Brister i fartyg var affärshemligheter

Brister som hade uppdagats i en tillsyn av fartyget Visborg omfattades av affärssekretess, enligt Transportstyrelsen, och kunde inte lämnas ut till fackförbundet Seko.

Seko överklagade till kammarrätten som upphävde Transportstyrelsens beslut. Domstolen delade visserligen myndighetens bedömning att uppgifterna omfattades av affärssekretess, men ansåg att Seko kunde ha rätt till partsinsyn eftersom fackförbundet hade överklagat Transportstyrelsens beslut om säkerhetsbesättning på fartyget. Därför skickade domstolen tillbaka ärendet till Transportstyrelsen för ny prövning.

Leverantörsfakturor var offentliga

En journalist begärde ut fakturor som hade kommit in till Region Norrbotten från en psykologkonsult som regionen hade upphandlat för psykologutredningar inom barnsjukvården. Regionen avslog med hänvisning till affärssekretess. Regionen menade att samtliga leverantörer i upphandlingen kunde anses lida skada om deras fakturor lämnades ut. Det spelar ingen roll om den som berörs av uppgifterna har begärt sekretess eller inte. En myndighet kan sekretessbelägga oavsett, ansåg regionen.

Journalisten överklagade och fick rätt i kammarrätten. Domstolen pekade på att regionen inte hade gett någon närmare förklaring till varför leverantören skulle skadas av ett utlämnande. “Allmänt hållna uppgifter om effekterna av ett utlämnande utgör inte tillräcklig grund för sekretess”, konstaterade domstolen och bestämde att fakturorna skulle lämnas ut till journalisten.  

Uppgifter i fakturor var hemliga

Ett företag begärde ut ett stort antal fakturor som olika leverantörer skickat till Täby kommun. I fakturorna framgick bland annat vad kommunen hade köpt respektive beställt, när detta skedde, i vilken omfattning eller till hur många enheter, styckpris på material, timkostnad för arbete och eventuella rabatter och paketpris. Kammarrätten kom i den här domen fram till att fakturorna omfattades av affärssekretess till skydd för leverantörerna och bara kunde lämnas ut i maskerat skick.

Intresselista var offentlig

Kommunala Ludvikahem avsåg att sälja tre fastigheter och hade upprättat en så kallad intresselista över bolag i fastighetsbranschen som skulle kunna vara intresserade av att köpa dem. En person begärde ut listan men fick avslag av Ludvikahem. Det kommunala fastighetsbolaget ansåg att det skulle skadas av ett utlämnande.

Personen överklagade och fick rätt i kammarrätten. Domstolen tyckte att Ludvikahems motiv för sekretess var vaga och bestämde att den begärda handlingen skulle lämnas ut.

Uppgifter i anbud var offentliga

Ett kommunalt bostadsbolag i Göteborgs kommun sekretessbelade uppgifter i ett antal anbud som hade kommit in till myndigheten i en upphandlingen. Det rörde sig bland annat om priser, referensuppdrag, CV, tekniska specifikationer och underleverantörer. Sekretessen motiverades med att de berörda företagen skulle skadas ekonomiskt av ett utlämnande.

Advokatbyrån som hade begärt ut handlingarna överklagade. Byrån pekade på att ingen av anbudsgivarna hade begärt sekretess för de aktuella uppgifterna när de lämnade in sina anbud, “trots att detta rekommenderades i upphandlingen”.  Den vinnande anbudsgivaren hade visserligen, efter avslutade upphandling och på förfrågan från det kommunala bostadsbolaget, begärt sekretess för sitt anbud. Men advokatbyrån invände att önskemålet om sekretess var allmänt formulerat och endast delvis motiverat.

Kammarrätten gick på klagandens linje och biföll överklagandet. Kammarrätten tyckte inte att den vinnande anbudsgivarens önskan om att ”sekretessbelägga så mycket som möjligt” var tillräckligt konkret. Inte heller det kommunala bostadsbolaget hade gett någon närmare förklaring till varför uppgifterna behövde hållas hemliga.

Uppgörelse om järnvägen i Kiruna var offentlig

När Trafikverket lämnade ut sina avtal med LKAB om järnvägen och stationen i Kiruna maskerade myndigheten vissa uppgifter kring uppgörelsen. Personen som hade begärt ut avtalen överklagade till kammarätten och fick rätt. Domstolen tyckte inte att Trafikverket hade anfört några konkreta skäl till varför myndigheten eller LKAB skulle lida skada av ett utlämnande. Avtalen var därför offentliga i sin helhet.

Krav på bättre brandskydd var skada

Räddningstjänsten i Karlstadsregionen begärde ut en förteckning från länsstyrelsen över myndighetens tillsynsobjekt enligt djurskyddslagen, inklusive uppgifter om objektens storlek (antal djur) och typ av djur. Räddningstjänsten tänkte använda förteckningen i sin egen tillsyn av lantbrukens brandskydd. Länsstyrelsen avslog begäran med hänvisning till att uppgifterna gällde enskildas (lantbrukens) affärsförhållanden och att man kunde anta att dessa skulle skadas om uppgifterna lämnades ut.

Räddningstjänsten överklagade till kammarrätten men fick avslag. Domstolen påpekade att även helt rättsenliga åtgärder (krav på bättre brandskydd) kan utgöra skada för en enskild.

Hyresnivåer var hemliga

Hyresnivåerna för kommunala fastighetsbolaget Higabs privata hyresgäster är hemligheter ansåg kammarrätten i den här domen. Det skulle gynna bolagets konkurrenter om uppgifterna lämnades ut, trodde domstolen.

Hemligt om bank brutit penningtvättsregler

Finansinspektionen avslog en dansk journalists begäran om att få ut uppgifter om Nordea Banks efterlevnad av regelverket kring penningtvätt och finansiering av terrorism. Myndigheten hänvisade till att uppgifterna rörde Nordeas affärsförhållanden och att banken kunde antas lida skada om informationen kom ut.

Journalisten överklagade och skrev att affärssekretess inte borde skydda uppgifter om att en bank har brutit mot regelverket. Han menade också att allmänheten måste kunna granska hur Finansinspektionen sköter sin tillsyn. Argumenten bet inte på kammarrätten som avslog.