BUN-chef självständig i förhållande till kommundirektör

E-postmeddelanden som chefen för barn- och utbildningsförvaltningen i Östersunds kommun skickade till kommundirektören blev allmänna handlingar. Det här eftersom meddelandena rörde frågor där barn- och utbildningsförvaltningen var självständig i förhållande till kommunstyrelsen. Detta gällde trots att förvaltningschefen och kommundirektören båda var anställda inom kommunstyrelsen. Det kom kammarrätten fram till i dessa domar.

Sekretess för att skydda meddelare underkändes

Efter att kammarrätten hade skickat tillbaka ärendet till Östersunds kommun beslutade kommunstyrelsen att sekretessbelägga de begärda mejlen med hänvisning till bestämmelserna i OSL om sekretess till skydd för uppgift om enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden. 

Sökanden överklagade på nytt och kammarrätten anmodade kommunstyrelsen att redovisa vilka paragrafer i OSL man hade tillämpat i sitt beslut. Kommunstyrelsen hänvisade till två paragrafer och förklarade att mejlen utgjorde en del av underlaget i ett visselblåsarärende.  Mejlen innehöll information om enskilda medarbetare som hade lämnat uppgifter om olämpligt uppträdande från en politiskt tillsatt ledamot. Kommunstyrelsen menade att ett utlämnande av handlingarna vore att “kringgå efterforskningsförbudet och principen om meddelarskydd”. 

Kammarrätten konstaterade att de begärda handlingarna inte innehöll några sådana uppgifter som skyddas av de paragrafer som kommunstyrelsen hade hänvisat till. Kammarrätten skickade tillbaka ärendet till kommunen en andra gång för prövning av om handlingarna omfattades av sekretess enligt någon annan paragraf.

Personalsocial sekretess inte heller tillämplig

Tredje gången gillt försökte Östersunds kommun sekretessbelägga mejlen med stöd av personalsekretess. Kammarätten underkände även det och beslutade att handlingarna skulle lämnas ut till sökanden.

Konsultande terapeut inte personalvårdsfunktionär

En journalist begärde ut en utredning som privata Pe3 företagshälsa hade gjort på uppdrag av Halmstads kommun. Utredningen gällde samarbetssvårigheter mellan två skolledare vid vuxenutbildningen och hade utförts av beteendevetare/legitimerad psykoterapeut vid företagshälsan. Kommunen maskerade stora delar av utredning med hänvisning till att de berörda skolledarna skulle lida men om uppgifterna lämnades ut. Journalisten överklagade till kammarrätten. Domstolen konstaterade att beteendevetare/terapeut vid Pe3 företagshälsa hade utfört utredningen som konsulter till kommunen och att det därför inte rörde sig om sådana personalvårdsfunktionärer som avses i OSL 39:1 1 st som stadgar sekretess med omvänt skaderekvisit. I stället var det OSL 39:1 2 st som skulle tillämpas. Kammarrätten konstaterade att vissa av de maskerade uppgifterna inte rörde personliga förhållanden och därför skulle lämnas ut. Övriga maskerade uppgifter var av “personlig och känslig natur” och skulle vara fortsatt hemliga, bedömde kammarrätten.

KR_Goteborg_693_18

KR Jönköping 369-12

Kriminalvården vägrade lämna ut en enda uppgift ur personakterna för tre anställda vid fängelset Rödjan. Det här med hänvisning till att de anställda kunde lida men av ett utlämnande. Beslutet överklagades och kammarrätten ifrågasatte om Kriminalvården verkligen gjort en noggrann sekretessprövning av det omfattande materialet. Domstolen skrev att “det närmast framstår som uteslutet att en del av de aktuella handlingarna inte skulle kunna lämnas ut”. Domstolen undanröjde beslutet och skickade tillbaka ärendet till Kriminalvården.

KR_Jonkoping_369_12

Kränkningar på jobbet var hemliga

“Att en viss identifierbar person upplevt sig utsatt för kränkande särbehandling, och de närmare redogörelserna för sådana händelser, får typiskt sett anses innebära men för de inblandade om uppgifterna skulle röjas”. Det konstaterade kammarätten i den här domen som gällde utlämnande av en rapport om kränkande särbehandling på en arbetsplats. Domstolen fastställde därför Länsstyrelsen i Jämtlands läns beslut att sekretessbelägga den delen av rapporten. Andra delar som länstyrelsen hade sekretessbelagd menade kammarrätten kunde offentliggöras.

Lista med skolincidenter var offentlig

En journalist begärde ut en sammanställning av incidentrapporter avseende elevers hot eller våld mot lärare under 2020 på samtliga grundskolor i Trelleborgs kommun. Kommunen vägrade lämna ut vissa uppgifter i sammanställningen: bland annat händelsedatum och vissa händelserubriker. Kommunen hänvisade till den sekretess som gäller för uppgifter i elevstödjande verksamhet och till den sekretesss som gäller i personalsocial verksamhet.

Journalisten överklagade och fick till stor del rätt i kammarrätten som bestämde att händelsdatum och händelserubriker kunde lämnas ut i omaskerat skick. Enligt domstolen gick det inte att identifiera några enskilda elever utifrån listan och anställdas åtgärder i tjänsten omfattas inte av personalsekretess.

Mejl mellan myndighet och fackliga var allmänna handlingar

Mejl som hade kommit in till Falu kommun från fackliga företrädare och skyddsombud var inkomna, bedömde Kammarrätten i de här domen. Mejl som ett skyddsombud på Falu kommun hade skickat till en jurist på Sveriges kommuner och landsting var däremot inte allmänna handlingar hos kommunen eftersom skyddsombudet inte hade agerat i egenskap av offentlig funktionär på myndigheten.

Mobbningsutredning hemlighölls på fel grund

Uppgifter i en utredning om kränkande särbehandling i en verksamhet i Vansbro kommun omfattades inte av den starka sekretess som gäller för uppgifter i psykologisk undersökning eller behandling eller som finns hos särskild personalvårdsfunktionär. Det slog kammarrätten fast i den här domen. Utredningens syfte var att utreda om det förekommit mobbning och ge rekommendationer om förebyggande åtgärder. Enligt kammarrätten var det möjligt att uppgifterna omfattades av den svagare sekretess som gäller för annan personalsocial verksamhet men det låg på kommunen att pröva som första instans. Ärendet återförvisades därför dit.

Skadeståndsanspråk inte personalvård

En person vände sig till Falkenbergs kommun och begärde ut ut ett krav på skadestånd som en anställd vid kommunen hade riktat mot sin arbetsgivare på grund av en felaktig uppsägning. Kommunen lämnade ut handlingen men maskerade den anställdas namn samt vissa uppgifter om dennes arbetsmiljö med hänvisning till den personalsociala sekretessen i OSL 39:1. Sökanden överklagade och yrkade hos kammarrätten att få ut skadeståndsanspråket i sin helhet. Kammarrätten upphävde kommunens beslut eftersom domstolen menade att uppgifterna i handlingen inte avsåg den typ av personalvårdande verksamhet som skyddas av bestämmelsen i OSL 39:1. Ärendet gick tillbaka till kommunen för ny prövning.

KR_Goteborg_ 5406_17

Skyddsombud fick ut uppgifter

Ett skyddsombud hade rätt att få ut uppgifter ur en utredning om en arbetsmiljöhändelse med stöd av den sekretessbrytande bestämmelse som bland annat gäller skyddsombud.

Utredning om kränkning inte personalsocial verksamhet

Socialnämnden i Hofors hade inte stöd för att hemlighålla uppgifter i en faktaundersökning om kränkande särbehandling med stöd av den sekretess som gäller för personalsocial verksamhet. Det slog kammarrätten fast i den här domen. Undersökningen hade utförts av en organisationskonsult och en psykolog vid Previa. Syftet med undersökningen var att belysa om kränkande särbehandling hade förekommit på det sätt som hade anmälts. Undersökningen innehöll beskrivningar av olika händelser baserade på intervjuer med arbetstagare. Kammarrätten skickade tillbaka ärendet till socialnämnden för prövning av om uppgifterna var hemliga enligt någon annan sekretessregel.