Fick inte ut avgången tjänstemans e-post

En person begärde ut e-post som hade skickats och tagits emot av en anställd vid Stadsdelsnämnden i Västra Göteborg. Nämnden avslog med hänvisning till att den anställde hade slutat och att nämnden inte längre hade åtkomst till hans e-post.

Personen överklagade men kammarrätten tyckte inte att det fanns skäl ifrågasätta nämndens påstående. Därmed var de begärda e-postmeddelandena inte förvarade hos nämnden. Kammarrätten avslog överklagandet.

Elevprestationer på friskolor hemliga

Statistiska centralbyrån, SCB, vägrade lämna ut statistik om elever på fristående gymnasieskolor i kommuner där det bara fanns en sådan skola. Statistiken hade begärts ut av Sverige kommuner och regioner och rörde genomströmning, betyg och sammansättning av elever.

SCB menade att statistiken kunde kopplas till enskilda skolor och att den avsåg ekonomiska förhållanden. Slutligen bedömde SCB att det inte stod klart att uppgifterna kunde lämnas ut utan skada för skolorna, eftersom de kunde påverka potentiella elevers val av skola samt utnyttjas av konkurrenter. Uppgifterna var därför hemliga enligt statistiksekretessen.

SKR överklagade men fick avslag i kammarrätten som delade SCB:s bedömning.

Rydin “Om yttrandefrihet och tryckfrihet”

“[Rydins] bok Om Yttrandefrihet och Tryckfrihet från 1859 är en klassiker som kan och bör läsas än i dag. Den är en starkt plädering för “skrif- och tryckfriheten” och yttrandefrihetens betydelse för samhällets utveckling.”

/Nils Funcke, Det fria ordet finner alltid en väg, Journalisten 22 januari 2016, s. 27.

Sammanställning inte rutinbetonad (RÅ 1989 not. 533)

En person begärde en sammanställning av uppgifter om sotning ur en ADB-upptagning som fanns vid Räddningsnämnden i Ludvika. Nämnden ansåg att det skulle krävas en för stor arbetsinsats för att göra sammanställningen och avslog begäran.

Personen överklagade och skrev att sammanställningen kunde göras med rutinbetonade åtgärder även om det enligt uppgift skulle ta tre timmar att göra den. Att det var krångligt att göra sammanställningen på grund av “icke ändamålsenlig programmering” borde inte drabba allmänheten, tyckte personen.

Kammarrätten avslog överklagandet. Enligt domstolen skulle sammanställningen kräva “en bearbetning som får anses gå utöver sådana rutinbetonade åtgärder” som en myndighet är skyldig att göra.

Regeringsrätten (nuvarande HFD) avslog när personen överklagade kammarrättens dom.

Lapp på fängelses anslagstavla var offentlig

En fånge satte upp en lapp på en anslagstavla i fängelset. Lappen togs senare in som underlag i ett ärende om misskötsamhet och blev en allmän handling när ärendet avslutades. Kort därefter begärde en person ut lappen.

Kriminalvården sekretessbelade handlingen eftersom enskilda skulle kunna lida men av ett utlämnande. Personen överklagade och fick rätt i kammarrätten. Rättens ledamöter tog hänsyn till att författaren själv hade satt upp lappen på en anslagstavla där alla på fängelset kunde ta del av den.

Värdeutlåtande var affärshemlighet

Ett värdeutlåtande om en fastighet som Falu kommun eventuellt skulle sälja var hemligt, enligt denna dom. Kammarrätten menade att ett offentliggörande kunde försämra kommunens förhandlingsläge vid en försäljning.

Namn på katthem var hemligt

En person begärde hos länsstyrelsen att få ta del av dokumentation om de djurhem där hennes omhändertagna katter hade placerats. Myndigheten lämnade ut dokumentationen men med djurhemmens namn och kontaktuppgifter maskerade.

Personen överklagade för att få ut samtliga uppgifter i handlingarna. Kammarrätten avslog med hänvisning till affärssekretess. Domstolen ansåg att djurhemmens namn och kontaktuppgifter var sådana uppgifter om affärs- och driftsförhållanden som omfattas av affärssekretessen.

Mot bakgrund av att djurhem vid flera tillfällen har utsatts för brottsliga gärningar, tyckte kammarrätten att det fanns särskild anledning att anta att djurhemmen skulle lida skada om dessa uppgifter lämnades ut.

Arbetsgivare kan vara hemlig om journalist frågar

En journalist vände sig till Försäkringskassan för att ta reda på vilka arbetsgivare två personer hade. Myndighet avslog begäran med hänvisning till att personerna kunde antas lida men om uppgifterna lämnades ut.

Journalisten överklagade och kammarrätten skrev följande i sina domskäl:

“En uppgift om vilken arbetsgivare som finns registrerad hos Försäkringskassan för en viss person är dock av sådan art att den typiskt sett måste betraktas som harmlös och som därför i normalfallet inte behöver hållas hemlig”.

Men eftersom sökanden hade begärt ut uppgifterna i egenskap av journalist på TV4Nyheterna fanns det skäl att göra en närmare prövning av riskerna med ett utlämnande, ansåg kammarrätten. Domstolen skickade därför tillbaka ärendet till Försäkringskassan för en ny prövning.