Radiouttalande fick JK-kritik

JK kritiserade en nämndordförande i Västerås kommun för ett uttalande som hon hade gjort i radio om en advokat som begärt ut handlingar från kommunen. Enligt JK stred uttalandet mot det ändamål som bär upp anonymitetsskyddet i tryckfrihetsförordningen.

I inslaget sade nämndordföranden bland annat följande om advokaten, som hon också namngav:  ”han begärde ut alla handlingar som fanns i det här ärendet, cirka 1 400 sidor. Vi hade två personer på förvaltningen som lade nästan tre veckor av sin arbetstid [på detta]. När det här är gjort tyckte han inte att han behöver de här papprena, utan de ligger i en fin hög någonstans nere på förvaltningen just nu.” 

JK bedömde för det första att nämndordföranden gjorde uttalandet som representant för myndigheten och inte som någon personlig meningsyttring. Uttalande skyddades alltså inte av meddelarfriheten. För det andra menade JK att uttalandet stred mot ändamålet för anonymitetsskyddet i tryckfrihetsförordningen. En myndighet ska inte i onödan sprida uppgifter om identiteten på personer som begära ut allmänna handlingar.

JK prövade också om uttalandet stred mot kravet på att myndighetsföreträdare ska agera sakligt och opartiskt. JK ansåg visserligen att uttalandet kunde uppfattas som polemiskt och därmed tveksamt ur objektivitetssynpunkt, men ändå inte stred mot grundlagens krav på saklighet och opartiskhet.

Överklagande utan personnummer avvisades

Det räckte inte att klaganden uppgav namn, e-postadress och postort. Kammarrätten i Sundsvall krävde även personnummer för att pröva personens överklagande i ett mål om utlämnande av allmän handling.

Sökanden överklagade till HFD men nekades prövningstillstånd.

JO: Upplys om mer anonyma alternativ

En person mejlade til Eksjö tingsrätt och begärde att få ett förhör skickat till sig. Tingsrätten svarade att förundersökningar bara lämnas ut på papper, vilket medför en avgift. I samma meddelande skrev tingsrätten att den behövde personens fakturaadress, leveransadress och personnummer.

Personen JO-anmälde tingsrätten för att ha försökt efterforska hans identitet i strid med efterforskningsförbudet i tryckfrihetsförordningen. JO uttalade bland annat följande:

”Jag har ingen anledning att ifrågasätta tingsrättens uppgift om att syftet med att efterfråga bl.a. AA:s personnummer var att kunna möta hans begäran om att få handlingen skickad till sig. För det ändamålet behövde han alltså lämna vissa faktureringsuppgifter.”

Däremot tyckte JO att tingsrätten hade kunnat vara tydligare med varför man efterfrågade uppgifterna och att det fanns alternativ om personen inte ville lämna identitetsuppgifter, till exempel att han kunde komma och ta del av handlingarna på plats hos myndighet och betala kontant om han ville ta med sig kopior hem.

Anonym kunde inte överklaga

Klaganden måste uppge namn då ett mål inleds i domstol. Det gäller även i mål om utlämnande av allmänna handlingar, och även om klaganden har uppgett en fungerande e-postadress. Det slog HFD fast i denna dom och konstaterade att kammarrätten hade gjort rätt som avvisade ett överklagande från en person som vägrade uppge namn.

Fel kräva personnummer av sökande

En person begärde hos Skatteverket att få ut en adressuppgift för ett visst personnummer. Dagen därpå fick han besked från myndigheten att uppgiften var sekretessbelagd. Han begärde då ett överklagbart beslut. Myndigheten svarade att den ”innan beslut skickas” ville ha sökandens personnummer, postadress och information om syftet med hans begäran. När sökanden vägrade med hänvisning till anonymitetsskyddet i TF fick han höra att Skatteverket behövde dessa uppgifter för att pröva sekretessfrågan.

Sökanden JO-anmälde handläggningen. JO konstaterade att uppgifter hos Skatteverket om en persons folkbokföringsadress som regel är offentliga. I det här fallet fanns dock en så kallad sekretessmarkering, vilket innebar att det fanns skäl att anta att uppgifterna var sekretessbelagda. I en sådan situation är det inte fel att, som en del av sekretessprövningen, efterfråga en sökandes identitet och syfte, enligt JO. Men det får inte framställas som ett krav att sökanden lämnar dessa uppgifter för att överhuvudtaget få en prövning och ett överklagbart beslut.

Skattemyndigheten hade också upplyst sökanden om att hans personuppgifter ändå skulle behöva registreras om han överklagade till domstol vid en senare tidpunkt. JO tyckte att upplysningen kunde ifrågasättas eftersom sökanden hade rätt att vara anonym under hela handläggningen hos Skattemyndigheten. I stället kunde den uppfattas som att myndigheten försökte få sökanden att ”att ge upp sin grundlagsskyddade rätt till anonymitet”.

JO var också kritisk till att Skatteverket, i sitt avslagsbeslut, skrev ut personnumret på den person vars bostadsadress sökanden vill ha uppgift om. Personnumret behövdes inte för att uppfylla kravet på beslutsmotivering och det blev ett hinder mot att skicka beslutet med e-post till sökanden.

Handläggningstiden i ärendet var lång och inte förenligt med skyndsamhetskravet i TF, konstaterade JO. Ombudsmannen gav sammanfattningsvis myndigheten allvarlig kritik för hanteringen av ärendet.

Rätt att ta del av Palmeutredning anonymt

En person begärde att få ta del av förundersökningen om mordet på Olof Palme på plats hos Polismyndigheten. Det fanns ett besöksrum utanför skalskyddet i polishuset på Kungsholmen i Stockholm. Men myndigheten ville inte använda rummet i detta fall. Materialet var så omfattande att rummet skulle bli upptaget för en lång tid framöver. Myndigheten erbjöd därför den sökande att sitta i ett rum i direkt anslutning till Palmeutredarna innanför skalskyddet. En förutsättning var att sökanden legitimerade sig och bar besöksbricka. Sökanden tackade nej till erbjudandet eftersom denne ville vara anonym.

Hanteringen anmäldes till JO som kritiserade polisen. JO kunde inte se att det förelåg betydande hinder för utlämnande på stället, även om det kanske inte gick att lämna ut alla handlingar i Palmeutredningen samtidigt. Polismyndighetens krav att den sökande skulle legitimera sig stred mot dennes rätt att vara anonym vid utlämnandet, ansåg JO.

En myndighet kan efterforska vem den sökande är om den informationen behövs för att göra sekretessprövningen, men enligt JO avsåg begäran i detta fall de delar av förundersökningen som tidigare bedömts vara offentliga. Därmed fanns det inget skäl att efterforska sökandens identitet.

Kopieavgift ska kunna betalas kontant

En myndighet kan inte kräva en fakturaadress av den som vill ha ut kopior av allmänna handlingar. Sökanden har rätt att vara anonym, och bör därför få möjligt att betala eventuell kopieavgift kontant. Det slog JO fast i detta beslut.

Avgiftsfritt för journalister inte okej

JK var skeptisk till att Statens kärnkraftsinspektion, SKI, i vissa fall avstod från att ta ut avgifter för kopior av allmänna handlingar när dessa lämnades ut till journalister. ”Att en myndighet bedömer att det skulle vara värdefullt om t.ex. en journalist hade tillgång till vissa handlingar utgör inget giltigt skäl för att meddela undantag från avgiftsskyldigheten”, skrev JK. Enligt JK innebar en sådan tillämpning ett godtycke som kan leda till att vissa företrädare för allmänheten gynnas medan andra missgynnas.

JK slog också fast att ”myndigheter ska visa försiktighet med att registrera eller på annat sätt sammanställa vilka allmänna handlingar som en enskild tar del av. Det är direkt olämpligt om det inte finns ett påtagligt praktiskt behov av att göra det”. Detta med anledning av att en person hade anmält att SKI samlade alla handlingar som hade lämnats ut till honom i en särskild pärm. JK kritiserade också myndigheten för att den på sin hemsida hade skrivit en text som i praktiken avslöjade att personen hade begärt ut en viss handling.

JK_1502_03_21

Begäran om allmän handling får lämnas ut

Tidningen Fokus begärde ut ett antal mejl med framställningar om utlämnande av allmänna handlingar som hade kommit in till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, från olika privatpersoner. MSB lämnade ut de begärda mejlen. En person JO-anmälde myndigheten för att den på detta sätt hade brutit mot privatpersonernas anonymitetsskydd. Men JO såg ingen anledning att kritisera MSB. Myndigheter ska visserligen vara försiktiga med att sprida identiteten på personer som begär ut handlingar. Men om en sådan begäran i sin tur begärs ut av en annan enskild så ska den lämnas ut om det inte hindras av sekretess. En myndighet som gör ett sådant utlämnande har inte brutit mot anonymitetsskyddet. JO godkände även MSB:s rutin att diarieföra framställningar om utlämnande av allmänna handlingar.

JO_4215_17

Nummerpresentatör inte brott mot TF

En myndighet kan ha en nummerpresentatör som visar nummer för inkommande samtal utan att bryta mot TF och YGL. Det konstaterade JO med anledning av en anmälan mot Gotlands kommun. I regel får en myndighet inte efterforska identiteten på den som begär ut allmänna handlingar eller på tjänstemän som använder sin meddelarfrihet för att lämna uppgifter till medier. Men enligt JO kan användandet av en nummerpresentatör inte likställas med sådana efterforskningar. JO pekade på att man inte kan dra några säkra slutsatser om en persons identitet enbart utifrån ett telefonnummer eftersom en telefonen kan användas av flera personer.

JO_1996_97_s_458