Fastighetsbolags lönelista var offentlig

En person begärde ut en förteckning över samtliga tjänstemän och medlemmar i ledningsgruppen vid det kommunala fastighetsbolaget MKB. Förteckningen innehöll uppgifter om namn och lön. För vissa av dessa personer vägrade bolaget lämna ut uppgifter om lön, för andra vägrade bolaget lämna ut namnuppgifter.

Sökanden överklagade. Kammarrätten underkände bolagets grunder för sekretess och bestämde att förteckningen skulle lämnas ut i dess helhet.

Fick ut sonens stödbehovsmätningar

En mamma som var god man åt sin son hade rätt att få ut hans individuella resultat i stödbehovsmätningar som kommunen hade gjort. Det slog kammarrätten fast i dessa domar.

Uppgifter i anbud var offentliga

Ett kommunalt bostadsbolag i Göteborgs kommun sekretessbelade uppgifter i ett antal anbud som hade kommit in till myndigheten i en upphandlingen. Det rörde sig bland annat om priser, referensuppdrag, CV, tekniska specifikationer och underleverantörer. Sekretessen motiverades med att de berörda företagen skulle skadas ekonomiskt av ett utlämnande.

Advokatbyrån som hade begärt ut handlingarna överklagade. Byrån pekade på att ingen av anbudsgivarna hade begärt sekretess för de aktuella uppgifterna när de lämnade in sina anbud, “trots att detta rekommenderades i upphandlingen”.  Den vinnande anbudsgivaren hade visserligen, efter avslutade upphandling och på förfrågan från det kommunala bostadsbolaget, begärt sekretess för sitt anbud. Men advokatbyrån invände att önskemålet om sekretess var allmänt formulerat och endast delvis motiverat.

Kammarrätten gick på klagandens linje och biföll överklagandet. Kammarrätten tyckte inte att den vinnande anbudsgivarens önskan om att ”sekretessbelägga så mycket som möjligt” var tillräckligt konkret. Inte heller det kommunala bostadsbolaget hade gett någon närmare förklaring till varför uppgifterna behövde hållas hemliga.

Uppgifter om anställda omfattades inte av offentlighetsprincipen

Myndigheten för delaktighet begärde ut uppgifter om anställningsförhållanden för personal vid Synskadades riksförbund. Riksförbundet är ingen myndighet men enligt bilagan till offentlighets- och sekretesslagen gäller offentlighetsprincipen i riksförbundets ärenden om tilldelning eller återtagande av dispositionsrätt till ledarhund eller ett ärenden om tilldelning och återtagande av ledarhund. Riksförbundet avslog myndighetens begäran med hänvisning till att de begärda uppgifterna inte fanns i någon av dessa ärendetyper. Myndigheten överklagade men kammarrätten fastställde riksförbundets beslut.

Namnen på avstängda var offentliga

En journalist hade rätt att få ut namnen på de tre anställda vid Region Stockholm som vid tillfället var avstängda från sin arbeten. Det slog kammarrätten fast i den här domen. Han hade däremot inte rätt att ta del av deras personnummer eftersom dessa uppgifter skyddas av en förstärkt sekretess när det gäller vårdpersonal.

Smittorisk hindrade utlämnande på stället

En person som nyligen hade varit i norra Italien under pågående coronasmitta fick inte komma till två av Kriminalvårdens anstalter för att ta del av handlingar. Myndigheten ansåg att risken för smittspridning utgjorde ett betydande hinder för utlämnande på stället. Personen överklagade men fick avslag i kammarrätten.

Lista med underläkare var hemlig

En person begärde ut personuppgifter för samtliga underläkare som hade sökt AT-tjänst i Region Östergötland. Personen uppgav att han gjorde begäran som en del av ett fackligt uppdrag att studera väntetider för AT-tjänstgöring.

Regionen avslog begäran med hänvisning till GDPR-sekretess och försvarssekretess. Regionen bedömde att personen skulle använda uppgifterna i strid med GDPR, eftersom han inte skulle kunna uppnå det uppgivna syftet med hjälp av de begärda uppgifterna. Regionen menade också att uppgifterna skulle ge en så tydlig bild av regionens resurser i form av AT-läkare att det skulle innebära en fara för rikets säkerhet och försvar.

Personen överklagade till kammarrätten som fastställde regionens beslut. Något stöd för försvarssekretess fanns visserligen inte, men kammarrätten delade regionens bedömning att det kunde antas att uppgifterna skulle användas i strid med GDPR vid ett utlämnande.

Uppgifter i lex Sarah-anmälan var offentliga

En person begärde ut en lex Sarah-anmälan som Hedemora kommun hade skickat till Inspektionen för vård och omsorg. Anmälan rörde en numera avliden person. Kommunen avslog begäran med hänvisning till socialtjänstsekretess och personaladministrativ sekretess.

Personen överklagade till kammarrätten som delvis gav henne rätt. Enligt domstolen fanns det inga uppgifter i handlingen som omfattades av personaladministrativ sekretess. Den innehöll inte heller uppgifter som kunde anses kränka den frid som tillkom den avlidna personen, däremot kunde anhöriga lida men av att vissa uppgifter offentliggjordes. Dessa skulle därför sekretessbeläggas. I övrigt skulle anmälan lämnas ut, enligt kammarrätten.

Utredning om lärare skulle lämnas ut

En person vände sig till Mora kommun och begärde ut en utredning om en kommunanställd lärare. Den innehöll en uppräkning av händelser som ansågs ligga läraren till last, redogörelser för hur elever uppfattat situationen och lärarens egna kommentarer om vad som hänt. Utredningen innehöll även ett avsnitt där arbetsgivaren redogjorde för sin slutsats.

Kommunen avslog begäran med hänvisning till socialtjänstsekretess, sekretess som skyddar uppgifter i elevstödjande verksamhet samt sekretess som gäller i personalsocial verksamhet. Personen överklagade till kammarrätten som upphävde kommunens beslut.

Enligt kammarrätten gällde uppgifterna varken socialtjänst eller personalsocial verksamhet. Vissa uppgifter om de berörda eleverna hörde dock till elevstödjande verksamhet och var sekretessbelagda av det skälet. I övrigt skulle handlingarna lämnas ut enligt kammarrätten.