Polisens teknik för ansiktsigenkänning hemlig

En journalist begärde ut dokumentation från Polismyndighetens upphandling av teknik för ansiktsigenkänning. Polismyndigheten sekretessbelade samtliga begärda handlingarna i deras helhet. Det här eftersom materialet avslöjade polisens tekniska förmåga på området. Ett utlämnande kunde skada både polisens verksamhet och rikets säkerhet, enligt myndigheten.

Journalisten överklagade och kammarrätten upphävde Polismyndighetens beslut. Domstolen konstaterade att handlingarna innehöll en rad harmlösa uppgifter som inte kunde sekretessbeläggas. Eftersom Polismyndigheten inte hade lämnat ut handlingarna ens i maskerad form hade myndigheten inte gjort en tillräckligt noggrann sekretessprövning, ansåg kammarrätten. Ärendet gick tillbaka till Polismyndigheten för ny prövning.

Polismyndigheten fattade ett nytt beslut som innebar att journalisten fick ut samtliga begärda handlingar med undantag för ett avtal som lämnades ut i maskerat skick. De uppgifter som hade maskerats var bland annat uppgifter om vilket system och teknik för ansiktsigenkänning som Polismyndigheten använder, leverantör, datum när avtalet tecknades, vissa tidsuppgifter, namnuppgifter på de personer som hade undertecknat avtalet, namn på en person hos Polismyndigheten som har skrivit en tjänsteanteckning kopplad till avtalet samt diverse prisuppgifter. 

Journalisten överklagade. Kammarrätten delade Polismyndighetens bedömning att uppgifterna om vilket system och vilken teknik som används och uppgifterna om aktuell leverantör inklusive leverantörens namnunderskrift omfattades av sekretess till skydd för den polisiära verksamheten samt försvarssekretess. Övriga uppgifter var däremot inte hemliga enligt dessa sekretessbestämmelser. Kammarrätten skickade tillbaka ärendet till Polismyndigheten för en prövning av om dessa uppgifter var hemliga enligt någon annan bestämmelse.

Polismyndigheten fattade ett tredje beslut där myndigheten på nytt lämnade ut det begärda avtalet i maskerad form. Den här gången sekretessbelade myndigheten adressen i anbudsdokumentet med stöd av den sekretess som gäller för Polismyndighetens personuppgiftsbehandling inom brottsdatalagens område. Vidare sekretessbelade myndigheten prisuppgifter och tidsuppgifter i avtalet med hänvisning till affärssekretess.

Journalisten överklagade. Kammarrätten bestämde att totalsumman i anbudsdokumentet kunde lämnas ut, men avslog överklagandet i övrigt.

Hemligt varför avliden varit misstänkt för Palmemordet

En änka nekades uppgifter om varför hennes avlidne make hade varit misstänkt för mordet på förre statsministern Olof Palme. Hon ville bland annat veta vem som hade anmält maken. Polismyndigheten bedömde att enskilda kunde lida men av ett utlämnande och avslog begäran.

Kvinnan överklagade men kammarrätten delade Polismyndighetens bedömning.

Nekade gratiskopior överklagbart

En person ville ha kopior av handlingarna i ett mål i hovrätten där han själv var part. Hovrätten avslog och personen överklagade till Högsta domstolen, HD.

HD tog först ställning till om överklagandet skulle avvisas eller tas upp till prövning. Domstolen konstaterade att man i praxis har gjort skillnad på fall där en sökande har nekats att få ut en handling på grund av att den inte är beredd att betala avgiften, och fall där en sökande har nekats att få ut en handling därför att den endast godtar att få ut handlingen i en viss form, t.ex. elektroniskt. Beslut i den första kategorin har ansetts vara överklagbara, medan beslut i den andra har avvisats.

HD tog mot denna bakgrund upp överklagandet till prövning och delade då hovrättens bedömning att personen inte hade någon rätt att få kopior av de begärda handlingarna utan att betala någon avgift. Därmed avslogs överklagandet.

Dödstal på äldreboenden hemliga

Uppgifter om antalet personer som dött per månad och per äldreboende i Sala kommun under första halvåret 2019 och motsvarande period 2020 var hemliga enligt denna dom. Kammarrätten skrev bland annat följande i domen:

“Även om begäran avser uppgifter om avlidna på äldreboenden med mellan 19 och 80 platser rör det sig om ett begränsat antal äldreboenden och avgränsade tidsperioder. Genom jämförelser med exempelvis folkbokföringsregistret och annan tillgänglig information (s.k. pusselläggning) skulle uppgifterna om antalet avlidna personer på respektive äldreboende under vissa månader kunna leda till att enskilda personer identifieras”. 

Enligt kammarrätten stod det inte klart att uppgifterna kunde lämnas ut utan att anhöriga till de avlidna led men av detta.

Antal yttre poliser i Lund hemligt

En person begärde ut de dokument som upprättades i samband med de senaste utvecklingssamtalen som poliser i BF/IGV-grupp i Lund hade haft med sina gruppchefer. Han begränsade senare sin begäran till den skala med streck som enligt uppgift legat till grund för lönesättningen för dessa poliser, och meddelade att han godtog att polisernas födelseår maskerades.

Polismyndigheten avslog begäran med hänvisning till att de begärda uppgifterna avslöjade hur många poliser som jobbar i yttre tjänst i Lund. “Detta är sådan information som skulle kunna användas i en kartläggning av Polismyndighetens förmåga och kapacitet”, skrev myndigheten i beslutet.

Personen överklagade och förde fram att han redan visste exakt hur många poliser som jobbar i yttre tjänst i Lund, eftersom han hade begärt och fått ut alla dessa polisers löner. I ett yttrande i målet skrev Polismyndigheten att myndigheten inte kan ta hänsyn till att personen “enligt egen utsago” redan har kännedom om hur många som jobbar i yttre tjänst i Lund.

Kammarrätten gick på Polismyndighetens linje att ett utlämnande skulle avslöja antalet poliser i yttre tjänst i Lund och därmed skada polisens framtida verksamhet. Domstolen gick inte in på frågan om personen redan kände till detta genom tidigare utlämnade löneuppgifter.

Beslut utan motivering upphävdes

Kommunala bolaget Eskilstuna Logistik och Etablering maskerade delar av ett sekretessavtal när detta lämnades ut till en journalist. Sekretessavtalet gällde försäljning och utveckling av en kommunal flygplats och man hade bland annat maskerat namnet på den motpart som hade skrivit under avtalet.

Journalisten överklagade. Kammarrätten upphävde det överklagade beslutet eftersom det saknade en beslutsmotivering. Domstolen tyckte inte att den kunde bedöma om bolaget hade gjort en tillräckligt noggrann sekretessbedömning. “Bristen på motivering omöjliggör också en överprövning av förutsättningarna för sekretess i detta fall”, skrev kammarrätten. Ärendet gick tillbaka till bolaget för ny prövning.

Lednings sträckning hemlig

Kommunala Affärsverken AB hade stöd för att sekretessbelägga en karta som visade en lakvattenlednings sträckning. Det ansåg kammarrätten i den här domen. Domstolen instämde i bolagets bedömning att informationen omfattades av den sekretess som skyddar säkerhets- och bevakningsåtgärder kring byggnader och andra anläggningar.

Hemligt vilka som fått hyresrabatt

En journalist begärde ut de tilläggsavtal om hyresrabatt som kommunala Katrineholms fastighets AB hade tecknat med olika företag som drabbats av ekonomiska problem i samband med coronakrisen. Det kommunala bolaget vägrade lämna ut de begärda handlingarna med hänvisning till att dessa kunde avslöja känsliga uppgifter om företagens ekonomiska ställning.

Journalisten överklagade men fick avslag även i kammarrätten. Domstolen konstaterade att vissa uppgifter i de begärda handlingarna var offentliga, till exempel redogörelser för författningstext, men bedömde att dessa uppgifter saknade “betydelse i sammanhanget”.

Vägrade identifiera handlingar som ändå var sekretessbelagda

SMHI bedömde att de begärda handlingarna omfattades av absolut sekretess. Mot den bakgrunden såg myndigheten “…ingen anledning att identifiera enskilda handlingar som ingick i ärendet”.

Personen bakom begäran överklagade till kammarrätten som upphävde SMHI:s beslut. Kammarrätten underkände SMHI:s prövning eftersom myndigheten inte hade identifierat vilka handlingar som omfattades av begäran, vilket i sin tur hade lett till att kammarrätten inte hade fått del av alla handlingar, trots att domstolen hade begärt det. Ärendet gick tillbaka till SMHI för ny prövning.

Behövde inte lokalisera oregistrerade handlingar

Myndigheter är “…inte skyldiga att bedriva mera omfattande arkivforskning eller vidta mer omfattande utredningsåtgärder för att finna en handling som i och för sig är tydligt beskriven, men inte har registrerats”, ansåg kammarrätten i den här domen.

En person hade vänt sig till Karlstads kommun och begärt ut alla samordnade individuella vårdplaner som nämnden upprättat sedan år 2010. Kammarrätten bedömde att det skulle kräva en omfattande manuell genomgång av personakter för att få fram de aktuella handlingarna och att kommunen inte var skyldig att göra en sådan.