Antal coronasmittade på äldreboende var hemligt

PRO Östermalm i Stockholm begärde ut uppgifter om hur många boende som hade smittats och avlidit i covid-19 på respektive äldreboende i stadsdelen. Stadsdelsförvaltningen avslog begäran med hänvisning till socialtjänstsekretess.

PRO-föreningen överklagade till kammarrätten men fick avslag även där. Domstolen ansåg att det var möjligt att identifiera de enskilda personerna bakom siffrorna genom att jämföra med folkbokföringsinformation och andra uppgifter. Därmed stod det inte klart uppgifterna kunde lämnas ut utan att en enskild eller någon närstående till den enskilde led men.

Antal coronasmittade per boende var offentligt

En person hade rätt att få ut uppgifter om antalet brukare och anställda på respektive äldreboende inom Bergs kommun som hade smittats av covid-19. Det slog kammarrätten fast i den här domen.

Enligt kammarrätten var antalet individer per boende inte så litet att det gick att härleda några av uppgifterna till enskilda personer. Det rörde sig därför inte om uppgifter om enskildas hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden. Därmed gällde varken patientsekretess, socialtjänstsekretess eller personaladministrativ sekretess för uppgifterna.

Personen fick däremot inte ut uppgifter om antalet avlidna med covid-19 per boende. Där fanns det en risk att uppgifterna kunde kopplas till enskilda individer genom pusselläggning med till exempel information från folkbokföringsregistret, ansåg kammarrätten.

Antal döda med covid-19 var hemligt

Det var hemligt hur många konstaterat covid-19-smittade brukare inom äldreomsorgen i Katrineholms kommun som hade dött (av covid-19 eller annan orsak). Det slog kammarrätten fast i den här domen och hänvisade till att man genom “så kallad pusselläggning” skulle kunna identifiera enskilda avlidna. Därmed var uppgifterna hemliga enligt socialtjänstsekretessen.

Uppgiften om det totala antalet smittade brukare inom äldrevården var däremot offentlig, enligt kammarrätten.

Barncancerfonden inte en anhörig

Ett antal efterlevande till en kvinna som hade testamenterat allt hon ägde till Barncancerfonden, begärde ut kvinnans journal från kommunen. De misstänkte att kvinnan led av en allvarlig psykisk störning när hon skrev testamentet, och de tänkte använde journaluppgifterna för att ifrågasätta testamentets giltighet.

Om uppgifter ska användas i en tvist mot en närstående till en avliden har ett utlämnande av uppgifterna ansetts medföra men för den närstående (RÅ 1992 not. 270 och 427). Men i det här fallet skulle uppgifterna användas i en tvist mot Barncancerfonden som inte kunde ses som en anhörig till den döda kvinnan. Därmed föll den grunden för sekretess bort. Kammarrätten skickade tillbaka ärendet till kommunen för en mer noggrann sekretessprövning av övriga sekretessgrunder.

Begäran om handlingar delvis hemlig

En journalist begärde ut en begäran om allmänna handlingar som hade kommit in till Stadsdelsnämnden Örgryte-Härlanda i Göteborgs kommun. Stadsdelsnämnden lämnade ut den aktuella begäran men maskerade uppgifterna om sökandens namn och personnummer. Det här med hänvisning till socialtjänstsekretessen i OSL 26:1. Journalisten överklagade men kammarrätten fastställde nämndens avslagsbeslut. Kammarrätten konstaterade att inget i begäran avslöjade att sökanden var aktuell inom socialtjänsten. Däremot hade nämnden, efter det att den maskade begäran lämnats ut, informerat journalisten om att sökanden eller någon närstående till denne var aktuell inom socialtjänsten. Mot den bakgrunden var sökandens namn och personnummer hemligt, enligt kammarrätten.

KR_Goteborg_1254_17

Brett formulerad fullmakt godtogs

En förälder begärde ut handlingar gällande sina två barn från familjeenheten vid en stadsdelsnämnd i Stockholm. Föräldern var inte vårdnadshavare för barnen men visade upp en fullmakt från den andra föräldern som var det. Familjeenheten menade fullmakten inte gällde inom socialtjänsten. Men kammarrätten gjorde en annan bedömning efter överklagande. I fullmakten fanns en formulering om att den gällde “i övriga instanser som har med barnen att göra” och kammarrätten ansåg att familjeenheten kunde betraktas som en sådan instans. Kammarrätten skickade tillbaka ärendet till familjeenheten för att pröva begäran som om den hade gjorts av en vårdnadshavare.

KR_Sthlm_8521_18

Coronasmittade per verksamhet var hemligt

Uppgifter om antal smittade i covid-19 per verksamhet i en kommun kunde inte lämnas ut eftersom det skulle kunna vara möjligt att identifiera att en viss person hade smittats. Det ansåg kammarrätten och i denna dom.

Fel att avslöja kontakt med socialtjänst

Som svar på en fråga från massmedier bekräftade socialchefen i Ljungby kommun vid en presskonferens att socialtjänsten sedan en tid hade kontakt med en viss familj. Att en enskild är aktuell hos en kommuns socialtjänst är typiskt sett en uppgift som skyddas av sekretess, konstaterade JO i det här fallet. Familjen hade visserligen själv berättat om sin sociala situation för massmedia men uppgiften om kontakten med socialtjänsten hade inte förekommit i rapporteringen. JO kritiserade socialchefen för det inträffade.

JO_2013_14_s_578

Förvaltare hade rätt till fler uppgifter

Södermalms stadsdelsnämnd hade sekretessbelagt för mycket av en utredning om en dement kvinna och kunde lämna ut fler uppgifter till kvinnans förvaltare. Det kom kammarrätten fram till i den här domen. Förvaltaren behövde uppgifterna för att kunna företräda kvinnan. Stadsdelsnämnden hade bland annat sekretessbelagt namn på tjänstemän vid nämnden samt vad dessa hade gjort i kvinnans ärende.

Fullmakt hävde inte sekretess

En journalist på Uppsala nya tidning begärde hos Omsorgsnämnden i Uppsala kommun att få ta del av en besökslogg som redovisade kommunens insatser för en viss person. Journalisten hänvisade till en fullmakt som hade undertecknats av den aktuella personen och hans tre släktingar. I fullmakten stod det att sekretessen för uppgifterna i besöksloggen hävdes i förhållande till bland annat journalister från Uppsala Nya tidning. Omsorgsnämnden avslog begäran eftersom den inte kunde avgöra om den berörda personen hade skrivit under fullmakten frivilligt och med full insikt. Journalisten överklagade till kammarrätten som biföll överklagande delvis och bestämde att vissa uppgifter skulle lämnas ut till journalisten. Enligt kammarrätten visade utredningen att journalisten, genom kontakter med personen och hans anhöriga, hade relativt omfattande insyn i kommunens insatser för personen. Därför kunde nämnden, utan att bryta mot sekretessen, bekräfta att det fanns handlingar som motsvarade journalistens begäran och lämna ut uppgifter om dagar och tider för insatser ur dessa handlingar. Andra uppgifter i handlingarna kunde däremot inte lämnas ut, enligt kammarrätten. Kammarrätten underkände fullmakten av samma skäl som omsorgsnämnden.

KR_Sthlm_2106-18