antalet misstänkta och konstaterade covid-19-fall på kommunens vård- och omsorgsboenden och i hemtjänsten. Kommunen hänvisade till sekretessen som skyddar myndigheters förberedelser för fredstida krissituationer och patientsekretess.

Sökanden överklagade och kammarrätten upphävde kommunens beslut och skickade tillbaka ärendet dit. Kammarrätten tyckte inte att ett utlämnande av den begärda handlingen skulle försämra det allmännas möjligheter att förebygga och hantera fredstida kriser. Det fanns alltså inget skäl för sekretess på den grunden.

Vad gällde frågan om patientsekretess bedömde kammarrätten att det snarare var socialtjänstsekretessen som var tillämplig på den begärda handlingen. Domstolen konstaterade att handlingen inte innehöll några identitetsuppgifter om enskilda brukare. Frågan om enskilda personer ändå kunde identifieras genom att jämföra uppgifterna i handlingen med annan information hade inte utretts tillräckligt av kommunen, ansåg kammarrätten.

Bland annat saknade kammarrätten uppgifter om antal brukare i respektive verksamhet och uppgifter om brukarna på ett visst äldreboende var folkbokförda där. “Kammarrätten konstaterar att det vid bedömningen om informationen kan knytas till en identifierbar person är relevant att beakta det totala antalet personer på ett boende eller inom en verksamhet och antalet smittade på boendet eller i verksamheten.” Vidare hade kommunen inte prövat om sekretessen skulle gälla även för avlidna personer. Summa summarum tyckte kammarrätten att ärendet skulle återförvisas till kommunen för ny prövning.

Slarvigt sekretessbeslut om patientjournaler

Karolinska institutet begärde ut 14 patientjournaler från Västra Götalandsregionen. Journalerna gällde patienter som hade behandlats för uppgivenhetssyndrom. Journalerna var tänkta att användas i en utvärdering av den aktuella typen av behandling.

Regionen avslog begäran och Karolinska institutet överklagade till kammarrätten. Domstolen undanröjde regionens beslut eftersom regionen inte hade gjort en tillräckligt noggrann sekretessprövning. Domstolen saknade bland annat en prövning av om uppgifterna kunde lämnas ut med tanke på att de skulle användas för forskningsändamål och även skulle omfattas av sekretess hos Karolinska institutet.

Smittade per boende var hemligt

En journalist begärde ut uppgifter om antal bekräftade covid-19-fall per vård- och omsorgsboende i en kommun. Uppgifterna fanns i ett Excelark där kommunen rutinmässigt förde in misstänkta och bekräftade fall inklusive en notering om vilket boende den aktuella brukaren hörde till. Kommunen maskerade dock uppgiften om boende vid utlämnandet. Enligt kommunen omfattades denna uppgift av patientsekretess och socialtjänstsekretess.

Journalisten överklagade men kammarrätten fastställde kommunens beslut. Enligt domstolen kan det diskuteras om en uppgift om coronasmitta hos en avliden är en sådan uppgift som kränker den frid som bör tillkomma den avlidna. Oavsett det så stod det inte klart att uppgiften kunde lämnas ut utan men för den avlidnas anhöriga, ansåg kammarrätten.

Kammarrätten menade också att en uppgift om boende kunde räcka för att identifiera de berörda personerna, eftersom “de personer som de aktuella uppgifterna rör bor eller har bott på ett förhållandevis stort antal enheter/boenden, vilket gör att det i många fall handlar om enbart en person eller ett fåtal personer per enhet/boende. 

Vårdsekretess inte tillämplig

En person begärde ut mejl som en anställd vid Region Östergötland hade skickat och tagit emot. Ett av mejlen innehöll uppgifter om en enskild persons hälsotillstånd. Regionen sekretessbelade uppgifterna med hänvisning till vårdsekretessen i OSL 25:1.

Sökanden överklagade och kammarrätten upphävde regionens beslut i den delen. Kammarrätten konstaterade att regionen inte hade haft tillgång till uppgifterna i sin egenskap av vårdgivare. Därför var den aktuella sekretessregeln inte tillämplig. Kammarrätten skickade tillbaka ärendet till regionen för prövning av om någon annan sekretessregel kunde tillämpas.