Polisen maskade för mycket i Palmeutredningen

En journalist begärde ut handlingarna i “den nya Palmeutredningen”, det vill säga den utredning som leddes av Krister Petersson från 2017 till 2020 och rörde den så kallade Skandiamannen Stig Engström. Förundersökningen omfattade omkring 1.000 sidor och Polismyndigheten lämnade ut materialet med en stor del av uppgifterna maskerade.

Journalisten överklagade och menade bland annat att Polismyndigheten slentrianmässigt hade tagit bort namnen på personer som förekommer i förundersökningen.

Kammarrätten inledde med att konstatera att Stig Engström är avliden och inte har några efterlevande som kan betraktas som närstående i offentlighets- och sekretesslagens mening. Domstolen menade att Polismyndigheten inte hade tagit hänsyn till detta i tillräckligt stor utsträckning och därför hade sekretessbelagt allt för många uppgifter om Engström. Även när det gällde uppgifter om Engströms bror och om den så kallade “vapensamlaren” hade Polismyndigheten varit för restriktiv, enligt kammarrätten. Polismyndigheten hade också använt förundersökningssekretess som grund för att maskera ett stort antal uppgifter om försvaret, vilket var fel enligt kammarrätten. Vidare hade Polismyndigheten utan fog sekretessbelagt namn på ett stort antal företag och organisationer.

Kammarrätten tyckte inte att det var domstolens uppgift att i detalj avgöra vilka uppgifter som skulle lämnas ut ur förundersökningen och skickade i stället tillbaka ärendet till Polismyndigheten för en förnyad prövning. Den skulle emellertid göras med ledning av de uttalanden som kammarrätten hade gjort i domskälen.

Hemligt varför avliden varit misstänkt för Palmemordet

En änka nekades uppgifter om varför hennes avlidne make hade varit misstänkt för mordet på förre statsministern Olof Palme. Hon ville bland annat veta vem som hade anmält maken. Polismyndigheten bedömde att enskilda kunde lida men av ett utlämnande och avslog begäran.

Kvinnan överklagade men kammarrätten delade Polismyndighetens bedömning.

Fick ut sin döda mammas journal

Region Västernorrland ville inte ut lämna ut journalanteckningar om en avliden kvinna till hennes son. Han hade nämligen spridit moderns journal “till en vid krets” senast han fick ut den.

Sonen överklagade regionens avslag och skrev att han behövde journalanteckningarna som underlag för en anmälan om fel och försummelse i vården av hans mor.

Kammarrätten konstaterade att moderna hade utfärdat en generalfullmakt för sonen medan hon ännu var i livet, att han hade varit djupt involverad i hennes vård och tidigare hade tagit del av hennes journal. Mot den bakgrunden och med tanke på det uttalade syftet med begäran bedömde kammarrätten att handlingarna kunde lämnas ut utan det kränkte den avlidna moderns frid.

Känsliga uppgifter om avliden son hemliga

En mamma nekades att få ut handlingar om sin avlidne son från en stadsdelsförvaltning i Göteborgs kommun. Sonen hade hittats död i sin bostad och mamman menade att kommunens boendestödsgrupp hade misskött sitt uppdrag och att sonen inte hade fått tillräcklig hjälp. Hon överklagade till kammarrätten och hävdade att stadsdelsförvaltningen försökte dölja sina misstag genom att hemlighålla dokumentationen i ärendet. Men kammarrätten gick på stadsdelsförvaltningens linje och avslog överklagandet. Kammarätten hänvisade bland annat till att sonen uttryckligen hade önskat att sekretess skulle gälla för uppgifter i ärendet. Mamman gick då vidare till dåvarande Regeringsrätten som gav henne delvis rätt. Regeringsrätten fann visserligen att det skulle kränka den frid som bör tillkomma sonen om de handlingar som innehöll uppgifter som han själv lämnat om sin bakgrund och om vad han ansåg vara orsaken till sin sjukdom, mot hans uttryckliga vilja, lämnades ut till modern. Regeringsrätten avslog därför begäran när det gällde dessa handlingar. Övriga handlingar kunde däremot lämnas ut, enligt domstolen. Däremot fanns det andra handlingar i ärendet som kunde lämnas ut, enligt Regeringsrätten.

RA_2007_ref_16

Rätt till insyn i avlidens rehabilitering

En kvinna hade rätt att få ut handlingar i ett rehabiliteringsärende hos Vilhelmina kommun som gällde en avliden tidigare anställd vid kommunen. Det beslutade kammarrätten i denna dom. Domstolen pekade på syftet med kvinnans begäran och det faktum att hon redan kände till de mest integritetskänsliga uppgifterna i ärendet. Kvinnan hade begärt handlingarna för att skaffa sig ett underlag för att bedöma om kommunen hade försummat sina plikter som arbetsgivare mot den numera avlidne mannen.

kr_sundsvall_2773_16

Omtvistad sambo hade rätt till obduktionsprotokoll

Kammarrätten slog fast att ett obduktionsprotokoll skulle lämnas ut till en advokat som företrädde en kvinna som levt i ett parförhållande med den döde mannen. Kammarrätten konstaterade att kvinnan var väl insatt i den döde mannens “hälsotillstånd och problematik”. Uppgifterna i protokollet hade inte heller någon betydelse i kvinnans tvist med mannens släktingar om ersättning från mannens livförsäkring. Tvisten gällde huruvida kvinnan var sambo med mannen vid dödsfallet.

KR_Jonkoping_2254_16

Brev inför skolattack hemligt

En journalist begärde ut det så kallade avskedsbrevet som hade skrivits av gärningsmannen vid skolattacken i Trollhättan i oktober 2015. Polisen avslog begäran. Journalisten överklagade till kammarrätten och argumenterade för att uppgifterna i brevet om den avlidne gärningsmannens politiska motiv kunde röjas utan men för honom eller de efterlevande. Journalisten pekade på att polisen redan hade berättat om mannens politiska åsikter och dessutom offentliggjort ännu känsligare uppgifter ur brevet om att mannen planerat så kallat “suicide by cop”. Kammarrätten avslog utan någon närmare motivering.

KR_Sthlm_1930_16

Överklagande_KR_Sthlm_1930_16

KR Göteborg 6760-14

En man begärde hos Närhälsan i Hisings backa att få ta del av en ljudupptagning från ett samtal mellan hans  avlidne far och sjukvårdsupplysningen. Samtalet skulle ha skett samma kväll som fadern avled. Närhälsan avslog och kammarrätten fastställde beslutet efter det att mannen överklagat. Domstolen var oenig men majoriteten menade att uppgifterna kunde kränka “…den frid som bör tillkomma den avlidne”. Domstolen hänvisade till det tillfälle då uppgifterna lämnades och att de lämnades anonymt.

KR_Goteborg_6760_14

KR Sthlm 5188-12

Kammarrätten fastställde Säpos beslut att inte lämna ut hela personakten om toppdiplomaten Sverker Åström till en journalist. Kammarrätten menade att vissa uppgifter var för känsliga med tanke på att Sverker Åström var en offentlig person under sin livstid och att uppgifterna därför i större utsträckning påverkade hans eftermäle. Vissa uppgifter omfattades även av underrättelsesekretess enligt kammarrätten.

KR_Sthlm_5188_12

KR Sthlm 3479-11

En person som skulle skriva en biografi om en avliden författare fick inte ut författarens sjukjournaler från Riksarkivet. I sitt överklagande till kammarrätten hänvisade personen till att författaren saknade barn och att ett antal syskonbarn var författarens enda efterlevande. Dessutom menade personen att mycket av uppgifterna redan var kända eftersom författaren själv hade skrivit om sina sjukdomar. Kammarrätten menade ändå att ett utlämnande skulle kunna leda till men för “…något intresse som knyter sig till den avlidnas person…”

SthlmKRdom_3479_11