Övervakningsfilm i förundersökning var hemlig

En person begärde hos Åklagarmyndigheten att få ta del av en övervakningsfilm som förekom i en förundersökning som hade avslutats genom åtal. Åklagarmyndigheten nekade med hänvisning till den sekretess som gäller för uppgifter om enskilds personliga förhållanden som inhämtats genom kamerabevakning enligt kamerabevakningslagen. Personen överklagade men fick avslag även i kammarrätten.

Inte hemligt vem som anmält incident

Uppgifter om vilken anställd på Åklagarmyndigheten som skriver en incidentrapport är generellt sett inte hemlig. Men i ett fall pekade den uppgiften även ut en anhörig till den anställde, vilket innebar att den var hemlig. Det bedömde kammarrätten i det här fallet. Även andra uppgifter som Åklagarmyndigheten hade maskat kunde lämnas ut, enligt kammarrätten, bland annat uppgift om platsen för incidenten.

Nedlagd förundersökning var offentlig

En person som hade gjort en anmälan om fornminnesbrott hade rätt att få ut hela den nedlagda förundersökningen i ärendet. Kammarrätten skrev så här om de begärda uppgifterna:

N.N:s begäran avser en förundersökning som föranleddes av en anmälan om fornminnesbrott från honom själv och som vid tiden för begäran hade lagts ned. Kammarrätten, som har tagit del av förundersökningen i sin helhet, konstaterar att materialet består av följande. Bengt Isakssons anmälan med bilagor, dokument som upprättats av polisen utifrån de uppgifter han lämnat, en tjänsteanteckning som gjorts med anledning av polisens kontakt med en länsantikvarie, kommunens ansökan om tillstånd till ingrepp i fornlämningar samt länsstyrelsens beslut i tillståndsfrågan.

Enligt kammarrätten fanns det inget i förundersökningen som var skyddsvärt av det skälet att det kunde anses vara av generell betydelse för brottsutredning och brottsspaning. Utredningen innehöll visserligen uppgifter om enskilda personer men dessa figurerade där i egenskap av tjänstemän vid olika myndigheter. Och av praxis framgår att en offentlig befattningshavares åtgärder i tjänsten inte rör dennes personliga eller ekonomiska förhållanden, konstaterade kammarrätten.

Fick inte veta om det fanns strafföreläggande för viss person

En person begärde att få veta om Åklagarmyndigheten hade godkända, återkallade eller inhiberade strafförelägganden för en viss person under en viss tidsperiod i sitt brottmålsdiarium Cåbra. Åklagarmyndigheten vägrade med hänvisning till den sekretess som gäller för myndighetens ärenderegister. Personen överklagade och hänvisade till den bestämmelse som säger att uppgifter i strafförelägganden inte omfattas av sekretess. Men kammarrätten fastställde Åklagarmyndighetens beslut. Undantagsbestämmelsen gäller “uppgift i ärende” om strafföreläggande, poängterade kammarrätten. Enligt domstolen betyder det att sekretessen inte hindrar att uppgifter i “enskilda, specificerade ärenden” lämnas ut. Däremot var sekretessundantaget inte tillämpligt på den typ av begäran som personen hade gjort i det här fallet.

Jämför med domen KR Sthlm 851-10

Maskerad film var ny handling

En journalist begärde hos Åklagarmyndigheten att få ta del av en fil med en filmsekvens som hade åberopats som bevis i ett mål. Åtal var väckt i målet men filmen hade inte lämnats in till domstolen och inte heller visats upp vid en huvudförhandling ännu. Åklagarmyndigheten avslog begäran med hänvisning till att enskilda kunde lida men om filmen lämnades ut. Journalisten överklagade och yrkade i första hand att filmen skulle lämnas ut i sin helhet. I andra yrkade han att den skulle lämnas ut med förbehåll om att de inblandades ansikten skulle maskeras vid en publicering. I tredje hand yrkade han att myndigheten själv maskerade personerna på filmen. Kammarrätten avvisade tredjehandsyrkandet med hänvisning till att det yrkandet fick “…anses innebära en begäran om upprättande av ny handling som inte omfattas av tryckfrihetsförordningens bestämmelser om utlämnande av allmän handling.” Kammarrätten avslog förstahandsyrkandet eftersom enskilda kunde lida men av ett utlämnande. Även andrahandsyrkandet avslogs eftersom ett förbehåll inte undanröjde risken för men, enligt kammarrätten.

KR_Sthlm_2018_5646

Rätt till partsinsyn i avslutad förutredning

Förundersökningssekretess till skydd för enskildas personliga och ekonomiska förhållanden (nuvarande OSL 35:1) gäller även i så kallade förutredningar. Det slog dåvarande Regeringsrätten fast i denna dom. Men den som är misstänkt i utredningen kan betraktas som part och därmed ha rätt till partsinsyn även när det gäller sekretessbelagt material. Rätten till partsinsyn kan i dessa fall inte grundas direkt på rättegångsbalken eller förvaltningslagen utan följer av allmänna rättsgrundsatser, enligt Regeringsrätten. Rätten till partsinsyn kan finnas kvar även efter det att förutredningen är avslutad om parten har “beaktansvärda motiv” för insyn. Regeringsrätten konstaterade att den misstänkte i det aktuella fallet hade det eftersom han behövde det begärda materialet för att tillvarata sin rätt i en pågående civilrättslig process.

RA_2001_ref_27

KR Sthlm 1615-12

En företrädare för det företag som ger ut Statskalendern hade rätt att få ut en rad uppgifter om samtliga anställda åklagare vid Åklagarmyndigheten. Uppgifterna rörde namn, tjänstgöringsort, titel, födelseår och år när angiven tjänst tillträtts. Kammarrätten kunde inte se att Åklagarmyndighetens förmåga att utföra sin arbetsuppgifter skulle skadas av att de uppgifterna lämnades ut.

KR_Sthlm_1615_12

Se även HFD 1428-16 där födelseår på sommarnotarier inte lämnades ut.

KR Sthlm 238-13

En journalist fick inte ut förhör med målsäganden, förhör med den misstänkte eller
förhör med ansvarig inom landstinget Kronoberg i en nedlagd förundersökning om våldtäkt. Handlingarna kunde inte ens lämnas ut i avidentifierad form, menade Åklagarmyndigheten och fick medhåll av kammarrätten.

KR_Sthlm_238_13

KR Sthlm 1591-11

En journalist fick inte ut alla uppgifter i ett försättsblad från Åklagarmyndigheten rörande en begäran om internationell rättshjälp från Skottland. Myndigheten hade maskerat uppgifterna om identiteten på den misstänkte terrorist som ärendet gällde. Kammarrätten anförde att det råder starkt presumtion för sekretess enligt OSL 18:17 för uppgifter i ärenden som rör internationellt straffrättsligt samarbete och avslog journalistens överklagande.

KR_Sthlm_1591_11