Rankinglista med elever hemlighölls på fel grund

En förälder begärde ut en rankinglista över alla elever som hade kommit in i årskurs sju på en grundskola i Göteborgs kommun, med uppgifter om hur långt ifrån skolan respektive elev bodde. Kommunen avslog med hänvisning till att listan kunde avslöja var elever med skyddad identitet bor.

Föräldern överklagade och kammarrätten underkände den grund för sekretess som hade åberopats av kommunen. Domstolen pekade på att den aktuella sekretessregeln har ett rakt kvalificerat skaderekvisit och att det därmed finns en stark presumtion för offentlighet. Kammarrätten skickade tillbaka ärendet till kommunen för prövning av om någon annan sekretessregel var tillämplig.

Omplaceringsutredning var offentlig

En journalist begärde hos Gällivare kommun att få ta del av alla uppsägningsavtal och omplaceringsavtal/beslut inom socialtjänsten under en period på två månader. Kommunen lämnade ut en omplaceringsutredning men sekretessbelade namn och titel på den person som utredningen gällde. Det här med hänvisning till personalsekretess.

Personen överklagade och fick rätt i kammarrätten. Domstolen tyckte inte att det kunde antas att den anställda eller dennes anhöriga skulle lida men av ett utlämnande. Det här mot bakgrund av att omplaceringsutredningen inte innehöll några detaljerade uppgifter om skälen för utredningen. Det framgick bara att utredningen berodde på personliga skäl. Därför skulle den begärda handlingen lämnas ut i dess helhet.

Hemligt om något anbud kommit in

En person ville veta om det överhuvudtaget hade kommit in något anbud i en offentlig upphandling vid Trafikverket. Han förtydligade i sitt överklagande att han inte ville veta hur många anbud som hade kommit in eller ha några uppgifter om enskilda anbud. Trafikverket och senare kammarrätten avslog hans begäran med hänvisning till den absoluta sekretess som gäller före tilldelningsbeslut.

Externt driftad e-postlogg var allmän handling

Trafikverket vägrade lämna ut e-postloggen för tre personer under de senaste 30 dagarna med hänvisning till att loggen fanns på en extern server.

Sökanden överklagade beslutet och i ett yttrande till kammarrätten ändrade Trafikverket sina skäl för avslag. Myndigheten förklarade att den både ägde servrarna och förvarade dem i sina lokaler. Det var driften av servrarna som hade lagts ut externt, vilket gjorde att e-postloggarna inte kunde tas fram med rutinbetonade åtgärder. Det skulle nämligen kräva en särskild beställning från den aktuella leverantören.

Kammarrätten ändrade Trafikverkets beslut och bestämde att mejlloggarna var allmänna handlingar som skulle lämnas ut i den mån de fanns kvar och inte var sekretessbelagda. Kammarrätten skrev bland annat: ”Den omständigheten att Trafikverket använder inhyrd arbetskraft för drift av servrarna föranleder ingen annan bedömning i detta hänseende”.

Blankningsanmälningar var hemliga

En person begärde hos Finansinspektionen att få ett utdrag ur myndighetens blankningsregister som visade aktuella korta nettopositioner som understiger 0,5 % men överstiger 0,2 % av aktiekapitalet.

Finansinspektionen avslog med hänvisning till att den begärda informationen hade lämnats till myndigheten enligt EU:s blankningsförordning. Enligt förordningen finns en skyldighet för personer och företag att lämna information till Finansinspektionen om korta nettopositioner över ett visst gränsvärde. Det görs genom myndighetens portal för blankningsanmälningar. Informationen samlas i myndighetens blankningsregister. Enligt Finansinspektionen skyddades informationen av sekretess eftersom den hade inhämtats för att lämnas över till Europeiska värdepappersmyndigheten (Esma), och ett utlämnande kunde antas försämra Sveriges möjligheter att delta i det internationella samarbetet.

Personen överklagade och hänvisade till att uppgifterna inte enbart samlas in för att lämnas över till Esma utan även för Finansinspektionens egen tillsynsverksamhet och därför borde vara offentlig. Kammarrätten avslog dock överklagandet.

AF-anställdas tidrapporter var allmänna handlingar

Tidrapporter som hade fyllts i av två anställda på Arbetsförmedlingen var upprättade och därmed allmänna handlingar, bedömde kammarrätten i denna dom. Arbetsförmedlingen hade beskrivit rapporterna så här:

Tidrapporterna sköts av de enskilda medarbetarna genom att de registrerar sina arbetade tider på egen hand. Det går att justera inrapporterad arbetstid i efterhand och tidrapporterna attesteras inte av någon chef.

Kammarrätten tog dock hänsyn till att tidrapporterna låstes för justeringar när två månader har gått från slutet av den arbetade månaden. Mot den bakgrunden ansåg domstolen att rapporterna var upprättade i tryckfrihetsförordningens mening. Domstolen skickade tillbaka ärendet till Arbetsförmedlingen för en sekretessprövning av rapporterna.

Tipslista var löpande förteckning

En lista med kontrollerade tips som förvarades hos Tillväxtverket var en sådan löpande förd förteckning som blir allmän redan när den färdigställts för anteckning eller införing. Det bedömde kammarrätten i den här domen. Listan innehöll information om de näringsidkare som hade kontrollerats med anledning av inkomna tips, och innehöll bland annat en kolumn där myndigheten i vissa fall hade gjort noteringen ”till utredn”.

Kammarrätten ansåg att listan var en löpande förd förteckning eftersom den fördes kontinuerligt och på obestämd tid. Den uppdaterads varje gång ett tips om en viss näringsidkare hade kontrollerats och därmed uppfyllde den kriteriet att händelser registrerades i listan varefter de inträffade. ”Något krav på att det av förteckningen ska framgå vid vilken tidpunkt en anteckning har införts finns inte”, konstaterade kammarrätten.

En journalist begärde ut de tips som inte hade lett till någon ytterligare kontroll. Tillväxtverket avslog med hänvisning till den sekretess som gäller i ärenden om anställningsfrämjande åtgärder till skydd för enskildas affärsförhållanden och till skydd för anmälare. Myndigheten tillämpade också den sekretess som skyddar uppgifter om planläggning och förberedelser för granskning och pågående granskning.

Journalisten överklagade och kammarrätten upphävde Tillväxtverkets beslut. De åberopade sekretessreglerna gäller enbart uppgifter i ärenden om anställningsfrämjande åtgärder, respektive planerade och pågående granskningar. Ett inkommet tips som Tillväxtverket inte har gått vidare med kunde inte anses ingå i sådana ärenden eller granskningar, enligt kammarrätten.

Checklistor för utlämnandeärenden var allmänna

En person begärde ut handlingar som rörde Polismyndighetens utlämnings- och sekretessprövningsprocess i den grupp som sköter utlämnandet av handlingar i den nedlagda förundersökningen om mordet på Olof Palme. De aktuella handlingarna var: Checklista för sekretesshandläggare, Checklista för myndighetsprövning, Checklista vid överklagande, Handläggningsrutin för utlämnandeärenden som rör Palmeutredningen, Rättslig vägledning vid sekretessprövningar i Palmeutredningen, Lathund för användning av digitalt maskeringsverktyg och Lathund för att kopiera dokumentnummer till sammanställningen. Polismyndigheten avslog med hänvisning till att handlingarna inte var färdigställda och därmed inte allmänna av det skälet. Myndigheten ansåg också att det rörde sig om minnesanteckningar, det vill säga en typ av handlingar som bara blir allmänna om de expedieras eller tas om hand för arkivering.

Personen överklagade till kammarrätten. Domstolen konstaterade först att handlingarna inte kunde vara minnesanteckningar eftersom de saknade anknytning till ett visst ärende. Domstolen bedömde sedan att det rörde sig om färdigställda handlingar:

Kammarrätten anser att en sådan handling som används som hjälpmedel eller stöd i myndighetens verksamhet och som har fått viss spridning, oavsett om handlingen är tillgänglig genom myndighetens intranät eller en gemensam digital mapp eller dylikt, får anses vara färdigställd och därför upprättad.

Kammarrätten fortsatte:

Att en handling av den typen ibland revideras saknar enligt kammarrätten betydelse i sammanhanget, eftersom en reviderad version av en handling får anses vara färdigställd när den tas i bruk och ersätter den föregående versionen. Ett annat synsätt skulle leda till att offentlighetsprincipen urholkas.

Brev i Palmeutredningen var hemligt

En person begärde ut handlingar ur Palmeutredningen. Dessa bestod av ett brev med uppgifter om mordet, uppgifter om hur brevet hade kommit till Polismyndighetens kännedom samt uppgifter om vidtagna åtgärder från Polismyndighetens sida med anledning av brevet. Polisen avslog med hänvisning till att handlingarna var sekretessbelagda i deras helhet.

Personen överklagade och fick avslag även i kammarrätten. Enligt domstolen var merparten av uppgifterna i handlingarna sådana som skulle kunna leda till att brevskrivaren identifieras. Därmed omfattades uppgifterna av den sekretess som gäller för uppgifter om enskildas personliga förhållanden i brottsutredningar. Mot bakgrund av det stora allmänintresse som finns kring Palmeutredningen ansåg kammarrätten att det inte stod klart att uppgifterna kunde lämnas ut utan att den berörda personen led men. Kammarrätten stödde sig på en liknande bedömning som hade gjorts i högsta instans (RÅ 1990 ref. 47) i ett tidigare mål.

Anteckningar från interna möten var färdigställda

Mötesanteckningar och dagordningar från möten i ränteavdragsgruppen vid Skatteverket var allmänna handlingar, bedömde kammarrätten i denna dom. Vid mötena deltog anställda på Skatteverket. Kammarrätten tog fasta på att anteckningarna och dagordningarna hade daterats och signerats av en av deltagarna. Dessutom hade handlingarna skickats mellan gruppmedlemmarna. Enligt kammarrätten visade det att handlingarna var färdigställda och därmed allmänna. Ärendet skickades tillbaka till Skatteverket för en sekretessprövning av uppgifterna i handlingarna.