Regional smittspridning var hemlig

Rapporter som regionernas smittskyddsläkare hade skickat in till Folkhälsomyndigheten var hemliga i de delar som avslöjade vilka regioner som hade haft utbrott av covid-19. Det kom Folkhälsomyndigheten fram till och hänvisade till den sekretess som ska skydda risk- och sårbarhetsanalyser i samband med fredstida kriser.

Journalisten som hade begärt ut informationen överklagade. Han anförde att den sekretessbelagda informationen gav en ögonblicksbild av smittspridningen i landets regioner som redan var inaktuell. “Den säger däremot ingenting om Folkhälsomyndighetens beredskap, resurser, strategier eller förmåga i övrigt att hantera pandemin”, fortsatte han. Han pekade också på att regionerna själva regelbundet publicerade uppgifter om smittoläget.

Kammarrätten delade Folkhälsomyndighetens bedömning och avslog.  

Sörmlandskommuner fick bakläxa om coronastatistik

I början av april 2020 begärde en reporter på Sörmlands nyheter ut statistik om antal coronasmittade inom äldreomsorgen i ett antal kommuner i tidningens bevakningsområde. Han ville även ha statistiken nedbruten per äldreboende och hemtjänstområde.

En av kommunerna som tog emot begäran var Nyköpings kommun. Enligt en artikel i Sörmlands nyheter vidarebefordrade kommundirektören begäran till samtliga kommundirektörer i Sörmland och till ledningen för Region Sörmland. Kommundirektören skrev att han tyckte att kommunerna borde ge ett samlat svar. Enligt samma artikel tog kommunjuristen i Flens kommun fram ett förslag till avslagsbeslut som kommunerna kunde använda sig av. Argumentationen i förslaget var att kommunerna inte hade en sammanställning över antal smittade i äldreomsorgen och att en sådan inte heller kunde tas fram med rutinbetonade åtgärder.

Det blev också den linje som åtminstone sex Sörmlandskommuner valde. Tidningskoncernen Sörmlands media överklagade besluten till kammarrätten. Domstolen upphävde kommunernas beslut eftersom de inte hade beskrivit vilken arbetsinsats som skulle krävas för att göra de begärda sammanställningarna. Ärendena skickades tillbaka till kommunerna för ny prövning .

Smittade per boende var hemligt

En journalist begärde ut uppgifter om antal bekräftade covid-19-fall per vård- och omsorgsboende i en kommun. Uppgifterna fanns i ett Excelark där kommunen rutinmässigt förde in misstänkta och bekräftade fall inklusive en notering om vilket boende den aktuella brukaren hörde till. Kommunen maskerade dock uppgiften om boende vid utlämnandet. Enligt kommunen omfattades denna uppgift av patientsekretess och socialtjänstsekretess.

Journalisten överklagade men kammarrätten fastställde kommunens beslut. Enligt domstolen kan det diskuteras om en uppgift om coronasmitta hos en avliden är en sådan uppgift som kränker den frid som bör tillkomma den avlidna. Oavsett det så stod det inte klart att uppgiften kunde lämnas ut utan men för den avlidnas anhöriga, ansåg kammarrätten.

Kammarrätten menade också att en uppgift om boende kunde räcka för att identifiera de berörda personerna, eftersom “de personer som de aktuella uppgifterna rör bor eller har bott på ett förhållandevis stort antal enheter/boenden, vilket gör att det i många fall handlar om enbart en person eller ett fåtal personer per enhet/boende. 

Sekretessbeslut om coronasmitta fick bakläxa

Kungsbacka kommun vägrade lämna ut en Excelfil med uppgifter om bland annat antalet misstänkta och konstaterade covid-19-fall på kommunens vård- och omsorgsboenden och i hemtjänsten. Kommunen hänvisade till sekretessen som skyddar myndigheters förberedelser för fredstida krissituationer och patientsekretess.

Sökanden överklagade och kammarrätten upphävde kommunens beslut och skickade tillbaka ärendet dit. Kammarrätten tyckte inte att ett utlämnande av den begärda handlingen skulle försämra det allmännas möjligheter att förebygga och hantera fredstida kriser. Det fanns alltså inget skäl för sekretess på den grunden.

Vad gällde frågan om patientsekretess bedömde kammarrätten att det snarare var socialtjänstsekretessen som var tillämplig på den begärda handlingen. Domstolen konstaterade att handlingen inte innehöll några identitetsuppgifter om enskilda brukare. Frågan om enskilda personer ändå kunde identifieras genom att jämföra uppgifterna i handlingen med annan information hade inte utretts tillräckligt av kommunen, ansåg kammarrätten.

Bland annat saknade kammarrätten uppgifter om antal brukare i respektive verksamhet och uppgifter om brukarna på ett visst äldreboende var folkbokförda där. “Kammarrätten konstaterar att det vid bedömningen om informationen kan knytas till en identifierbar person är relevant att beakta det totala antalet personer på ett boende eller inom en verksamhet och antalet smittade på boendet eller i verksamheten.” Vidare hade kommunen inte prövat om sekretessen skulle gälla även för avlidna personer. Summa summarum tyckte kammarrätten att ärendet skulle återförvisas till kommunen för ny prövning.

Sekretess för uppgifter om covidsmittade

Kammarrätten avslog överklagandet från en person som ville ha uppgifter om antalet smittade och döda i covid-19 i Vaxholms kommun, samt bland personalen vid Borgmästargården, hemtjänsten och annan personal inom vård-och omsorgsområdet. Kammarrätten tyckte inte att det fanns anledning att ifrågasätta kommunens påstående att de efterfrågade uppgifterna inte fanns dokumenterade hos kommunen.

Överklagandet avslogs även i den del som gällde uppgifter om antalet smittade och döda boende vid Borgmästargården. Uppgifterna omfattades av socialtjänstsekretess, ansåg kammarrätten, eftersom det kunde var möjligt att identifiera enskilda genom jämförelser med annan tillgänglig information, till exempel folkbokföringsuppgifter.

Hemligt vilka som fått hyresrabatt

En journalist begärde ut de tilläggsavtal om hyresrabatt som kommunala Katrineholms fastighets AB hade tecknat med olika företag som drabbats av ekonomiska problem i samband med coronakrisen. Det kommunala bolaget vägrade lämna ut de begärda handlingarna med hänvisning till att dessa kunde avslöja känsliga uppgifter om företagens ekonomiska ställning.

Journalisten överklagade men fick avslag även i kammarrätten. Domstolen konstaterade att vissa uppgifter i de begärda handlingarna var offentliga, till exempel redogörelser för författningstext, men bedömde att dessa uppgifter saknade “betydelse i sammanhanget”.

Underlag till lägesbild inte allmänna

Underlag som stadsdelarna i Göteborgs stad hade skickat till stadsledningskontoret som bidrag till den samlade lägesbilden rörande coronaviruset, var inte allmänna handlingar. Stadsdelarna kunde inte betraktas som självständiga i förhållande till stadsledningskontoret i detta sammanhang, ansåg kammarrätten.

Inte hemligt vilka anstalter som var coronadrabbade

Uppgifter som avslöjar på vilka anstalter intagna har testats positivt för covid-19 kan inte hemlighållas med stöd av den sekretess som ska skydda “…uppgift om åtgärd som har till syfte att upprätthålla ordningen och säkerheten…” inom Kriminalvården. Det slog HFD fast i denna dom och skickade tillbaka ärendet till kammarrätten som hade vägrat lämna ut sådana uppgifter.

Domen i det mål som uppgifterna begärdes ut från:

Kammarrätten avslog begäran på nytt, den här gången med hänvisning till att uppgifterna kunde skada Sveriges försvar om de kom ut. HFD avfärdade även denna sekretessgrund och bestämde att uppgifterna skulle lämnas ut eftersom de inte skyddades av någon annan sekretess.