Anonym kunde inte överklaga

Klaganden måste uppge namn då ett mål inleds i domstol. Det gäller även i mål om utlämnande av allmänna handlingar, och även om klaganden har uppgett en fungerande e-postadress. Det slog HFD fast i denna dom och konstaterade att kammarrätten hade gjort rätt som avvisade ett överklagande från en person som vägrade uppge namn.

Fel kräva personnummer av sökande

En person begärde hos Skatteverket att få ut en adressuppgift för ett visst personnummer. Dagen därpå fick han besked från myndigheten att uppgiften var sekretessbelagd. Han begärde då ett överklagbart beslut. Myndigheten svarade att den “innan beslut skickas” ville ha sökandens personnummer, postadress och information om syftet med hans begäran. När sökanden vägrade med hänvisning till anonymitetsskyddet i TF fick han höra att Skatteverket behövde dessa uppgifter för att pröva sekretessfrågan.

Sökanden JO-anmälde handläggningen. JO konstaterade att uppgifter hos Skatteverket om en persons folkbokföringsadress som regel är offentliga. I det här fallet fanns dock en så kallad sekretessmarkering, vilket innebar att det fanns skäl att anta att uppgifterna var sekretessbelagda. I en sådan situation är det inte fel att, som en del av sekretessprövningen, efterfråga en sökandes identitet och syfte, enligt JO. Men det får inte framställas som ett krav att sökanden lämnar dessa uppgifter för att överhuvudtaget få en prövning och ett överklagbart beslut.

Skattemyndigheten hade också upplyst sökanden om att hans personuppgifter ändå skulle behöva registreras om han överklagade till domstol vid en senare tidpunkt. JO tyckte att upplysningen kunde ifrågasättas eftersom sökanden hade rätt att vara anonym under hela handläggningen hos Skattemyndigheten. I stället kunde den uppfattas som att myndigheten försökte få sökanden att “att ge upp sin grundlagsskyddade rätt till anonymitet”.

JO var också kritisk till att Skatteverket, i sitt avslagsbeslut, skrev ut personnumret på den person vars bostadsadress sökanden vill ha uppgift om. Personnumret behövdes inte för att uppfylla kravet på beslutsmotivering och det blev ett hinder mot att skicka beslutet med e-post till sökanden.

Handläggningstiden i ärendet var lång och inte förenligt med skyndsamhetskravet i TF, konstaterade JO. Ombudsmannen gav sammanfattningsvis myndigheten allvarlig kritik för hanteringen av ärendet.

Rätt att ta del av Palmeutredning anonymt

En person begärde att få ta del av förundersökningen om mordet på Olof Palme på plats hos Polismyndigheten. Det fanns ett besöksrum utanför skalskyddet i polishuset på Kungsholmen i Stockholm. Men myndigheten ville inte använda rummet i detta fall. Materialet var så omfattande att rummet skulle bli upptaget för en lång tid framöver. Myndigheten erbjöd därför den sökande att sitta i ett rum i direkt anslutning till Palmeutredarna innanför skalskyddet. En förutsättning var att sökanden legitimerade sig och bar besöksbricka. Sökanden tackade nej till erbjudandet eftersom denne ville vara anonym.

Hanteringen anmäldes till JO som kritiserade polisen. JO kunde inte se att det förelåg betydande hinder för utlämnande på stället, även om det kanske inte gick att lämna ut alla handlingar i Palmeutredningen samtidigt. Polismyndighetens krav att den sökande skulle legitimera sig stred mot dennes rätt att vara anonym vid utlämnandet, ansåg JO.

En myndighet kan efterforska vem den sökande är om den informationen behövs för att göra sekretessprövningen, men enligt JO avsåg begäran i detta fall de delar av förundersökningen som tidigare bedömts vara offentliga. Därmed fanns det inget skäl att efterforska sökandens identitet.

Legitimation krävdes för partsinsyn

En person besökte dåvarande Stockholms läns allmänna försäkringskassa och begärde att få läsa handlingar i sitt eget ärende hos kassan. Hon JO-anmälde senare försäkringskassan för att personalen varken kontrollerade hennes identitet eller de aktuella handlingarnas innehåll innan dessa lämnades ut till henne. JO konstaterade att en stor del av uppgifterna i försäkringskassans ärenden omfattas av sekretess. Därför har det betydelse om det är en part i ärendet som begär ut uppgifterna eller någon utomstående. Om inte tjänstemannen känner igen personen och vet att han eller hon är part i målet måste tjänstemannen begära att personen legitimerar sig, slog JO fast.

JO_1999_2000_s_384

Fel att begära kvittens när offentliga handlingar lämnades ut

Det var fel av försäkringskassan att be en sökande att kvittera utlämnade allmänna handlingar genom att skriva sitt namn. Det konstaterade JO i det här beslutet. Handlingarna som mannen hade begärt ut var offentliga och myndigheten hade inga lagliga skäl att efterforska hans identitet.

JO_1995_96_s_479

Sökande hängdes ut i veckobrev

Luftfartsverket begick tre fel när en person begärde ut en medarbetarundersökning gällande en viss enhet på myndigheten. Utlämnandet tog för lång tid. Tjänstemännen på myndigheten valde att tolka begäran snävt, vilket resulterade i att sökanden inte fick ut alla de handlingar som hon önskade. Dessutom namngav chefen för den aktuella enheten personen som stod bakom begäran i ett veckobrev som skickades ut till enhetens medarbetare. JK riktade i det här beslutet allvarlig kritik mot myndigheten och de ansvariga tjänstemännen. Att sprida sökandens namn till ett stort antal anställda inom myndigheten kunde rent av uppfattas som en form av repressalie, ansåg JK.

JK 1930-01-30

Fel att kräva undertecknad begäran

I en anmälan till JO framkom det att journalister som besökte Riksbanken för att ta del av allmänna handlingar inte släpptes in av vakten om de inte uppgav sitt namn. Enligt anmälan var journalisterna också tvungna att begära ut handlingarna skriftligen och underteckna sina begäran. Riksbanken tillbakavisade uppgifterna om kravet på undertecknade. JO konstaterade att om myndigheten kräver att besökare identifierar sig för att komma in på myndigheten behöver det finnas någon lokal, t.ex. i anslutning till ingången, där representanter för allmänheten kan ta del av allmänna handlingar utan att identifiera sig. En myndighet får inte kräva att en sökande undertecknar sin begäran om allmänna handlingar, slog JO också fast.

JO_1978_79_s_212

Efterfrågeförbud även vid muntlig begäran

En länsstyrelse vägrade att lämna ut ett personnummer via telefon om inte sökanden uppgav sitt namn och syftet med begäran. JO konstaterade att ett personnummer är en neutral, snarare än en ömtålig, uppgift och att personnummer normalt ska lämnas ut utan att sökandens namn eller syfte efterfrågas. JO konstaterade också att efterfrågeförbudet gäller oavsett om uppgifterna begärs ut på papper eller muntligen.

JO_1978_79_220

Olämpligt att fotografera journalist

En journalist besökte Flygtekniska försöksanstalten i Bromma för att ta del av handlingar. Han stoppades vid grindarna av en vakt och ombads att uppge sitt namn för inpassering. Han vägrade och hänvisade till sin rätt att ta del av allmänna handlingar anonymt. Problemet löstes genom att myndigheten placerade ut ett bord och en stol utanför grindarna där journalisten kunde ta del av handlingar. Det var vackert väder vid tillfället. Som bevis för delgivning och som “en förebyggande säkerhetsåtgärd” fotograferade myndigheten journalisten när han tog del av handlingarna. Fallet anmäldes till JO som var kritisk till hur myndigheten hanterat journalistens begäran. JO menade att i fall då rätten att fritt ta del av allmänna handlingar kommer i konflikt med säkerhetsregler som kräver legitimation för inpassering hos myndigheter, får detta lösas genom att myndigheten ställer i ordning en lokal i anslutning till entrén där sökande kan ta del av handlingar. Myndighetens beslut att fotografera journalisten ansåg JO var onödigt och olämpligt.

I en separata skrivelse till regeringen argumenterade JO för behovet av klargörande bestämmelser kring rätten att ta del av handlingar utan att uppge sitt namn (se JO 1977/78 s. 250 II nedan).

JO_1977_78_s_250 I

JO_1977_78_s_250_II

Avgiftsfritt för journalister inte okej

JK var skeptisk till att Statens kärnkraftsinspektion, SKI, i vissa fall avstod från att ta ut avgifter för kopior av allmänna handlingar när dessa lämnades ut till journalister. “Att en myndighet bedömer att det skulle vara värdefullt om t.ex. en journalist hade tillgång till vissa handlingar utgör inget giltigt skäl för att meddela undantag från avgiftsskyldigheten”, skrev JK. Enligt JK innebar en sådan tillämpning ett godtycke som kan leda till att vissa företrädare för allmänheten gynnas medan andra missgynnas.

JK slog också fast att “myndigheter ska visa försiktighet med att registrera eller på annat sätt sammanställa vilka allmänna handlingar som en enskild tar del av. Det är direkt olämpligt om det inte finns ett påtagligt praktiskt behov av att göra det”. Detta med anledning av att en person hade anmält att SKI samlade alla handlingar som hade lämnats ut till honom i en särskild pärm. JK kritiserade också myndigheten för att den på sin hemsida hade skrivit en text som i praktiken avslöjade att personen hade begärt ut en viss handling.

JK_1502_03_21