Viktigare skydda EU-samarbete än att informera allmänheten

En person begärde hos Kemikalieinspektionen att få ut ett utkast till bedömningsrapport om förnyelse av Europeiska kommissionens godkännande av ämnet klorpyrifos. Myndigheten maskerade vissa sidor i utkastet med hänvisning till att ett utlämnande kunde försämra Sveriges möjligheter att delta i EU-samarbetet.

Personen överklagade och skrev att klorpyrifos är ett bekämpningsmedel som misstänks orsaka allvarliga genetiska skador och fosterskador. Uppgifterna hade därför ett uppenbart allmänintresse, enligt klaganden.

Kammarrätten delade Kemikalieinspektionens bedömning att ett utlämnande kunde skada Sveriges samarbete med övriga EU-länder. Domstolen prövade sedan de sekretessbrytande regler som finns gällande miljöinformation respektive uppgifter om utsläpp till miljön.

Kammarrätten landade i att allmänintresset av den maskerade miljöinformationen inte var så stort att det hade företräde framför intresset av att skydda Sveriges möjligheter att delta i EU-samarbetet. Inte heller den sekretessbrytande regeln som avser uppgifter om utsläpp i miljön var tillämplig eftersom den bara bryter sekretessen i vissa kapitel i OSL som inte var aktuella i detta mål.

Motanmälan inte skäl att bryta sekretessen

En tidigare misstänkt fick bara ut delar av målsägandeförhöret i den nedlagda förundersökningen. Polismyndigheten befarade att målsäganden skulle utsättas för våld eller annan allvarligt men om uppgifterna lämnades ut. Den tidigare misstänkte överklagade och skrev i överklagandet att han behövde uppgifterna för att kunna polisanmäla målsäganden för falsk angivelse. Men kammarrätten tyckte inte att det var ett sådant beaktansvärt skäl som krävs för att sekretessen ska brytas.

Gode mäns kontaktuppgifter hemlighölls på fel grund

En informatör på ett assistansbolag begärde ut kontaktuppgifter till alla gode män i Stockholms stad för att kunna bjuda in dem till föreläsningar.

Överförmyndarnämnden i Stockholm avslog begäran. Det stod inte klart att uppgifterna kunde lämnas ut utan att de gode männen led men av det, ansåg nämnden.

Informatören överklagade och försäkrade att hans avsikt bara vara att “…i god ton bjuda in de gode männen till relevanta föreläsningar anordnade av hans arbetsgivare”.

Kammarrätten tyckte att det lät som ett harmlöst ändamål och upphävde nämndens beslut. Domstolen skickade tillbaka ärendet till nämnden så att den kunde pröva om det fanns någon annan sekretessregel som hindrade ett utlämnande.

Kallade handläggare för horor och fick böta

I ett mål om utlämnande av allmänna handlingar i kammarrätten uttalade sig den klagande kränkande om en handläggare vid Skatteverket. Bland annat påstod han att han hade nekats ett beslut av ”Skatteverkets horor genom uppsåtligt lagbrott”. För detta dömde kammarrätten honom för rättegångsförseelse till penningböter på 2.500 kronor.

Sekretess nödvändig för att inte oroa danskarna

Finansinspektionen ville inte lämna ut någonting om den kommunikation som myndigheten hade haft med sin danska motsvarighet, Finanstilsynet, i ett ärende. Farhågan var att de danska kollegorna skulle sluta dela med sig av information om den svenska myndigheten inte kunde hålla tätt om den.

Personen som hade begärt ut uppgifterna överklagade, men fick avslag i kammarrätten. Enligt domstolen var det inte bara relationen mellan de två myndigheterna som stod på spel, utan även den mellan Sverige och Danmark som nationer. Därför omfattades uppgifterna av utrikessekretess.

Tidigare misstänkt fick inte ut förundersökning

En person som hade varit misstänkt i en förundersökning begärde ut förundersökningsprotokollet. Polisen lämnade ut protokollet med vissa uppgifter maskerade. Motiveringen var att uppgifterna berörda enskilda och att det var av synnerlig vikt att dessa inte röjdes.

Personen överklagade och anförde att han behövde uppgifterna som underlag för en begäran om skadestånd på grund av felaktigt frihetsberövande.

Kammarrätten fastställde Polisens beslut. Domstolen konstaterade att den som har varit misstänkt i en förundersökning inte kan få ut uppgifter enligt den sekretessbrytande regel som finns till förmån för skadelidande.

Den sekretessbrytande regel som gäller till förmån för tidigare misstänkta förutsätter att personen har beaktansvärda skäl för sin begäran. Kammarrätten bedömde att personen i det här fallet inte hade det, eftersom det inte fanns några uppgifter om att han hade inlett en skadeståndsprocess.

Uppgifter på skattekonto var hemliga

En journalist på Dagens nyheter begärde en utskrift från tidigare statsminister Fredrik Reinfeldts och hans aktiebolags skattekonton under vissa angivna år. Journalisten fick ut uppgifter om slutlig skatt, beslut om avdragen skatt, debiterad preliminärskatt, moms att betala eller återfå och arbetsgivaravgifter att betala eller få tillbaka. Övriga uppgifter sekretessbelades av Skatteverket.

Journalisten överklagade till kammarrätten. I överklagandet påpekade han att Skatteverket inte hade specificerat vilka uppgifter som hade sekretessbelagts, men han gjorde ett antagande om att det var åtminstone uppgifter om saldo, inbetalningar, tillgodoförda debiterade skatter och avgifter och påförda respektive tillgodoräknade räntor.

Han påpekade att skattesekretessen gäller i verksamhet som avser ”bestämmande av skatt eller fastställande av underlag för bestämmande av skatt”. Saldouppgifter och uppgifter om ränta på skattekontot ingår inte i sådan verksamhet, enligt honom.

Han menade också att flera av de registrerade uppgifterna på skattekontot utgjorde beslut som därför borde omfattas av det undantag från sekretessen som gäller just uppgifter i Skatteverkets beslut.

Slutligen ansåg han att uppgifterna på skattekontot omfattades av en sekretessbrytande regel i lagen om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet. Enligt lagen får uppgifter om “registrering enligt skatteförfarandelagen” lämnas ut till en enskild.

Kammarrätten avslog överklagandet och gick helt på Skatteverkets linje. Kammarrätten bedömde att Skatteverkets registrering av uppgifter på skattekontot är “en integrerad del i myndighetens verksamhet att bestämma skatt” och därmed omfattas av skattesekretessen. Enligt domstolen är skattekontot också en del av beskattningsdatabasen och därför omfattas av den sekretess som gäller specifikt för denna.

Kammarrätten ansåg inte heller att de begärda uppgifterna omfattades av något undantag från sekretessen eller någon sekretessbrytande regel. Enligt domstolen gäller beslutsundantaget bara beslut som innebär att Skatteverket “skiljt sig från ett beskattningsärende”.

Den sekretessbrytande regeln som innebär att uppgifter om “registrering enligt skatteförfarandelagen” får lämnas ut syftar, enligt domstolen, inte på alla registrering på skattekontot utan på registreringar enligt 7 kap. skatteförfarandelagen, det vill säga uppgifter om att någon är registrerad som skattskyldig för till exempel moms eller arbetsgivaravgifter.

Fick bara ut sammanfattningar av intervjuer

En person som hade sökt, men inte fått, ett jobb på Arbetsförmedlingen begärde ut anteckningarna som myndighetens företrädare hade fört under hennes egen intervju och under intervjun med den person som hade fått jobbet.

Arbetsförmedlingen lämnade inte ut anteckningarna men däremot de intervjusammanfattningar som hade upprättats. I sammanfattningarna framgick de sakuppgifter som kommit fram under anställningsintervjuerna och de slutsatser som Arbetsförmedlingen dragit utifrån dessa.

Personen överklagade men fick avslag i kammarrätten som menade att anteckningarna skulle ses som utkast och därmed inte som allmänna handlingar. Kammarrätten pekade på att anteckningarna inte tillförde ärendet sakuppgifter eftersom dessa framgick av intervjusammanfattningarna.

Hemlighöll namn på personliga assistenter på fel grund

En journalist begärde ut ett antal fakturor från Göteborgs kommun gällande personlig assistans. När hon fick ut fakturorna var namnen på de personliga assistenterna maskerade med hänvisning till socialtjänstsekretess.

Journalisten överklagade till kammarrätten som konstaterade att personliga assistenter är personal verksamma inom socialtjänsten och att deras namn inte kan ses som personliga förhållanden. Därmed omfattas namnuppgifterna inte av socialtjänstsekretessen.

Kammarrätten skickade tillbaka ärendet till kommunen för en prövning av om uppgifterna omfattades av personalsekretess.