Patientsekretess skyddade inte vårdpersonal

En journalist begärde ut den utredning som en chefsläkare hade gjort av en 20 månader gammal pojkes dödsfall. Region Västernorrland avslog begäran med stöd av patientsekretess. Som skäl angavs att omständigheterna i fallet var så speciella och att utredningen innehöll så detaljerade uppgifter om sjukdomsförloppet att dessa kunde kopplas till det avlidna barnet och dennes anhöriga även om man tog bort alla personuppgifter.

Journalisten överklagade och fick delvis rätt. Vissa delar av utredningen kunde lämnas ut, enligt kammarrätten. Det gällde slutsatser rörande vårdpersonalens agerande samt uppgifter om vilket underlag som hade legat till grund för chefsläkarens bedömning.

Framtidsfullmakt hävde inte sekretess

En person hade inte rätt att få ut sin avlidna makas patientjournaler med stöd av en framtidsfullmakt från makan. Det slog kammarrätten fast i den här domen. Men domstolen bedömde att journalerna ändå kunde lämnas ut till personen eftersom han redan kände till merparten av uppgifterna i dessa.

Polisen var skyldig att söka i durtvå

En person vände sig till polisen och begärde ut alla förhör med en person med ett visst personnummer och de personer som var knutna till de aktuella fallen. Polismyndigheten menade att begäran var för oprecis och avslog den helt.

Personen överklagade till kammarrätten och när målet låg i domstolen ändrade sig Polismyndigheten och uppgav att det nog ändå gick att göra vissa sökningar i systemet RAR för tiden innan 2015 och i Durtvå för tiden därefter. Kammarrätten skickade tillbaka ärendet till polisen för ny prövning.

Hemligt var vaccindoser finns

En person begärde hos Region Stockholm att få ut en sammanställning med uppgifter om hur samtliga vaccindoser mot covid-19 fördelats i regionen, hur många vaccindoser respektive vårdgivare fått, av vilket vaccin och vilka datum. Regionen nekade med stöd av den sekretessbestämmelse som skyddar uppgifter om fredstida kriser.

Personen överklagade men fick avslag i kammarrätten.

Covidmörkning fick JO-kritik

En journalist begärde ut uppgifter om antal covid-19-smittade inom äldreomsorgen från bland annat kommunerna Gnesta, Nyköping, Oxelösund och Trosa. Kommunerna delade sedan journalistens begäran med övriga kommuner i länet och med region Sörmland. Kommunikationscheferna på de berörda myndigheterna drog upp vissa gemensamma riktlinjer för hur och när begäran skulle besvaras:

“Vi har nu haft ett möte med kommunikationscheferna i länet. Det vi kom fram till:

  1. Dagens mediebegäran – ska svaras på onsdag (skjuta det framför oss)
  2. Två alternativa svar: går inte att ge ut då det inte finns som en allmän handling samt för liten kommun – riskerar att avslöja patientsekretessen”

Kommunerna agerade sedan enligt de uppdragna riktlinjerna. Men när detta JO-anmäldes hävdade alla att de hade tagit sina beslut i utlämnandeärendena självständigt. JO tyckte inte att det fanns tillräckliga bevis för motsatsen och riktade ingen kritik mot Nyköping, Oxelösund och Trosa i den delen. I Gnestas fall hade den tillförordnade kommunikationschefen både deltagit i diskussionen om de gemensamma riktlinjerna, uttalat att kommunen “följer det allmänt sagda” och sedan själv beslutat att inte lämna ut de begärda handlingarna. Mot den bakgrunden ansåg JO att det fanns skäl att tro att hon hade påverkats av den gemensamma riktlinjen snarare än att hon hade gjort en självständig och objektiv rättstillämpning i utlämnandeärendet. Hon fick därför kritik.

JO var också kritisk till vissa uttalanden i den mejväxling som hade förekommit mellan olika chefer när de gemensamma riktlinjerna för utlämnande togs fram. Till exempel kommenterade Trosas kommunchef journalistens begäran med att “det är förunderligt vad de publicistiska fantomerna vill att vi ska prioritera högst just nu”.

JO kritiserade också att en tjänsteman på Region Sörmland hade tagit bort en mening ur en allmän handling som löd “det är angeläget att siffrorna inte hamnar i pressen”. Även regiondirektören fick kritik för att ha raderat mejl efter att han tagit emot en begäran om att få ta del av dessa. “En handling får givetvis inte förstöras när det finns en begäran om att ta del av den som ännu inte har prövats slutligt (se t.ex. JO 1998/99 s. 503), skrev JO.

Portad polisstudent nekades ta del av beslutsunderlag

En person som hade blivit avskiljd från fortsatta studier på polisprogrammet begärde ut samtliga handlingar som hade legat till grund för beslutet. Polismyndigheten avslog med hänvisning till sekretess som skyddar uppgifter i myndighetens register och uppgifter om rikets försvar. Polisen bedömde att personen inte heller hade rätt att få ta del av uppgifterna i egenskap av part i avskiljandeärendet. Personen överklagade men kammarrätten fastställde Polismyndighetens beslut.

Nyfiken hade rätt att få ut uppgift

En person vände sig till Försäkringskassan och begärde att få veta vem som var arbetsgivare åt en annan person. Bakgrunden till begäran var enligt sökanden “nyfikenhet”. Försäkringskassan ansåg att uppgiften var sekretessbelagd och avslog.

Sökanden överklagade och fick rätt i kammarrätten. Domstolen konstaterade att en uppgift om arbetsgivare är harmlös typiskt sett. Att personen hade begärt ut den av nyfikenhet gjorde inte att det fanns skäl att anta att ett utlämnande skulle leda till men för den berörda.

Orosanmälningar från Polisen sekretessbelades

En journalist begärde ut orosanmälningar som Polismyndigheten hade gjort under ett års tid till socialtjänsten om ungdomar i Biskopsgården. Polismyndigheten menade att merparten av uppgifterna i anmälningarna omfattades av sekretess till skydd för enskilda och att resterande uppgifter var meningslösa att lämna ut. Enligt Polismyndigheten förelåg det heller ingen omständighet som talade för att ett förbehåll skulle undanröja risken för skada.

Journalisten överklagade och anförde att de enda personuppgifter hon behövde ur anmälningarna var uppgift om kön och ålder. Men kammarrätten gick på Polisens linje och avslog. Kammarrätten förde inga resonemang kring möjligheten till avidentifiering eller utlämnande med förbehåll.

Kulturnämnd fick kritik för gallring

Ansökningshandlingar från personer som anställts av Kulturnämnden i Stockholms stad gallrades ur ett e-arkiv trots att staden kände till att ansökningarna inte hade skrivits ut och bevarats i personalakten enligt gällande gallringsregler. JO kritiserade staden för att den på detta sett uppsåtligen förstörde handlingar som skulle bevaras.