Atbetsmiljöbrister var inte hemliga

En person begärde att få ta del av arbetsmiljöhändelser (lisaanmälningar) kopplade till en viss grupp vid en daglig verksamhet i Umeå kommun. Kommunen lämnade ut handlingarna i avidentifierat skick. Anmälarnas namn och personnummer maskerades i stort sett genomgående, likaså beskrivningar av arbetsmiljöbrister och enskilda anställdas hälsotillstånd.

Personen överklagade och kammarrätten ändrade kommunens beslut så att endast uppgifterna om anställdas hälsotillstånd och personnummer skulle maskeras. Det fanns inte stöd för att vägra lämna ut uppgifter om deras namn eller beskrivna brister i arbetsmiljön, enligt kammarrätten.

Avgångsvederlag var offentligt

En journalist hade rätt att få veta hur mycket Statens Institutionsstyrelse hade betalat i avgångsvederlag till en tidigare anställd. Det slog kammarrätten fast i den här domen. Domstolen såg ingen risk att den tidigare anställde skulle utsättas för våld eller annat allvarligt men om uppgiften blev känd.

CV omfattades inte av försvarssekretess

En fånge begärde hos Kriminalvården att få ta del av meritförteckning och CV avseende två namngivna anställda vid myndigheten. Kriminalvården avslog med hänvisning till försvarssekretess och personaladministrativ sekretess.

Myndigheten menade att anställdas meritförteckning och cv kan användas för otillåten påverkan, dessutom var de båda anställda beslutsfattare och hade därmed strategiskt viktiga positioner, ansåg Kriminalvården.

Fången överklagade till kammarrätten och yrkade att få ta del av de begärda handlingarna men utan uppgift om de anställdas adress, telefonnummer och personnummer. Kammarrätten instämde i Kriminalvårdens bedömning och avslog.

Fången överklagade till HFD och fick rätt. Domstolen tyckte inte att uppgifterna i de begärda handlingarna var sådana som skyddas av försvarssekretess. Domstolen såg heller ingen risk för att någon skulle utsättas för våld eller annat allvarligt men om uppgifterna lämnades ut. Därmed var inte heller den personaladministrativa sekretessen något hinder för ett utlämnande.

Fackförbund fick rätt till adresser för utskick

Fackförbundet ST hade rätt att få ut bostadsadresser till nyanställda på CSN. Det slog kammarrätten fast i den här domen. Fackförbundet uppgav att adresserna skulle användas för att vid ett tillfälle skicka ut information om medlemskap i förbundet till nyanställda vid myndigheten. ST lovade att radera adresserna efter genomfört utskick. Kammarrätten konstaterade att det inte var känsliga personuppgifter och att den planerade marknadsföringen inte hade ett sådant innehåll eller en sådan omfattning att den kunde ses som integritetskränkande.

KR_Sundsvall_2539_15

Fastighetsbolags lönelista var offentlig

En person begärde ut en förteckning över samtliga tjänstemän och medlemmar i ledningsgruppen vid det kommunala fastighetsbolaget MKB. Förteckningen innehöll uppgifter om namn och lön. För vissa av dessa personer vägrade bolaget lämna ut uppgifter om lön, för andra vägrade bolaget lämna ut namnuppgifter.

Sökanden överklagade. Kammarrätten underkände bolagets grunder för sekretess och bestämde att förteckningen skulle lämnas ut i dess helhet.

Fick ut resultat av medarbetarenkät på Chalmers

En journalist hade rätt att få ut 52 rapporter från en medarbetarenkät som gjorts vid Chalmers tekniska högskola. Rapporterna innehöll statistik över hur medarbetare vid vissa avdelningar på högskolan besvarat frågor om arbetsklimat, fysisk arbetsmiljö, ledarskap, organisation samt mål och strategier. Kammarrätten konstaterade att det inte utifrån rapporterna gick att identifiera enskilda medarbetares svar och att det inte förekom några uppgifter om enskildas hälsotillstånd eller personliga förhållanden.

KR_Goteborg_2686_15

 

Handlingar i CV-databas kunde tas fram med rutinåtgärder

En journalist begärde ut CV för chefer inom Vetlanda kommun. Kommunen avslog med hänvisning till att dessa förvarades digitalt i verktyget Offentliga jobb och innehöll en rad hemliga uppgifter, t.ex. chefernas privata kontaktuppgifter och personnummer. Journalisten överklagade till kammarrätten. I ett yttrande över överklagandet skrev kommunen att det urval som journalisten hade begärt ut inte kunde tas fram med rutinbetonade åtgärder och att det skulle krävas en omfattande arbetsinsats för att maskera de sekretessbelagda uppgifterna i handlingarna. Kammarrätten underkände kommunens argument, bland annat med hänvisning till att kommunen inte hade beskrivit omfattningen och komplexiteten av det arbete som krävdes för att ta fram handlingarna. Domstolen konstaterade också att en begäran om handlingar inte kan avslås på den grunden att det skulle ta lång tid att sekretesspröva handlingarna. Kammarrätten skickade tillbaka ärendet till kommunen för en noggrann sekretessprövning av de begärda handlingarna.

Hemlighöll namn på personliga assistenter på fel grund

En journalist begärde ut ett antal fakturor från Göteborgs kommun gällande personlig assistans. När hon fick ut fakturorna var namnen på de personliga assistenterna maskerade med hänvisning till socialtjänstsekretess.

Journalisten överklagade till kammarrätten som konstaterade att personliga assistenter är personal verksamma inom socialtjänsten och att deras namn inte kan ses som personliga förhållanden. Därmed omfattas namnuppgifterna inte av socialtjänstsekretessen.

Kammarrätten skickade tillbaka ärendet till kommunen för en prövning av om uppgifterna omfattades av personalsekretess.

Inte hemligt vem som lappat bil

En man i Umeå som fått sin bil lappad hade rätt att få veta vilken tjänsteman som utfärdat parkeringsanmärkningen. Det slog HFD fast i den här domen. På anmärkningen fanns endast beslutsfattarens tjänstenummer antecknat och Umeå parkerings AB ville inte avslöja vilket namn som var kopplat till numret. Det kommunala bolaget hänvisade till personalsekretess och pekade på de speciella förhållanden som parkeringsvakter arbetar under. Kammarrätten fastställde avslagsbeslutet eftersom det fanns grundad anledning att tro att den berörda parkeringsvakten skulle utsattas för våld eller hot om uppgiften lämnades ut. Men HFD pekade på att en parkeringsvakts beslut är myndighetsutövning och att ett grundläggande krav vid myndigheters beslutsfattande är att beslutsfattaren inte kan vara anonym. HFD konstaterade också att ett beslut om parkeringsanmärkning inte kan vara personaladministrativ verksamhet. En uppgift om vem som fattat beslutet kunde då inte heller vara av personaladministrativ karaktär. Mot den bakgrunden biföll HFD överklagandet.

HFD_7009_14 (HFD 2015 ref. 57)