Anmälan om falsk tillvitelse inte beaktansvärt skäl

En person begärde ut en polisanmälan som hade riktats mot honom eftersom han ville göra en anmälan om falsk tillvitelse. Han fick ut anmälan men utan uppgiften om målsägandens namn. Polismyndigheten menade att målsäganden kunde lida men av ett utlämnande. Personens önskan om att anmäla målsäganden för falsk tillvitelse var inte ett sådant beaktansvärt skäl som krävs för att bryta sekretessen, ansåg Polismyndigheten. Personen överklagade till kammarrätten men domstolen delade Polismyndighetens bedömning.

KR_Sthlm_9034-18

Bakläxa tre gånger om i samma ärende

En chefsjurist vid polisen i Västra Götaland fick bakläxa i kammarrätten tre gånger om i samma ärende. Ärendet gällde en begäran från en journalist om att få ut polisanmälningar rörande vissa personer som skulle ha utsatts för brott av politiska skäl. JO konstaterade att chefsjuristen inte hade tagit till sig kammarrättens beslut på det sätt som man kunde förvänta sig men lät saken bero eftersom chefsjuristen redan tvingats genomlida en förundersökning om tjänstefel med anledning av det inträffade.

JO_685_12

Se även KR_Goteborg_3819_10

Beslutslogg i polisutredning delvis offentlig

En person fick ut den så kallade slasken i en polisutredning med undantag för beslutsloggen. Loggen är ett slags register med sammanfattande anteckningar, åtgärder och händelser i en utredning. Polismyndigheten menade att loggen innehöll känsliga uppgifter om enskildas personliga förhållanden och därför var hemlig. Personen bakom begäran överklagandet avslagsbeslutet till kammarrätten. Domstolen konstaterade att flera uppgifter i loggen avsåg offentligt anställda personer som inte skyddas av den sekretess som gäller enskilda. Vidare innehöll loggen neutrala uppgifter om utredningens fortskridande som det inte heller fanns skäl att hemlighålla. Kammarrätten återförvisade ärendet till polisen för en mer noggrann sekretessprövning.

KR_Sthlm_7730_17

Bilder i mordutredningar delvis offentliga

När ett medieföretag begärde ut de tekniska protokollen i två mordutredningar lämnade Polisen ut handlingarna med samtliga bilder maskerade. Myndigheten motiverade detta med att det ”i anslutning till bilderna fanns beskrivande text som mycket utförligt redovisade vad som framkom på bilderna och att bilderna därför saknade betydelse i brottmålen.”

Företaget överklagade beslutet. Kammarrätten konstaterade att de tekniska protokollen hade överlämnats till domstol i samband med åtal och därmed inte längre omfattades av förundersökningssekretess. Enligt kammarrätten hade det inte kommit fram skäl att anta att bilderna uppenbarligen saknat betydelse i brottmålen. Den omständigheten att bilderna åtföljs av beskrivande text som redovisar vad som framkommer på bilderna utgjorde inte skäl för en annan bedömning.

Däremot gällde kunde vissa av bilderna vara hemliga enligt den allmänne bestämmelse som skyddar uppgifter om enskilds hälsa eller sexualliv. Kammarrätten konstaterade att bilder på avlidna kan ses som uppgifter om en enskilds hälsa.

Vissa bilder kunde lämnas ut, enligt kammarrätten, medan andra eventuellt omfattades av den allmänna sekretessen för uppgifter om enskilds hälsa och sexualliv. Domstolen återförvisade ärendet till Polisen för prövning av frågan.

Brev i Palmeutredningen var hemligt

En person begärde ut handlingar ur Palmeutredningen. Dessa bestod av ett brev med uppgifter om mordet, uppgifter om hur brevet hade kommit till Polismyndighetens kännedom samt uppgifter om vidtagna åtgärder från Polismyndighetens sida med anledning av brevet. Polisen avslog med hänvisning till att handlingarna var sekretessbelagda i deras helhet.

Personen överklagade och fick avslag även i kammarrätten. Enligt domstolen var merparten av uppgifterna i handlingarna sådana som skulle kunna leda till att brevskrivaren identifieras. Därmed omfattades uppgifterna av den sekretess som gäller för uppgifter om enskildas personliga förhållanden i brottsutredningar. Mot bakgrund av det stora allmänintresse som finns kring Palmeutredningen ansåg kammarrätten att det inte stod klart att uppgifterna kunde lämnas ut utan att den berörda personen led men. Kammarrätten stödde sig på en liknande bedömning som hade gjorts i högsta instans (RÅ 1990 ref. 47) i ett tidigare mål.

Brev inför skolattack hemligt

En journalist begärde ut det så kallade avskedsbrevet som hade skrivits av gärningsmannen vid skolattacken i Trollhättan i oktober 2015. Polisen avslog begäran. Journalisten överklagade till kammarrätten och argumenterade för att uppgifterna i brevet om den avlidne gärningsmannens politiska motiv kunde röjas utan men för honom eller de efterlevande. Journalisten pekade på att polisen redan hade berättat om mannens politiska åsikter och dessutom offentliggjort ännu känsligare uppgifter ur brevet om att mannen planerat så kallat ”suicide by cop”. Kammarrätten avslog utan någon närmare motivering.

KR_Sthlm_1930_16

Överklagande_KR_Sthlm_1930_16

Ett utlämnande ”kan uppfattas sakna all rimlig mening”

En journalist begärde ut handlingar i två nedlagda förundersökningar. Polismyndigheten avslog begäran vad gällde vissa av handlingarna, eftersom de ”i princip uteslutande” bestod av uppgifter som omfattades av sekretess. Myndigheten ansåg sig inte ha någon skyldighet att lämna ut mer eller mindre tomma papper. I den delen hänvisade myndigheten till praxis från HFD.

Journalisten överklagade och argumenterade för att uppgifter i allmänna handlingar ska lämnas ut i så stor utsträckning som möjligt. Det gäller särskilt uppgifter som har med Polisens verksamhet att göra, snarare än enskilda personer. Han pekade bland annat på uppgifter om vilken tjänsteman som höll ett visst förhör, när och var förhöret hölls samt om advokat närvarade.

Kammarrätten gav honom rätt i att det fanns uppgifter i de sekretessbelagda handlingarna som inte var hemliga, till exempel uppgifter om namn på befattningshavare som agerar i tjänsten och tidsangivelser i förhör, men även uppgifter om advokat närvarat vid förhör. ”Ett utlämnande av uppgifterna i fråga kan uppfattas sakna all rimlig mening”, fortsatte kammarrätten, men nu hade ju journalisten särskilt begärt att få ta del av dessa uppgifter så något intresse kanske de ändå hade. Därför skickade kammarrätten tillbaka ärendet till Polisen för en prövning av om fler uppgifter kunde lämnas ut.

Fick inte ut övervakningsfilm mot sekretessförbehåll

En journalist begärde ut en övervakningsfilm i en polisutredning och var beredd att underkasta sig ett sekretessförbehåll med innebörden att personerna på filmen skulle avidentifieras/maskeras innan filmen publicerades. Polismyndigheten nekade med hänvisning till att risken för men inte kunde undanröjas genom ett sekretessförbehåll. Journalisten överklagade till kammarrätten men domstolen delade Polismyndighetens bedömning och fastställde beslutet.

Fick inte ut sitt eget larmsamtal

En person vände sig till Polisen och begärde ut inspelningen av ett larmsamtal som hon själv hade ringt in. Inspelningen fanns på en digital ljudfil. Myndigheten vägrade lämnade ut ljudfilen eftersom den innehöll sekretessbelagda uppgifter och lämnade i stället ut en transkribering med uppgifterna maskerade.

Polisen motiverade det så här:

”Handlingen består i huvudsak av uppgifter som lämnats av dig och den operatör som arbetar vid Polismyndigheten. Merparten av uppgifterna kan därför lämnas ut till dig. Handlingen innehåller emellertid också uppgifter som avser andra enskilda personer”.

Personerna kunde lida men om uppgifterna lämnades ut, bedömde myndigheten.

Personen överklagade och skrev bland annat att hon ville ha ut ljudfilen för att hon eventuellt skulle behöva den som målsägande i en kommande rättegång med koppling till larmsamtalet. Kammarrätten avslog. Domstolen konstaterade att en myndighet inte behöver lämna ut digitala handlingar (ljudfilen) i annan form än utskrift. Domstolen delade Polismyndighetens bedömning vad gällde maskeringarna i transkriberingen.

Fick inte veta om det fanns strafföreläggande för viss person

En person begärde att få veta om Åklagarmyndigheten hade godkända, återkallade eller inhiberade strafförelägganden för en viss person under en viss tidsperiod i sitt brottmålsdiarium Cåbra. Åklagarmyndigheten vägrade med hänvisning till den sekretess som gäller för myndighetens ärenderegister. Personen överklagade och hänvisade till den bestämmelse som säger att uppgifter i strafförelägganden inte omfattas av sekretess. Men kammarrätten fastställde Åklagarmyndighetens beslut. Undantagsbestämmelsen gäller ”uppgift i ärende” om strafföreläggande, poängterade kammarrätten. Enligt domstolen betyder det att sekretessen inte hindrar att uppgifter i ”enskilda, specificerade ärenden” lämnas ut. Däremot var sekretessundantaget inte tillämpligt på den typ av begäran som personen hade gjort i det här fallet.

Jämför med domen KR Sthlm 851-10