Bakläxa på sekretessbelagd vattenledningskarta

Kammarrätten hade svårt att förstå varför en karta över en vattenledning som anlades 1975 skulle betraktas som en försvarshemlighet. Domstolen tyckte inte heller att Motala-Vadstena vatten- och avfallsnämnd hade förklarat varför kartan var hemlig på den grunden att ett utlämnande skulle motverka en säkerhets- eller bevakningsåtgärd. Därför återförvisade domstolen ärendet till nämnden för ny sekretessprövning.

Malaysiska underleverantörer var hemliga

En journalist begärde ut handlingar från Region Östergötland som innehöll firmanamn på de malaysiska producenter som var underleverantörer till regionens leverantörer av engångshandskar. Regionen avslog med hänvisning till att information om vilka underleverantörer en viss leverantör använder är affärskänslig information. Bland annat därför att leverantörens konkurrenter kan vilja ingå avtal med samma underleverantörer.

Journalisten överklagade beslutet. Kammarrätten konstaterade att en av leverantörerna hade begärt att information om dennes underleverantörer skulle sekretessbeläggas. Kammarrätten fastställde regionens sekretessbeslut vad gällde den leverantören. Vad gällde övriga leverantörer framgick inte deras inställning i sekretessfrågan och kammarrätten återförvisade ärendet till regionen för att den skulle höra sig för.

Det visade sig att alla de andra leverantörerna också ville att uppgifter om deras underleverantörer skulle beläggas med sekretess. Region Östergötland gjorde som leverantörerna ville och när journalisten överklagade blev det avslag i kammarrätten.

Trygghetsvärdars personnummer var hemliga

En person begärde ut personnumren på de trygghetsvärdar som var anställda av två kommunala bostadsbolag i Göteborg. Bolagen avslog hennes begäran med motiveringen att det fanns skäl att anta att ett utlämnande kunde leda till att trygghetsvärdarna eller deras närstående utsattes för våld eller annat allvarligt men. Bolagen förklarade detta med att trygghetsvärdarna verkar i stadens utsatta områden där de riskerar att utsättas för hot och våld, bland annat eftersom deras uppgift är att rapportera incidenter och tillrättavisa boende som inte använder tvättstugor och miljöhus på rätt sätt.

Personen överklagade men även kammarrätten ansåg att det fanns skäl att sekretessbelägga personnummer för den aktuella yrkesgruppen. Det blev med andra ord avslag.

Distriktsveterinärernas prislistor var hemliga

En djurhållare vände sig till Jordbruksverket och begärde ut distriktsveterinärernas prislistor för behandling av djur. Verket avslog med hänvisning till att ett utlämnande kunde gynna distriktsveterinärernas konkurrenter. Djurhållaren överklagade till kammarrätten men fick avslag även där.

Åklagare nekades beslut om parkeringstillstånd

En åklagare vände sig till Trafiknämnden i Göteborg och begärde ut beslut och beslutsunderlag i ett ärende där en person hade beviljats parkeringstillstånd för rörelsehindrad. Nämnden avslog begäran med hänvisning till socialtjänstsekretess.

Åklagaren överklagade och menade att man borde göra undantag från sekretessen med stöd av den sekretessbrytande regel som säger att hemliga uppgifter i vissa fall kan lämnas ut, om det krävs för att den utlämnande myndigheten ska kunna fullgöra sin verksamhet. Personen som hade fått parkeringstillståndet stod åtalad för att ha förfalskat ett läkarintyg för att få uppskov med fängelsestraff, och enligt åklagaren var vederbörande fullt frisk. Därför menade åklagaren att det låg i kommunens intresse att få utrett om personen hade använt falska eller osanna handlingar även som grund för sin ansökan om parkeringstillstånd för rörelsehindrade.

Kammarrätten avslog överklagandet. Domstolen hänvisade till att den sekretessbrytande regeln ska tillämpas restriktivt. Domstolen skrev:

Det är alltså det intresse som den utlämnande myndigheten har av att lämna uppgiften som är avgörande, inte vilket intresse den mottagande myndigheten har av uppgiften (JO 8077-2018 och JO 1936-2019).

I det här fallet hade trafiknämnden inte själv bedömt att ett utlämnande var nödvändigt för att fullgöra dess verksamhet. Därmed kunde uppgiften in lämnas ut med stöd av det aktuella sekretessundantaget, bedömde kammarrätten.

CV kunde inte hemlighållas med GDPR-sekretess

En person vände sig till Kommunstyrelsen i Vänersborgs kommun och begärde att få ta del av CV och ansökningsbrev i omaskerat skick för den person som kommunen hade anställt som kommunarkivarie. Kommunen avslog begäran med hänvisning till att utlämnande kunde antas leda till att uppgifterna användes i strid med GDPR.

Personen överklagade till kammarrätten som upphävde kommunens beslut. Domstolen hänvisade till att kommunen inte hade redogjort för någon omständighet som talade för att uppgifterna skulle användas i strid med GDPR. Kammarrätten återförvisade ärendet till kommunen för prövning av om uppgifterna i stället omfattades av personalsekretess.

Rutinbetonat att ta fram handlingslistor för 109 ärenden

En person begärde ut en förteckning över diarieförda handlingar i 109 ärenden vid Karlstads kommun. Kommunen skrev ut en rapport ur diariesystemet som visade handlingarna i de aktuella ärendena. Personen var inte nöjd med förteckningen eftersom den saknade uppgifter om handlingsnummer och datum för respektive handling. Personen visste att dessa uppgifter fanns i diariesystemet eftersom de hade synts i skärmdumpar som han hade fått när han begärde listor över handlingar i två av sina egna ärenden hos kommunen.

Kommunen avslog hans begäran om en ny förteckning som visade ytterligare uppgifter. Det här med hänvisning till att utlämnande i form av skärmdumpar var ett rent undantag, och att personen hade fått sina rättigheter till insyn tillgodosedda genom den förteckning som hade skrivits ut med hjälp av systemets rapportverktyg.

Personen överklagade till kammarrätten och fick rätt. Domstolen konstaterade att den handling som personen fått ta del av saknade vissa uppgifter. Hans begäran skulle ses som en begäran om en sammanställning av uppgifter för vart och ett av de 109 ärendena, och enligt kammarrätten kunde dessa sammanställningar, inklusive de saknade uppgifterna, sannolikt göras med rutinbetonade åtgärder. Domstolen skickade tillbaka ärendet till kommunen för ny prövning.

Rutiner för assistans inte färdigställda

En person som fick personlig assistans från Motala kommun begärde ut den så kallade strukturpärmen som innehöll handlingar med instruktioner beskrivningar av rutiner för hur assistansen skulle utföras. Kommunen avslog med hänvisning till att handlinigarna var arbetsmaterial som bearbetades löpande.

Personen överklagade till kammarrätten som delade kommunens bedömning att de begärda handlingarna inte var allmänna. Kammarrätten pekade på att pärmen inte innehöll några styrdokument eller var en del av den så kallade genomförandeplanen. I stället var det handlingar som enbart rörde verkställighet av assistans: morgonrutiner, daglig verksamhet, matrutiner och rutiner rörande städning, tvätt, matlagning och handling.

“Det har inte framkommit att handlingarna avses tjäna som besluts- eller planeringsunderlag eller motsvarande; tvärtom har kommunen anfört att handlingarna är arbetsmaterial som bearbetas löpande.”, skrev kammarrätten. Därmed kunde handlingarna inte betraktas som justerade eller färdigställda på annat sätt enligt TF.

Pandemiplan omfattades inte av försvarssekretess

Två personer begärde ut Tanums kommuns pandemiplan. Kommunen lämnade ut planen men med flera avsnitt maskerade. Det här med hänvisning till försvarssekretess samt den sekretess som skyddar uppgifter om myndigheters förberedelser inför fredstida krissituationer.

Personerna överklagade och fick delvis rätt i kammarrätten. Domstolen ansåg inte att uppgifterna i planen omfattades av försvarssekretess. Sekretessen som skyddar uppgifter om myndigheters förberedelser inför fredstida krissituationer var däremot tillämplig på vissa uppgifter, enligt kammarrätten. Men inte så många som kommunen hade ansett. Därför skulle ytterligare uppgifter ur planen lämnas ut till dem sökande.

Lista med incidenter var hemlig

En journalist vände sig till MSB och begärde att få en numrerad ärendelista över samtliga incidentrapporter som hade kommit in till MSB den senaste månaden kopplat till dataintrång i Microsoft Exchange servrar. Myndigheten avslog, bland annat med hänvisning till att sådan uppgifter kan bidra till upplysning om vilka incidenter som upptäckts och vilka som eventuellt inte upptäckts.

Journalisten överklagade men kammarrätten avslog med följande motivering:

Kammarrätten anser att redan en uppgift om huruvida det har gjorts en sådan incidentrapportering som avses med Emil Helleruds begäran omfattas av sekretess enligt den angivna bestämmelsen.