Covid-19-statistik var hemlig

En person begärde ut uppgifter från Folkhälsomyndigheten om hur många av dem som hade dött med covid-19 under en viss fyraveckorsperiod som var vaccinerade. Hon ville också ha statistiken uppdelad på åldersintervall om 10 år.

Myndigheten avslog med hänvisning till statistiksekretess. Enligt myndigheten skulle enskilda individer kunna identifieras om statistiken lämnades ut på det sätt som personen hade begärt.

Personen överklagade men fick avslag i kammarrätten.

Döda i covid-19 per boende var hemligt

Uppgifter om antalet avlidna i covid-19 per äldreboende var hemliga, bedömde kammarrätten i denna dom. Domstolen ansåg att uppgifterna, i kombination med uppgifter från folkföringsregistret, skulle kunna användas för att identifiera enskilda personer som hade dött av sjukdomen. Och det skulle kunna leda till men för den som dött eller dennes anhöriga, enligt domstolen. Vad detta men skulle kunna bestå av gick domstolen inte in på.

Smittspridning per kommun och vecka var offentlig

En journalist hade rätt att få ut uppgifter om antal smittade i covid-19 per kommun och vecka, även när det rörde sig om färre än 15 fall. Det slog kammarrätten fast i denna dom.

Folkhälsomyndigheten hade avslagit begäran, bland annat med hänvisning till ”den alarmerande situation som covid-19 skapat”.

Antal coronasmittade per äldreboende inte hemligt

Det var inte hemligt hur många som hade konstaterats smittade av Covid-19 per vård- och omsorgsboende i Kungsbacka kommun. Det bedömde kammarrätten i den här domen, och motiverade det bland annat så här:

”Av inhämtad utredning framgår att kommunens minsta vård- och omsorgsboende har 27 lägenheter. Det är därmed inte fråga om så små enheter att uppgifter kan härledas till en identifierbar person.”

Hemligt var vaccindoser finns

En person begärde hos Region Stockholm att få ut en sammanställning med uppgifter om hur samtliga vaccindoser mot covid-19 fördelats i regionen, hur många vaccindoser respektive vårdgivare fått, av vilket vaccin och vilka datum. Regionen nekade med stöd av den sekretessbestämmelse som skyddar uppgifter om fredstida kriser.

Personen överklagade men fick avslag i kammarrätten.

Covidmörkning fick JO-kritik

En journalist begärde ut uppgifter om antal covid-19-smittade inom äldreomsorgen från bland annat kommunerna Gnesta, Nyköping, Oxelösund och Trosa. Kommunerna delade sedan journalistens begäran med övriga kommuner i länet och med region Sörmland. Kommunikationscheferna på de berörda myndigheterna drog upp vissa gemensamma riktlinjer för hur och när begäran skulle besvaras:

”Vi har nu haft ett möte med kommunikationscheferna i länet. Det vi kom fram till:

  1. Dagens mediebegäran – ska svaras på onsdag (skjuta det framför oss)
  2. Två alternativa svar: går inte att ge ut då det inte finns som en allmän handling samt för liten kommun – riskerar att avslöja patientsekretessen”

Kommunerna agerade sedan enligt de uppdragna riktlinjerna. Men när detta JO-anmäldes hävdade alla att de hade tagit sina beslut i utlämnandeärendena självständigt. JO tyckte inte att det fanns tillräckliga bevis för motsatsen och riktade ingen kritik mot Nyköping, Oxelösund och Trosa i den delen. I Gnestas fall hade den tillförordnade kommunikationschefen både deltagit i diskussionen om de gemensamma riktlinjerna, uttalat att kommunen ”följer det allmänt sagda” och sedan själv beslutat att inte lämna ut de begärda handlingarna. Mot den bakgrunden ansåg JO att det fanns skäl att tro att hon hade påverkats av den gemensamma riktlinjen snarare än att hon hade gjort en självständig och objektiv rättstillämpning i utlämnandeärendet. Hon fick därför kritik.

JO var också kritisk till vissa uttalanden i den mejväxling som hade förekommit mellan olika chefer när de gemensamma riktlinjerna för utlämnande togs fram. Till exempel kommenterade Trosas kommunchef journalistens begäran med att ”det är förunderligt vad de publicistiska fantomerna vill att vi ska prioritera högst just nu”.

JO kritiserade också att en tjänsteman på Region Sörmland hade tagit bort en mening ur en allmän handling som löd ”det är angeläget att siffrorna inte hamnar i pressen”. Även regiondirektören fick kritik för att ha raderat mejl efter att han tagit emot en begäran om att få ta del av dessa. ”En handling får givetvis inte förstöras när det finns en begäran om att ta del av den som ännu inte har prövats slutligt (se t.ex. JO 1998/99 s. 503), skrev JO.

JO:s övergripande slutsats var att det som hade kommit fram genom utredningen visade på en bristande förståelse och respekt hos personer i ledande befattning i flera av kommunerna och i regionen för den grundlagsfästa rätten att ta del av allmänna handlingar. JO uppfattade också en bristande respekt för den viktiga roll som medierna spelar för granskningen av offentlig verksamhet. Diskussionerna som hade förts var olämpliga och JO kunde förstå att det hade uppstått misstankar om att kommunerna och regionen hade velat begränsa insynen i sin verksamhet. Enligt JO fanns det också en risk för en kvarstående misstro mot kommunerna och regionen på grund av det inträffade.

Hemligt var vaccindoser finns

En journalist begärde hos Region Stockholm att få ut en lista över de vårdgivare som mottagit vaccin mot covid-19. Regionen avslog med hänvisning till den sekretess som skyddar uppgifter om hur fredstida krissituationer hanteras. Enligt regionen kunde information om var vaccindoser förvaras användas för olika typer av angrepp mot regionen.

Journalisten överklagade men kammarrätten fastställde regionens beslut.

Vårdgivares vaccinlager hemliga

I två olika ärenden begärde personer ut handlingar med uppgifter om hur många vaccindoser som fanns hos eller skulle levereras till olika vårdgivare i Region Stockholm. Regionen avslog begäran med hänvisning till den sekretess som skyddar uppgifter om hantering av fredstida kriser.

Personerna överklagade men kammarrätten fastställde regionens beslut.

Rapport om covidutbrott hemlig

En person begärde att få ut en rapport avseende utbrott av Covid-19 under vecka 50 år 2020 som Region Uppsala hade skickat in till Folkhälsomyndigheten. Myndigheten avslog med hänvisning till den sekretess som gäller samhällets hantering av fredstida kriser.

Personen överklagade men kammarätten kom till samma slutsats som Folkhälsomyndigheten. Domstolen hänvisade till att rapporten innehöll uppgifter på detaljnivå om inrapporterade utbrott av Covid-19 från en viss region under en specifik tidsperiod.