Foderproducent fick ut mjölkbönders adresser

Dåvarande Regeringsrätten konstaterade att Jordbruksverkets adressregister över mjölkproducenter kunde lämnas ut till Danisco Sugar AB som ville använda uppgifterna för att marknadsföra sina foderprodukter. Enligt domstolen fanns det inte skäl att tro att bolaget skulle använda uppgifterna i strid mot personuppgiftslagen, PUL. Domstolen konstaterade att bolagets behov av att marknadsföra sina produkter var ett berättigad intresse enligt personuppgiftslagen. Och det intresset vägde över mjölkproducenternas integritetsintresse. Det här eftersom det var fråga om marknadsföring riktad till näringsidkare, att uppgifterna i fråga inte kunde bedömas som känsliga och att mjölkproducenterna kunde motsätta sig att personuppgifterna användes för direktmarknadsföring.

RA_2001_ref_68

Fackförbund fick rätt till adresser för utskick

Fackförbundet ST hade rätt att få ut bostadsadresser till nyanställda på CSN. Det slog kammarrätten fast i den här domen. Fackförbundet uppgav att adresserna skulle användas för att vid ett tillfälle skicka ut information om medlemskap i förbundet till nyanställda vid myndigheten. ST lovade att radera adresserna efter genomfört utskick. Kammarrätten konstaterade att det inte var känsliga personuppgifter och att den planerade marknadsföringen inte hade ett sådant innehåll eller en sådan omfattning att den kunde ses som integritetskränkande.

KR_Sundsvall_2539_15

RÅ 1977 Ab 310

Ett företag hade rätt att få ut registerutdrag från Statistiska centralbyrån, SCB, med både namn och adress för vissa lärare och studenter trots att uppgifterna fanns i olika register och behövde sammanställas. Regeringsrätten pekade på att SCB lagt adressuppgifterna i ett separat register av praktiska skäl och det inte var ett skäl att begränsa allmänhetens tillgång till uppgifterna.

RA_1977_Ab_310

RÅ 1976 ref. 122

Statistiska centralbyrån, SCB, var skyldig att göra ett mycket stort registerutdrag från sitt högskoleregister åt ett företag som ville använda utdraget i sin kommersiella verksamhet. SCB hävdade att alla myndighetens printrar skulle vara upptagna med utskriften under en längre period och det skulle krävas 80 arbetstimmar för att anpassa myndighetens standardprogram för att utföra det aktuella registerutdraget. Regeringsrätten slog för det första fast att myndigheten inte hade någon anledning att pröva ändamålet bakom den aktuella begäran (kommersiellt ändamål) eftersom det inte hade någon betydelse för sekretessbedömningen. Regeringsrätten slog sedan fast att den aktuella upptagningen (registerutdraget) var tillgängligt för SCB genom myndighetens standardprogram även om dessa behövde anpassas för den aktuella körningen. Registerutdraget skulle därför lämnas ut genom utskrifter även om det skulle kräva en betydande arbetsinsats.

RA_1976_ref_122