Antal coronasmittade per boende var offentligt

En person hade rätt att få ut uppgifter om antalet brukare och anställda på respektive äldreboende inom Bergs kommun som hade smittats av covid-19. Det slog kammarrätten fast i den här domen.

Enligt kammarrätten var antalet individer per boende inte så litet att det gick att härleda några av uppgifterna till enskilda personer. Det rörde sig därför inte om uppgifter om enskildas hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden. Därmed gällde varken patientsekretess, socialtjänstsekretess eller personaladministrativ sekretess för uppgifterna.

Personen fick däremot inte ut uppgifter om antalet avlidna med covid-19 per boende. Där fanns det en risk att uppgifterna kunde kopplas till enskilda individer genom pusselläggning med till exempel information från folkbokföringsregistret, ansåg kammarrätten.

Atbetsmiljöbrister var inte hemliga

En person begärde att få ta del av arbetsmiljöhändelser (lisaanmälningar) kopplade till en viss grupp vid en daglig verksamhet i Umeå kommun. Kommunen lämnade ut handlingarna i avidentifierat skick. Anmälarnas namn och personnummer maskerades i stort sett genomgående, likaså beskrivningar av arbetsmiljöbrister och enskilda anställdas hälsotillstånd.

Personen överklagade och kammarrätten ändrade kommunens beslut så att endast uppgifterna om anställdas hälsotillstånd och personnummer skulle maskeras. Det fanns inte stöd för att vägra lämna ut uppgifter om deras namn eller beskrivna brister i arbetsmiljön, enligt kammarrätten.

Avgångsvederlag var offentligt

En journalist hade rätt att få veta hur mycket Statens Institutionsstyrelse hade betalat i avgångsvederlag till en tidigare anställd. Det slog kammarrätten fast i den här domen. Domstolen såg ingen risk att den tidigare anställde skulle utsättas för våld eller annat allvarligt men om uppgiften blev känd.

Bakläxa på sekretess för socialsekreterares namn

En person begärde ut lönelistor för flera yrkeskategorier inom socialtjänsten i Jönköpings kommun. Förutom lön, ville han att listorna skulle omfatta uppgifter om namn, arbetsplats, yrkestitel samt födelsedatun. Kommunen lämnade ut listorna men utan uppgifter om namn och födelsedatum.

Personen överklagade och kammarrätten upphävde kommunens beslut att sekretessbelägga namnen på de anställda i listan. Domstolen konstaterade att namn på offentliganställda är offentliga som utgångspunkt. Undantaget är om det finns omständigheter i ärendet som tyder på att ett utlämnande skulle kunna leda till våld eller annat allvarligt men för de anställda. Kammarrätten tyckte inte att den frågan var tillräckligt utredd och skickade tillbaka ärenden i den delen till kommunen. Kammarrätten fastställde däremot kommunen beslut att hemlighålla de anställdas födelsedatum.

CV omfattades inte av försvarssekretess

En fånge begärde hos Kriminalvården att få ta del av meritförteckning och CV avseende två namngivna anställda vid myndigheten. Kriminalvården avslog med hänvisning till försvarssekretess och personaladministrativ sekretess.

Myndigheten menade att anställdas meritförteckning och cv kan användas för otillåten påverkan, dessutom var de båda anställda beslutsfattare och hade därmed strategiskt viktiga positioner, ansåg Kriminalvården.

Fången överklagade till kammarrätten och yrkade att få ta del av de begärda handlingarna men utan uppgift om de anställdas adress, telefonnummer och personnummer. Kammarrätten instämde i Kriminalvårdens bedömning och avslog.

Fången överklagade till HFD och fick rätt. Domstolen tyckte inte att uppgifterna i de begärda handlingarna var sådana som skyddas av försvarssekretess. Domstolen såg heller ingen risk för att någon skulle utsättas för våld eller annat allvarligt men om uppgifterna lämnades ut. Därmed var inte heller den personaladministrativa sekretessen något hinder för ett utlämnande.

CV skyddades inte av försvarssekretess

Kriminalvården hade inte stöd för att sekretessbelägga en anställds CV och meritförteckning med hänvisning till försvarssekretess. Det slog kammarrätten fast i den här domen. Domstolen tyckte inte heller att Kriminalvården hade motiverat varför samma handlingar var hemliga med stöd av personalsekretess, och skickade tillbaka ärendet till myndigheten för ett nytt försök i denna del.

Fackförbund fick rätt till adresser för utskick

Fackförbundet ST hade rätt att få ut bostadsadresser till nyanställda på CSN. Det slog kammarrätten fast i den här domen. Fackförbundet uppgav att adresserna skulle användas för att vid ett tillfälle skicka ut information om medlemskap i förbundet till nyanställda vid myndigheten. ST lovade att radera adresserna efter genomfört utskick. Kammarrätten konstaterade att det inte var känsliga personuppgifter och att den planerade marknadsföringen inte hade ett sådant innehåll eller en sådan omfattning att den kunde ses som integritetskränkande.

KR_Sundsvall_2539_15

Fastighetsbolags lönelista var offentlig

En person begärde ut en förteckning över samtliga tjänstemän och medlemmar i ledningsgruppen vid det kommunala fastighetsbolaget MKB. Förteckningen innehöll uppgifter om namn och lön. För vissa av dessa personer vägrade bolaget lämna ut uppgifter om lön, för andra vägrade bolaget lämna ut namnuppgifter.

Sökanden överklagade. Kammarrätten underkände bolagets grunder för sekretess och bestämde att förteckningen skulle lämnas ut i dess helhet.

Fick ut resultat av medarbetarenkät på Chalmers

En journalist hade rätt att få ut 52 rapporter från en medarbetarenkät som gjorts vid Chalmers tekniska högskola. Rapporterna innehöll statistik över hur medarbetare vid vissa avdelningar på högskolan besvarat frågor om arbetsklimat, fysisk arbetsmiljö, ledarskap, organisation samt mål och strategier. Kammarrätten konstaterade att det inte utifrån rapporterna gick att identifiera enskilda medarbetares svar och att det inte förekom några uppgifter om enskildas hälsotillstånd eller personliga förhållanden.

KR_Goteborg_2686_15

 

Foto i ansökningshandling var offentlig

Den personaladministrativa sekretessen i 39:3 2 st OSL är tillämplig på uppgifter i ansökningshandlingar oavsett om de sökande till tjänsten faktiskt blev anställda eller inte. Det bedömde kammarrätten i den här domen. Jämför med domen KR Göteborg 7764-20 där kammarrätten gjorde motsatt bedömning, det vill säga att sekretessen bara gäller ansökningshandlingen för den som fick jobbet och blev anställd.

Sekretessen i 39:3 2 st gäller dock inte eventuella fotografier av den sökande i ansökningshandlingen, eftersom sekretessen endast skyddar fotografier i underlag för tjänstekort och intern presentation av myndighetens personal (personalbilder på intranätet).

I den här domen ansåg kammarrätten inte heller att personen bakom begäran (som troligen var en av de sökande i anställningsärendet) hade rätt att ta del av uppgifterna i egenskap av part. Det här eftersom Göteborgs energi inte är en myndighet och inte omfattas av förvaltningslagens regler om partsinsyn.