Grannars anmälningar mot granne hemliga

En person begärde hos kommunala bostadsbolaget Huge fastigheter att få ut dels sina egna störningsanmälningar mot en grannfamilj, dels de anmälningar som andra grannar gjort mot samma familj. Bostadsbolaget vägrade lämna ut de andra grannarnas anmälningar. Bolaget ansåg att både den anmälda familjen och anmälarna kunde lida men av att handlingarna lämnades ut. Personen som begärt ut handlingarna ansågs inte ha rätt till partsinsyn. Efter överklagande fastställde kammarrätten bostadsbolagets beslut.

KR_Stockholm_7096_15

Hyresgästs köpoäng var offentliga

Uppgifter om namn, adress och köpoäng för en hyresgäst som hade tilldelats en lägenhet av kommunala Örebro bostäder AB var offentliga och skulle lämnas ut. Det slog kammarrätten fast i den här domen. En granne ville ha ut uppgifterna då han misstänkte att han hade bättre rätt till lägenheten eftersom han hade fler köpoäng än personen som fått den.

Inte hemligt vem som står på hyreskontraktet

En person hade rätt att få ut hyreskontraktet för en av kommunala Örebrobostäders lägenheter i den del som visade hyresgästernas namn. Det slog kammarrätten fast i den här domen. Domstolen hänvisade bland annat till ett uttalande i en proposition om att en uppgift om att en viss person är hyresgäst i ett kommunalt bostadsföretag knappast är integritetskänslig i normalfallet.

KR_Goteborg_164_16

KR Göteborg 1029-13

En journalist hade rätt att få ut uppgifter om adresserna till de lägenheter som den kommunägda stiftelsen Hyltebostäder hyrde ut till Migrationsverket. Adressuppgifterna var inte uppgifter om enskildas personligas förhållanden och kunde därför inte hemlighållas med stöd av OSL 26:11 2 st.

KR_Goteborg_1029_13

Personer med sociala kontrakt var hemliga

En person ville ha ut en lista med namn och personnummer på alla med bostadssociala kontrakt i Sundsvalls kommun, det vill säga personer som får hyra lägenheter i andra hand av kommunen därför att de har svårt att få en bostad på annat sätt. Personen vände sig till två olika kommunala nämnder för att få uppgifterna: kommunstyrelsen och individ- och arbetsmarknadsnämnden.

Kommunstyrelsen avslog med hänvisning till socialtjänstsekretess och GDPR-sekretess. Båda dessa grunder underkändes av kammarrätten efter att personen hade överklagat dit. Enligt domstolen hade det inte kommit fram något som tydde på att personen tänkte använda personuppgifterna för något annat än privat bruk. Därmed var GDPR-sekretessen inte tillämplig.

Enligt kammarrätten var inte heller socialtjänstsekretessen tillämplig, eftersom andrahandsuthyrningen genom bostadssociala kontrakt, är en verksamhet som bedrivs inom kommunstyrelsen:

“Även om uthyrningen sker till personer som förekommer inom socialtjänsten anser kammarrätten att kommunstyrelsens andrahandsuthyrning inte kan anses vara socialtjänstverksamhet”

Kammarrätten skickade tillbaka ärendet till kommunstyrelsen för en prövning av om uppgifterna i stället kunde hemlighållas med stöd av den sekretess som gäller kommunal bostadsuthyrningsverksamhet.

Kammarrätten fastställde däremot individ- och arbetsmarknadsnämndens beslut. Nämndens arbete med bostadssociala kontrakt var att betrakta som socialtjänst och uppgifterna där omfattades av socialtjänstsekretess.