Journalistiskt ändamål trumfade GDPR-sekretess

En person begärde ut antagningslistor till förskoleklasserna i Stockholms kommunala skolor för höstterminen 2018 men fick avslag av kommunen. Personen hade tagit fram ett system för att placera barn rättvist i skolor enligt den relativa närhetsprincipen och ville använda de begärda uppgifterna för att kontrollera om kommunens skolplaceringar gjordes enligt lag.

Kommunen avslog begäran med hänvisning till att det rörde sig om ett massuttag gällande 11.000 elever och att det kunde antas att uppgifterna skulle behandlas i strid med dåvarande personuppgiftslagen, numera GDPR. Det uppgivna ändamålet för behandlingen var inte av rent privat natur och utgjorde inte heller ett berättigat intresse, bedömde kommunen.

Personen överklagade till kammarrätten och framställde ett alternativt yrkande om att namn och personnummer på barnen kunde ersättas av en unik kod som kunde användas för att identifiera samma elev i olika skolors antagningslistor.

Kammarrätten bedömde att det uppgivna ändamålet var ett berättigat intresse, enligt GDPR, men att de registrerade barnens intresse av skydd för namn och personnummer vägde tyngre. Domstolen prövade även om kommunen var skyldig att sammanställa en lista där namn och personnummer hade ersatts av en unik kod men fann att en sådan sammanställning inte kunde göras med rutinbetonade åtgärder.

Senare begärde samma person ut motsvarande listor från Barn- och utbildningsförvaltningen i Huddinge kommun. Det blev avslag även där med hänvisning till GDPR-sekretess. När personen överklagade beslutet lade kommunen till en avslagsgrund i sitt yttrande till kammarrätten, nämligen att de begärda listorna inte var allmänna handlingar eftersom de inte kunde sammanställas med rutinbetonade åtgärder.

Klaganden bemötte detta på följande sätt: “Enligt instruktionsvideor för den systemlösning som kommunen använder för skolplaceringar har systemlösningen en exportfunktion som innebär att information enkelt kan exporteras till Excel. Handlingarna är därför allmänna.”

Vad gällde sekretessfrågan invände klaganden att hon begärde ut listorna för journalistiska ändamål eftersom hon tänkte publicera resultatet av sin granskning på hemsidan relativnarhet.se som hon drev tillsammans med sin man.

Kammarrätten gick på klagandens linje och bedömde att listorna var allmänna handlingar och att GDPR-sekretessen inte var tillämplig eftersom begäran avsåg ett journalistiskt ändamål. Domstolen återförvisade ärendet till kommunen för prövning av om det fanns någon annan sekretessgrund.



Ingen GDPR-sekretess för ledighetsansökningar

En förälder vände sig till sin dotters skola och begärde ut alla inkomna ledighetsansökningar för elever i årskurs två som hade kommit in under en viss termin. Bildningsnämnden i den aktuella kommunen avslog med hänvisning till “kapitel 21 offentlighets- och sekretesslagen”. Föräldern överklagade till kammarrätten som prövade överklagandet mot den sekretessregel i kapitlet som säger att en myndighet kan vägra lämna ut personuppgifter om det kan antas att mottagaren kommer att använda dem i strid med dataskyddsförordningen (GDPR). Kammarrätten tyckte inte att det fanns något skäl att göra ett sådant antagande och skickade tillbaka ärendet till bildningsnämnden för att den skulle pröva om det fanns någon annan sekretessregel som stod i vägen för ett utlämnande.

KR_Goteborg_5040_18