Namn på äldreboende med smitta hemlighölls på fel grund

En journalist begärde ut namnet på det äldreboende i Alvesta kommun där tre av de boende hade dött till följd av covid-19. Kommunen avslog begäran med stöd av patientsekretess med motiveringen att ett offentliggörande kunde leda till men för övriga omsorgstagare på boendet. Enligt kommunen kunde det uppstå misstankar om att även dessa var smittade.

Journalisten överklagade. Kammarrätten underkände den grund för sekretess som kommunen hade anfört. Domstolen motiverade det så här:

“En uppgift om att det finns tre personer på det aktuella äldreboendet som har avlidit till följd av covid-19, innebär inte att det går att identifiera någon enskild person bland övriga omsorgstagare.”

Kammarrätten tyckte däremot att man borde pröva om uppgiften var hemlig av hänsyn till dem som dött. Eventuellt kunde uppgiften kränka den frid som bör tillkomma de avlidna. Domstolen skickade tillbaka ärendet till kommunen för en sådan prövning.

Förteckningar över covidsmittade allmänna

Excelfiler där personal inom äldreomsorgen kontinuerligt fyllde i antalet döda och smittade i covid-19 bland brukare och personal var sådana löpande förda förteckningar som är allmänna handlingar. Det konstaterade kammarrätten och skickade tillbaka ärendet till Stadsdelsnämnden Östra Göteborg för sekretessprövning av filerna.

Hemligt vilka som fått stöd vid korttidspermittering

Det är hemligt om ett visst företag har ansökt om eller beviljats stöd vid korttidspermittering i samband med coronapandemin, slog kammarrätten fast i dessa domar. Stödet ska bara ges till arbetsgivare som har tillfälliga och allvarliga ekonomiska problem, vilket är att betrakta som känslig information ur affärssynpunkt. Den omfattas därför av den sekretess som gäller för affärsförhållanden i ärenden om anställningsfrämjande åtgärder.

Kammarrätten avslog överklagandena och fastställde Tillväxtverkets sekretessbeslut.

Inte hemligt hur många arbetsgivare som sökt stöd

En person begärde hos Tillväxtverket att få ut uppgifter om hur många arbetsgivare i fyra Skånekommuner som hade ansökt om stöd vid korttidsarbete, samt hur många arbetstagare som omfattades av dessa ansökningar.

Verket avslog men personen överklagade och fick rätt i kammarrätten. Domstolen tyckte inte att uppgifterna kunde kopplas till någon specifik arbetsgivare och därmed var de inte hemliga.

Antal smittade per ort och kommun inte hemligt

En sammanställning med uppgifter om folkbokföringsort och kommun för varje smittad med covid-19 i Region Skåne skulle lämnas ut av smittskyddsläkaren i regionen. Det slog kammarrätten fast i detta mål. Det gick inte att identifiera de smittade personerna enbart utifrån dessa uppgifter, därmed gällde inte patientsekretess för uppgifterna, bedömde kammarrätten.

Isoleringskapacitet i vården var hemlig

Socialstyrelsen avslog en journalists begäran om att få ta del av nationella siffror över isoleringskapaciteten respektive IVA-platser i isolering. Siffrorna utgjorde underlag till en nationell lägesbild av Sveriges beredskap för det pågående utbrottet av covid-19.

Socialstyrelsen menade att siffrorna skyddades av den sekretess som gäller för myndigheters risk- och sårbarhetsanalyser avseende fredstida krissituationer. Journalisten överklagade till kammarrätten men fick avslag även där.

Smittorisk hindrade utlämnande på stället

En person som nyligen hade varit i norra Italien under pågående coronasmitta fick inte komma till två av Kriminalvårdens anstalter för att ta del av handlingar. Myndigheten ansåg att risken för smittspridning utgjorde ett betydande hinder för utlämnande på stället. Personen överklagade men fick avslag i kammarrätten.