En änka nekades uppgifter om varför hennes avlidne make hade varit misstänkt för mordet på förre statsministern Olof Palme. Hon ville bland annat veta vem som hade anmält maken. Polismyndigheten bedömde att enskilda kunde lida men av ett utlämnande och avslog begäran.
Kvinnan överklagade men kammarrätten delade Polismyndighetens bedömning.
Inte bara säljaren utan även köparen och andra spekulanter anses ha trätt i affärsförbindelse eller annan liknande förbindelse med en fastighetsmäklare. De skyddas därför av absolut tillsynssekretess när de anmäler en fastighetsmäklare till Fastighetsmäklarinspektionen. Det bedömde kammarrätten i dessa två mål. Därmed hade de sökande inte rätt att få ut namnen på anmälarna i ett antal ärenden. Sekretessen omfattar även information om det aktuella försäljningsobjektet.
En journalist på tidningen Dagens industri begärde hos Finansinspektionen att få ut handlingar i en frivillig anmälan om misstänkta överträdelser av regelverket inom myndighetens ansvarsområde.
Myndigheten lämnade ut handlingarna med ett antal uppgifter maskerade: datum för anmälan, diarienummer, uppgifter om anmälarens personliga förhållanden, de iakttagelser anmälaren vill peka på, förutsättningar för anmälaren att ha kännedom om relevanta omständigheter samt det uttryckssätt som som anmälaren hade använt i anmälan.
Journalisten överklagade men kammarrätten fastställde Finansinspektionens beslut.
En journalist hade rätt att få ut kontaktuppgifter till personer som hade anmält farliga leksaker till Konsumentverket. Tillsynssekretessen som gäller hos Konsumentverket innebär att det råder absolut sekretess för uppgifter om personliga förhållanden för dem som har “trätt i affärsförbindelse” med myndighetens tillsynsobjekt. Många av myndighetens tillsynsärenden har sitt ursprung i att en privatperson har trätt i affärsförbindelse med ett företag och sedan anmäler företaget när något går snett i affärsförbindelsen. Anmälarna omfattas i dessa fall av den absoluta sekretessen. Men kammarrätten ansåg i den här domen att den absoluta sekretessen bara skyddar mycket känsliga uppgifter och skrev: “Namn, personnummer och kontaktuppgifter på anmälare i ärenden om farliga eller misstänkt farliga leksaker kan inte anses höra till den kategori av uppgifter som avses med bestämmelsen och som därmed skulle omfattas av den absoluta sekretess som föreskrivs”. Kammarrätten slog fast att de begärda uppgifterna skulle lämnas ut till journalisten.
En person begärde att få ta del av samtliga handlingar och
anmälningar som kommit in till Finansinspektionen avseende Aktietorget AB och Interfox Resources AB. Myndigheten avslog begäran i dess helhet med hänvisning till OSL 30:4 b. Personen överklagade då till kammarrätten som konstaterade att Finansinspektionen hade gjort en slarvig sekretessprövning. För det första fanns det uppgifter i de begärda handlingarna som kunde lämnas ut utan att anmälarnas identitet avslöjades. I det begärda materialet fanns också handlingar som varken var anmälningar eller utsagor och därmed inte omfattades av sekretesskyddet i den åberopade bestämmelsen. Domstolen skickade tillbaka ärendet till Finansinspektionen för ny prövning.
Finansinspektionen lämnade senare ut de begärda handlingarna i delvis maskerat skick. Sökanden överklagade även detta beslut och myndigheten fick återigen bakläxa av kammarrätten. Bland annat hade Finansinspektionen sekretessbelagt uppgifter om Aktietorget AB:s affärsförhållanden trots att dessa redan var allmänt kända och därför inte behövde hemlighållas, enligt kammarrätten. Domstolen bestämde också att Finansinspektionen skulle lämna ut vissa av de uppgifter som myndigheten hade hemlighållit med stöd av OSL 30:4 b. Bestämmelsen omfattar “anmälningar” eller “utsagor” och domstolen menade att myndigheten hade gjort en alltför vid tolkning av dessa begrepp.
Identiteten på en lärare som anmälts till Lärarnas ansvarsnämnd var offentlig, enligt en dom i kammarrätten. I anmälan till ansvarsnämnden kunde man läsa att den anmälda läraren hade filmat en elevs vredesutbrott och att filmningen gjorts mot elevens vilja. Kammarrätten kunde inte se att den anmälda läraren eller dennes närstående skulle lida betydande men om lärarens identitet lämnades ut. Anmälan kunde därför lämnas ut med identitetsuppgifterna omaskerade. Domstolen hänvisade till att sekretessregeln innehåller ett rakt kvalificerat skaderekvisit som exempelvis skyddar uppgifter om en anmäld lärares psykiska sjukdomar, missbruksproblem eller allvarliga brottslighet.
Obs! En anmäld lärares identitet är alltid offentlig i ansvarsnämndens beslut. Målet gällde om identiteten var hemlig innan beslutet fattats.
En person som gjorde en orosanmälan till socialtjänsten kunde inte själv bestämma att hennes namn skulle hållas hemligt för dem som berördes av anmälan. Socialtjänsten kunde inte heller utlova detta eftersom sekretessen inte är absolut utan beroende av vem som begär ut uppgifterna och i vilket sammanhang det sker. Det framgår av detta JO-beslut.
Miljönämnden i Hörby kommun borde ha dokumenterat uppgifterna i en muntlig anmälan som gjordes i ett djurskyddsärende. Det slog JO fast och hänvisade till dokumentationsskyldigheten. Om anmälaren uppgav sitt namn i samband med anmälan så skulle också uppgiften om namnet ha dokumenterats, enligt JO.
