Rätt till partsinsyn i avslutad förundersökning

En man begärde ut ett antal förundersökningar som gällde honom själv från polisen men fick avslag. Han överklagade till kammarrätten och skrev att han behövde handlingarna för att kunna motbevisa anklagelser som riktades mot honom i en vårdnadstvist. Kammarrätten ansåg att det var ett sådant beaktansvärt motiv som ger rätt till partsinsyn enligt OSL 10:3 trots att förundersökningarna där handlingarna ingick var avslutade.

KR_Sthlm_4030_17

Rätt till partsinsyn i avslutad förutredning

Förundersökningssekretess till skydd för enskildas personliga och ekonomiska förhållanden (nuvarande OSL 35:1) gäller även i så kallade förutredningar. Det slog dåvarande Regeringsrätten fast i denna dom. Men den som är misstänkt i utredningen kan betraktas som part och därmed ha rätt till partsinsyn även när det gäller sekretessbelagt material. Rätten till partsinsyn kan i dessa fall inte grundas direkt på rättegångsbalken eller förvaltningslagen utan följer av allmänna rättsgrundsatser, enligt Regeringsrätten. Rätten till partsinsyn kan finnas kvar även efter det att förutredningen är avslutad om parten har “beaktansvärda motiv” för insyn. Regeringsrätten konstaterade att den misstänkte i det aktuella fallet hade det eftersom han behövde det begärda materialet för att tillvarata sin rätt i en pågående civilrättslig process.

RA_2001_ref_27

Rekonstruktionsfilm var hemlig

En person begärde ut en rekonstruktionsfilm i en avslutad förundersökning hos Polismyndigheten. Rekonstruktionsfilmen gällde ett dödsfall i tunnelbanan i Stockholm. Myndigheten avslog med hänvisning till att ärendet var väldigt uppmärksammat när det begav sig och att det fortfarande, efter så lång tid, fanns spekulationer om vad som verkligen hade hänt. Genom rekonstruktionsfilmerna kunde vittnena identifieras både till utseende och namn, enligt Polismyndigheten. Personen överklagade och skrev att han hade fått ut förundersökningen i omaskerat skick från Stadsarkivet. Därför kände han redan till identiteten på de vittnen som förekom i rekonstruktionsfilmen och han hade varit i kontakt med dem som fortfarande var i livet. Kammarrätten avslog utan att bemöta klagandens invändningar. Något utlämnande med sekretessförbehåll var inte heller aktuellt, enligt kammarrätten.

KR_Sthlm_7436_18

RR 1516-10

Dåvarande Regeringsrätten gav forskaren Birgitta Almgren rätt att ta del av Säpos material om ett antal svenskar som misstänktes för samarbete med östtyska säkerhetstjänsten Stasi. Materialet utlämnades med förbehåll om att Birgitta Almgren inte fick avslöja personernas identitet. Regeringsrätten tog hänsyn till att Östtyskland inte längre existerar som stat, att Tyskland offentliggjort stora delar av Statis arkiv samt att delar av Säpos matieral offentliggjorts i riksdagen samt av Säpo själv.

RRdom_1516_10

Säkerhetsprövningar hemlighölls på fel grund

Fackförbundet ST begärde ut handlingar ur utredningar som Migrationsverket hade gjort om två anställdas säkerhetsklassning. Myndigheten hemlighöll stora delar av dessa med hänvisning till försvarssekretess.

ST överklagade till kammarrätten som upphävde Migrationsverkets beslut och skickade tillbaka ärendet dit för ny prövning. Domstolen ansåg att de begärda handlingarna “huvudsakligen inte omfattas av försvarssekretess”. Eventuellt omfattades uppgifterna av annan sekretess, men den saken skulle prövas av Migrationsverket som första instans, enligt kammarrätten.

Sekretessundantag oavsett om anmäld delgivits misstanke

Sekretessen som skyddar uppgifter om enskilda i polisanmälningar gäller bara i undantagsfall mot den anmälde själv. Det framgår av OSL 35:2. Detta undantag från sekretessen gäller oavsett om den anmälde har blivit delgiven misstanke eller inte, konstaterade kammarrätten i dessa domar.

KR_Sthlm_59_18

KR_Sthlm_3492_17

Tonläge avgjorde sekretessfråga

Kammarrätten bedömde att ljudfiler i en polisutredning från två inspelade samtal med en taxichaufför var offentliga och skulle lämnas ut till en journalist. Innehållet i filerna hade transkriberats till text och ingått i en förundersökning som lämnats till domstol. Informationsinnehållet i det som sades i ljudfilerna var därmed redan offentliggjort, enligt kammarrätten. Men röster och tonlägen kunde däremot fortfarande omfattas av sekretess. Men eftersom samtalen inte fördes i någon särskilt utsatt situation och rösterna inte tydde på att de inblandade var i affekt så kunde ljudfilerna lämnas ut utan risk för men, bedömde kammarrätten.

KR_Sthlm_3158_15

Jmf med KR Sthlm 2700-17 där utgången blev en annan.

Videoförhör gick inte att “maska”

Ett barns vårdnadshavare hade rätt att få ut en tjänsteanteckning med en sammanfattning av ett polisförhör som hade hållits med barnet. Det slog kammarrätten fast i denna dom. Vårdnadshavaren fick ut de delar av sammanfattningen som gällde barnet men inte de uppgifter som barnet hade lämnat om en tredje person. Enligt kammarrätten hade vårdnadshavaren inte rätt att få ut en kopia av videoförhöret eftersom uppgifterna om barnet och den tredje personen gick i varandra.

KR_Sthlm_6042_16