Antal coronasmittade per äldreboende inte hemligt

Det var inte hemligt hur många som hade konstaterats smittade av Covid-19 per vård- och omsorgsboende i Kungsbacka kommun. Det bedömde kammarrätten i den här domen, och motiverade det bland annat så här:

“Av inhämtad utredning framgår att kommunens minsta vård- och omsorgsboende har 27 lägenheter. Det är därmed inte fråga om så små enheter att uppgifter kan härledas till en identifierbar person.”

Hemligt var vaccindoser finns

En person begärde hos Region Stockholm att få ut en sammanställning med uppgifter om hur samtliga vaccindoser mot covid-19 fördelats i regionen, hur många vaccindoser respektive vårdgivare fått, av vilket vaccin och vilka datum. Regionen nekade med stöd av den sekretessbestämmelse som skyddar uppgifter om fredstida kriser.

Personen överklagade men fick avslag i kammarrätten.

Covidmörkning fick JO-kritik

En journalist begärde ut uppgifter om antal covid-19-smittade inom äldreomsorgen från bland annat kommunerna Gnesta, Nyköping, Oxelösund och Trosa. Kommunerna delade sedan journalistens begäran med övriga kommuner i länet och med region Sörmland. Kommunikationscheferna på de berörda myndigheterna drog upp vissa gemensamma riktlinjer för hur och när begäran skulle besvaras:

“Vi har nu haft ett möte med kommunikationscheferna i länet. Det vi kom fram till:

  1. Dagens mediebegäran – ska svaras på onsdag (skjuta det framför oss)
  2. Två alternativa svar: går inte att ge ut då det inte finns som en allmän handling samt för liten kommun – riskerar att avslöja patientsekretessen”

Kommunerna agerade sedan enligt de uppdragna riktlinjerna. Men när detta JO-anmäldes hävdade alla att de hade tagit sina beslut i utlämnandeärendena självständigt. JO tyckte inte att det fanns tillräckliga bevis för motsatsen och riktade ingen kritik mot Nyköping, Oxelösund och Trosa i den delen. I Gnestas fall hade den tillförordnade kommunikationschefen både deltagit i diskussionen om de gemensamma riktlinjerna, uttalat att kommunen “följer det allmänt sagda” och sedan själv beslutat att inte lämna ut de begärda handlingarna. Mot den bakgrunden ansåg JO att det fanns skäl att tro att hon hade påverkats av den gemensamma riktlinjen snarare än att hon hade gjort en självständig och objektiv rättstillämpning i utlämnandeärendet. Hon fick därför kritik.

JO var också kritisk till vissa uttalanden i den mejväxling som hade förekommit mellan olika chefer när de gemensamma riktlinjerna för utlämnande togs fram. Till exempel kommenterade Trosas kommunchef journalistens begäran med att “det är förunderligt vad de publicistiska fantomerna vill att vi ska prioritera högst just nu”.

JO kritiserade också att en tjänsteman på Region Sörmland hade tagit bort en mening ur en allmän handling som löd “det är angeläget att siffrorna inte hamnar i pressen”. Även regiondirektören fick kritik för att ha raderat mejl efter att han tagit emot en begäran om att få ta del av dessa. “En handling får givetvis inte förstöras när det finns en begäran om att ta del av den som ännu inte har prövats slutligt (se t.ex. JO 1998/99 s. 503), skrev JO.

Hemligt var vaccindoser finns

En journalist begärde hos Region Stockholm att få ut en lista över de vårdgivare som mottagit vaccin mot covid-19. Regionen avslog med hänvisning till den sekretess som skyddar uppgifter om hur fredstida krissituationer hanteras. Enligt regionen kunde information om var vaccindoser förvaras användas för olika typer av angrepp mot regionen.

Journalisten överklagade men kammarrätten fastställde regionens beslut.

Vårdgivares vaccinlager hemliga

I två olika ärenden begärde personer ut handlingar med uppgifter om hur många vaccindoser som fanns hos eller skulle levereras till olika vårdgivare i Region Stockholm. Regionen avslog begäran med hänvisning till den sekretess som skyddar uppgifter om hantering av fredstida kriser.

Personerna överklagade men kammarrätten fastställde regionens beslut.

Rapport om covidutbrott hemlig

En person begärde att få ut en rapport avseende utbrott av Covid-19 under vecka 50 år 2020 som Region Uppsala hade skickat in till Folkhälsomyndigheten. Myndigheten avslog med hänvisning till den sekretess som gäller samhällets hantering av fredstida kriser.

Personen överklagade men kammarätten kom till samma slutsats som Folkhälsomyndigheten. Domstolen hänvisade till att rapporten innehöll uppgifter på detaljnivå om inrapporterade utbrott av Covid-19 från en viss region under en specifik tidsperiod.

Regional smittspridning var hemlig

Rapporter som regionernas smittskyddsläkare hade skickat in till Folkhälsomyndigheten var hemliga i de delar som avslöjade vilka regioner som hade haft utbrott av covid-19. Det kom Folkhälsomyndigheten fram till och hänvisade till den sekretess som ska skydda risk- och sårbarhetsanalyser i samband med fredstida kriser.

Journalisten som hade begärt ut informationen överklagade. Han anförde att den sekretessbelagda informationen gav en ögonblicksbild av smittspridningen i landets regioner som redan var inaktuell. “Den säger däremot ingenting om Folkhälsomyndighetens beredskap, resurser, strategier eller förmåga i övrigt att hantera pandemin”, fortsatte han. Han pekade också på att regionerna själva regelbundet publicerade uppgifter om smittoläget.

Kammarrätten delade Folkhälsomyndighetens bedömning och avslog.  

Sörmlandskommuner fick bakläxa om coronastatistik

I början av april 2020 begärde en reporter på Sörmlands nyheter ut statistik om antal coronasmittade inom äldreomsorgen i ett antal kommuner i tidningens bevakningsområde. Han ville även ha statistiken nedbruten per äldreboende och hemtjänstområde.

En av kommunerna som tog emot begäran var Nyköpings kommun. Enligt en artikel i Sörmlands nyheter vidarebefordrade kommundirektören begäran till samtliga kommundirektörer i Sörmland och till ledningen för Region Sörmland. Kommundirektören skrev att han tyckte att kommunerna borde ge ett samlat svar. Enligt samma artikel tog kommunjuristen i Flens kommun fram ett förslag till avslagsbeslut som kommunerna kunde använda sig av. Argumentationen i förslaget var att kommunerna inte hade en sammanställning över antal smittade i äldreomsorgen och att en sådan inte heller kunde tas fram med rutinbetonade åtgärder.

Det blev också den linje som åtminstone sex Sörmlandskommuner valde. Tidningskoncernen Sörmlands media överklagade besluten till kammarrätten. Domstolen upphävde kommunernas beslut eftersom de inte hade beskrivit vilken arbetsinsats som skulle krävas för att göra de begärda sammanställningarna. Ärendena skickades tillbaka till kommunerna för ny prövning .

Fick inte ut uppgifter om coronasmittade

En journalist på Eskilstunakuriren begärde ut uppgifter om antal smittade med covid-19 inom äldreomsorgen i Eskilstuna kommun. Hon ville ha uppgifterna nedbrutna per boende respektive hemtjänstområde. Kommunen avslog hennes begäran med hänvisning till att det inte fanns någon allmän handling som innehöll den begärda informationen och att man inte heller kunde sammanställa en sådan handling med rutinbetonade åtgärder.

Journalisten överklagade till kammarrätten som upphävde kommunens beslut. Domstolen tyckte inte att kommunen hade gjort en tillräckligt noggrann prövning, eftersom den inte närmare angett vilka åtgärder som behövde vidtas för att göra en sammanställning eller vilken arbetsinsats som skulle krävas.

Eskilstuna kommun fattade ett nytt avslagsbeslut. Där kom det fram att kommunen, bara några dagar efter det första avslagsbeslutet, hade infört ett webbaserat system där varje äldreboende och hemtjänstområde löpande kunde rapportera in antal smittade. Från och med det datumet var det alltså möjligt att göra en sådan sammanställning som journalisten hade önskat, men inte tidigare. Kommunen uttalade att en sammanställning nedbruten per äldreboende eller hemtjänstområde i vilket fall som helst var hemlig enligt socialtjänstsekretessen.

Journalisten överklagade till kammarrätten. I ett yttrande till kammarrätten medgav Eskilstuna kommun att den begärda sammanställningen fanns redan när journalisten gjorde sin begäran, men att ansvarig chef inte hade känt till detta. Sammanställningen hade dock förstörts sedan dess och inte gått att återskapa. Majoriteten i kammarrätten konstaterade att den begärda handlingen därmed inte kunde lämnas ut, vilket innebar att domstolen var förhindrad att uttala sig i sekretessfrågan.

En skiljaktig ledamot tyckte att det ändå fanns skäl att pröva sekretessfrågan, eftersom det hade framkommit att de efterfrågade uppgifterna numera fanns tillgängliga i allmänna handlingar. Ledamoten kom dock fram till att det saknades ett tillräckligt underlag för avgöra om enskilda brukare skulle kunna identifieras genom uppgifter om antal smittade per boende och hemtjänstområde. Avgörande för den frågan är bland annat det totala antalet brukar i olika verksamheter och hur stor andel av dessa som är smittade. “I händelse av t.ex. en hög andel smittade personer på ett boende kan det inte uteslutas att enskilda individer går att identifiera” och att socialtjänstsekretessen där med slår till, ansåg ledamoten. Hon förespråkade att ärendet skulle skickas tillbaka till kommunen för en ny sekretessprövning.

Smittade per boende var hemligt

En journalist begärde ut uppgifter om antal bekräftade covid-19-fall per vård- och omsorgsboende i en kommun. Uppgifterna fanns i ett Excelark där kommunen rutinmässigt förde in misstänkta och bekräftade fall inklusive en notering om vilket boende den aktuella brukaren hörde till. Kommunen maskerade dock uppgiften om boende vid utlämnandet. Enligt kommunen omfattades denna uppgift av patientsekretess och socialtjänstsekretess.

Journalisten överklagade men kammarrätten fastställde kommunens beslut. Enligt domstolen kan det diskuteras om en uppgift om coronasmitta hos en avliden är en sådan uppgift som kränker den frid som bör tillkomma den avlidna. Oavsett det så stod det inte klart att uppgiften kunde lämnas ut utan men för den avlidnas anhöriga, ansåg kammarrätten.

Kammarrätten menade också att en uppgift om boende kunde räcka för att identifiera de berörda personerna, eftersom “de personer som de aktuella uppgifterna rör bor eller har bott på ett förhållandevis stort antal enheter/boenden, vilket gör att det i många fall handlar om enbart en person eller ett fåtal personer per enhet/boende.