Begäran om utlämnande inte av ringa betydelse om den avslås

JO gjorde följande ställningstaganden i ett beslut som rörde Stockholms tingsrätts utlämnande av den så kallade scientologbibeln:

  • En begäran om att få ut en handling ska behandlas som ett eget ärende skilt från det mål eller ärende där handlingen förekommer.
  • Om någon som inte är part i ett mål begär ut en handling i målet behöver denna begäran inte tillföras akten i målet.
  • En skriftlig framställning om utfående av en allmän handling som inte leder till att handlingen omedelbart lämnas ut av den som har hand om handlingen, anses ha mer än ringa betydelse för myndighetens verksamhet. Framställan ska med andra ord diarieföras eller hållas ordnad och får inte gallras därför att den är av ringa eller tillfällig betydelse.
  • En handling får inte gallras, oavsett handlingens karaktär, så länge det pågår ett ärende om utlämnande av den.

Tjänsteman får inte begränsa sökandens begäran

En person JO-anmälde en tjänsteman vid Kriminalvården för att denne vid flera tillfällen hade tolkat en begäran om samtliga handlingar i ett ärende som en begäran om enbart besluten i ärendet. Det här utan att fråga den sökande hur begäran skulle tolkas, och utan att underrätta vederbörande om att det som lämnades ut faktiskt inte var samtliga handlingar. Anmälaren bifogade också ett mejl mellan tjänstemannen och en annan anställd på Kriminalvården där tjänstemannen själv skrev att han brukade tolka allmänt hållna begäran på det här sättet.

JO begärde att Kriminalvården skulle yttra sig över anmälan. I svaret framgick att den anmälda tjänstemannen påstod att han hade ringt till den sökande för att diskutera dennes begäran, och att sökanden då hade begränsat begäran till enbart besluten. Det fanns dock inga tjänsteanteckningar från dessa telefonsamtal.

Anmälaren yttrade sig över myndigheten svar och bestred att det skulle ha förekommit några telefonsamtal. Han påpekade att sökanden aldrig hade uppgett sitt telefonnummer för myndigheten. Däremot hade tjänstemannen mejlat sökanden från sin privata mejladress under sin föräldraledighet.

JO började med att konstatera följande: “En enskild tjänsteman får inte på eget bevåg begränsa omfattningen av en ingiven framställning”.

JO påpekade också att en tjänsteman som lämnar uppgifter på JO:s begäran har sanningsplikt. JO tyckte nämligen att dokumentationen talade emot tjänstemannens påståenden om att det hade förekommit telefonsamtal där sökanden själv hade begränsat sin begäran. JO kunde dock inte med tillräcklig säkerhet slå fast att tjänstemannen hade lämnat oriktiga uppgifter.

Om det var som tjänstemannen påstod, att det hade förekommit telefonsamtal, borde dessa ha dokumenterats. I så fall förtjänade tjänstemannen kritik för att inte ha gjort det, tyckte JO.

JO kritiserade även tjänstemannen för att han hade använt sin privata e-postadress vid kontakter med allmänheten.

Uppdragstagare skyldig att diarieföra och bevara

Brottsförebyggande rådet, BRÅ, gav en tjänsteman i vid dåvarande Länsstyrelsen i Malmö i uppdrag att utreda förekomsten av svarta pengar inom restaurangbranschen i staden. Efter slutförd utredning förstörde uppdragstagaren merparten av utredningsmaterialet (cirka 5000 sidor). JK kritiserade dels att materialet hade förstörts i strid mot gällande arkivregler, dels att materialet inte hade diarieförts på ett korrekt sätt under utredningens gång. Huvudansvaret för det inträffade låg hos BRÅ, enligt JK, men även uppdragstagaren fick kritik.

JK 1873-83-21

Ingen rättighet bli gallrad ur SÄPO-arkiv

En enskild person kan inte med stöd av arkivlagen kräva att handlingar ska gallras ur en myndighets arkiv. Myndighetens beslut att avslå en begäran om gallring är därför inte överklagbart. Det slog HFD fast i denna dom. Målet gällde en man som begärt att Riksarkivet skulle förstöra vissa handlingar om honom som ingick i ett arkiv som myndigheten tagit över från Säkerhetspolisen, Säpo.

HFD_1709_15

JO 2265-12

Kommunala bolaget Vagnparken i Skåne AB, ViSAB, som hyr ut fordon och maskiner till Malmö kommuns olika förvaltningar kritiserades av JO. Det här eftersom bolaget hade gallrat avtal om biluthyrning två år efter det att avtalen avslutats. “Med hänsyn till att bolagets kärnverksamhet delvis är avtalsbaserad framstår gallringen som ytterst tveksam”, menade JO i beslutet. Det visade sig också att bolaget under många år gallrat handlingar utan stöd av någon godkänt gallringsplan. Den felaktiga gallringen uppdagades när journalister begärde ut kopior av avtal om biluthyrning mellan bolaget och en kommunpolitiker.

JO_2265_12