Sammanställning inte rutinbetonad (RÅ 1989 not. 533)

En person begärde en sammanställning av uppgifter om sotning ur en ADB-upptagning som fanns vid Räddningsnämnden i Ludvika. Nämnden ansåg att det skulle krävas en för stor arbetsinsats för att göra sammanställningen och avslog begäran.

Personen överklagade och skrev att sammanställningen kunde göras med rutinbetonade åtgärder även om det enligt uppgift skulle ta tre timmar att göra den. Att det var krångligt att göra sammanställningen på grund av “icke ändamålsenlig programmering” borde inte drabba allmänheten, tyckte personen.

Kammarrätten avslog överklagandet. Enligt domstolen skulle sammanställningen kräva “en bearbetning som får anses gå utöver sådana rutinbetonade åtgärder” som en myndighet är skyldig att göra.

Regeringsrätten (nuvarande HFD) avslog när personen överklagade kammarrättens dom.

Samrådsgrupp hade “myndighetskaraktär”

Energimarknadsinspektionen fick ett regeringsuppdrag att, i samråd med Affärsverket svenska kraftnät (SVK), Konsumentverket och Konkurrensverket, utreda effekterna av att införa fyra elområden på den svenska elmarknaden. Kammarrätten kom i denna dom fram till att samrådsgruppen hade “myndighetskaraktär” och att e-postmeddelanden som skickades inom gruppen inte kunde anses som inkomna eller upprättade trots att tjänstemännen kom från olika myndigheter. Inte heller de e-postmeddelanden som gruppens medlemmar skickade till andra tjänstemän på sina modermyndigheter gällande projektet blev allmänna handlingar, enligt kammarrätten. Domstolen menade att gruppmedlemmarna inte hade en självständig ställning i förhållande till modermyndigheterna.

Utöver samrådsgruppen fanns en referensgrupp där branschföreträdare och berörda intresseorganisationer gavs möjlighet att följa arbetet och lämna synpunkter. Energimarknadsinspektionen hade självmant lämnat ut de E-postmeddelanden som hade skickats till referensgruppen. Den frågan prövades därför inte av kammarätten i denna dom.

KR_Jonkoping_1084_14

Schablonmässig maskering av huvudböcker underkändes

En person hade begär ut Heby kommuns huvudböcker för åren 2017 och 2018 och hade fått ta del av dessa med undantag för tre kolumner. Personen överklagade till kammarrätten som upphävde kommunens beslut. Kammarrätten ifrågasatte om kommunen hade gjort någon sekretessprövning av uppgifterna i de tre kolumnerna och återförvisade ärendet dit för en sekretessprövning.

Sekretess för uppgifter om coronasmittad personal

En person hade rätt att få ut en förteckning över smittade i covid-19 inom hemtjänsten i Filipstads kommun. Det här förutsatt uppgifter under rubrikerna Datum, Verksamhet och Personnr maskerades för varje individ. Det kom kammarätten fram till i denna dom.

Personen fick däremot inte ut en förteckning över friskförklarade efter coronasmitta. “Även om uppgifterna avidentifieras och det endast framgår antal smittade per angiven verksamhet bedömer kammarrätten att det vid ett utlämnande skulle kunna vara möjligt att identifiera att en viss person har smittats, eftersom uppgift om verksamhetens storlek saknas”, skrev kammarrätten. 

Vad gällde en förteckning över avlidna i covid-19 kunde personen inte få ut uppgifter om vilken namngiven verksamhet respektive avliden tillhört, däremot om det rörde sig om ”korttids”, ”hemtj” eller ”SÄBO”. Det var tillräckligt generellt för att ingen enskild skulle kunna identifieras, ansåg kammarrätten.

Slutligen kunde personen inte få ut en förteckning över covid-19-smittade personal. “Även om uppgifterna maskeras på så vis att endast provsvar lämnas ut bedömer kammarrätten att det skulle kunna vara möjligt att identifiera att en viss anställd har smittats”, menade kammarrätten.

Sekretessbelagd handling blir inkommen till domstol vid överklagande

Allmänna handlingar som en myndighet har sekretessbelagt ska betraktas som förvarade hos och inkomna till kammarrätten när de överlämnas dit i samband med ett överklagande av sekretessbeslutet. Om någon begär ut handlingarna från kammarrätten under denna tid måste kammarrätten alltså göra en sekretessprövning och ta ställning till om handlingarna kan lämnas ut. Det framgår av ett antal HFD-avgöranden.

HFD tyckte inte att dessa fall kunde jämföras med situationen då en myndighet vägrar lämna ut en handling för att den inte är allmän och detta ställningstagande överklagas till kammarrätten. För dessa fall finns prejudikatet RÅ 1996 ref. 19 som säger att en handling som har bedömts som icke allmän av en myndighet inte ska ses som expedierad från myndigheten och inkommen till kammarrätten bara för att den överlämnas till domstolen i samband med ett överklagande.

Skillnaden, enligt HFD, är att handlingar som inte lämnas ut med hänvisning till sekretess som regel är allmänna handlingar. En praxis som innebär att dessa handlingar förlorar sin karaktär av allmänna handlingar när de överlämnas till domstol i samband med ett överklagande skulle innebära att de helt undandras från insyn under handläggningstiden i kammarrätten. Enligt HFD:s mening är en sådan ordning inte förenlig med grunderna för tryckfrihetslagstiftningen.

HFD_6506_18

Skada

När en sekretessregel talar om risker för “skada” så syftar det på ekonomiska skador som någon kan lida av att en uppgift offentliggörs.

Exempel:

Om Arbetsförmedlingen offentliggör uppgifter om att ett visst företag varslat sina anställda om uppsägning så kan företaget skadas ekonomiskt t.ex. genom att företagets aktiekurs faller eller därför att företagets fordringsägare kräver omedelbar betalning (se OSL 28:12). ”

Se även “men”.

Skatteverket 480234-11 och Skatteverket 767353-11

Sametinget lämnade ut kopior av allmänna handlingar i elektronisk form och krävde mottagaren på avgift för kopiorna. Mottagaren överklagade avgiften till Skatteverket. Men  verket avvisade överklagandet eftersom Sametingets avgiftsbeslut grundande sig på 4 § avgiftsförordningen. Det finns ingen regel som säger att avgiftsbeslut som grundas på 4 § avgiftsförordningen kan överklagas till Skatteverket.

Skatteverket_480234_11

Skatteverket_767353_11

Skatteverket 764152-11

En myndighet kan inte ta betalt för tidsåtgången när allmänna handlingar lämnas ut, åtminstone inte om det leder till en högre avgift än avgiften för kopiekostnad enligt 15 § avgiftsförordningen. Det framgår av det här beslutet från Skatteverket.

Skatteverket_764152_11

Skatteverket 767353-11

Förvaltningsrätten i Stockholm sökte fram domar i målhanteringssystemet Vera, sparade dem i pdf-format och mejlade dem till ett medieföretag. Domstolen tog ut en avgift på 300 kronor för arbetsinsatsen med stöd av 4 § avgiftsförordningen. Medieföretaget överklagade till Skatteverket. Men Skatteverket avvisade överklagandet eftersom det inte finns någon regel som säger att avgiftsbeslut enligt 4 § avgiftsförordningen kan överklagas till verket.

Skatteverket_767353_11

Skyndsamhetskravet omfattar även fängelser i obygden

En person besökte anstalten Ringsjön och begärde ut strafftidsbesluten för de intagna på anstalten. En kriminalvårdsinspektör svarade att begäran inte kunde hanteras direkt men att personen kunde få handlingarna skickade till sig eller återkomma senare när besluten skrivits ut. JO kritiserade inspektören för att denne inte genast påbörjade arbetet med att lämna ut handlingarna. Ombudsmannen konstaterade att det återstod 40 minuter av inspektörens arbetsdag och att det inte hade kommit fram att inspektören hade några andra arbetsuppgifter som var mer prioriterade. JO uttryckte samtidigt en viss förståelse för att begäran inte hanterats korrekt eftersom det rörde sig om en liten, avskilt belägen, anstalt utan eget kansli och den aktuella kriminalvårdsinspektören dessutom var tillförordnad.

JO_3725_15