Elfirmors priser var affärshemligheter

En journalist begärde ut inkomna fakturor under föregående år från elfirmor som hade utfört tjänster åt Munkedals kommun. Två av leverantörerna hade begärt att styckpriser och fakturerade belopp skulle hållas hemliga, vilket ledde till att kommunen maskerade delar av fakturorna från dessa företag.

Journalisten överklagade till kammarrätten. Hon skrev bland annat att kommunens sekretessbedömning var slentrianmässig och saknade konkretion när det gällde menbedömningen. Varför skulle just dessa två företag skadas av ett utlämnande när inte de övriga tolv leverantörerna ansåg sig göra det? undrade hon.

Kammarrätten delade kommunens bedömning att priserna omfattades av affärssekretess eftersom uppgifter om priser typiskt sett är att betrakta som känsliga och är ett viktigt konkurrensmedel. Domstolen skickade tillbaka ärendet till kommunen eftersom journalisten hade framställt ett andrahandsyrkande om att uppgifterna skulle lämnas ut med förbehåll, vilket kommunen behövde pröva som första instans.

Á-prislistor hemliga i ett fall – offentliga i ett annat

Ett företag begärde ut á-prislistor och mängdförteckningar i anbud som hade kommit in till Vägverket från Vägverket produktion respektive NCC. Vägverket avslog begäran. Företaget överklagade och fick delvis rätt i kammarrätten. Domstolen fann att handlingarna i Vägverket Produktions anbud var hemliga med stöd av den sekretess som skyddar myndigheters affärsförhållanden. Det här eftersom ett utlämnande kunde antas gynna Vägverket Produktions konkurrenter. Däremot ansåg kammarrätten att handlingarna i NCC:s anbud kunde lämnas ut eftersom NCC inte hade anfört några skäl för att handlingarna skulle behandlas konfidentiellt.

KR_Sundsvall_642_03

Anbudssammanställning var offentlig

Lunds energiverk vägrade lämna ut en sammanställning av inkomna anbud i en upphandling av 1.200 elmätare. Av sammanställningen framgick bland annat namnet på respektive leverantör, erbjudet fabrikat och styckpris. Lunds energiverk menade att ett utlämnande av dessa uppgifter skulle innebära skada för verket vid kommande upphandlingar. Bolaget hävdade rent av att sekretess var en förutsättning för en fortsatt låg prisnivå. Flera leverantörer ställde också krav på sekretess, förklarade energiverket. Sökanden överklagade beslutet ända upp till Regeringsrätten. Domstolen menade att Lunds energiverks skäl för sekretess var allmänt hållna och tyckte inte att man kunde anta att energiverket skulle skadas av ut utlämnande. Det fanns inte heller någon särskild anledning att befara att leverantörerna skulle lida skada, enligt domstolen. Regeringsrätten beslutade att anbudssammanställningen skulle lämnas ut.

RA_1991_ref_56

Priser som avslöjade anbudstaktik var hemliga

Peab hade inte rätt att få ut NCC:s à-priser för olika typer av beläggningsarbeten i en upphandling som Vägverket hade gjort. Peab ville se uppgifterna eftersom bolaget hade en misstanke om att NCC erbjöd orimligt låga priser för vissa typer av beläggningsarbeten eftersom NCC kunde förutse att dessa ändå inte skulle beställas av Vägverket. På det sättet kunde NCC få ned det totala anbudspriset och konkurrera ut övriga anbudsgivare. Mot bakgrund av Peabs syfte med begäran ansåg dåvarande Regeringsrätten att NCC skulle lida skada av ett utlämnande. Därför var prisuppgifterna hemliga.

RA_2007_not_154