Begäran om utlämnande inte av ringa betydelse om den avslås

JO gjorde följande ställningstaganden i ett beslut som rörde Stockholms tingsrätts utlämnande av den så kallade scientologbibeln:

  • En begäran om att få ut en handling ska behandlas som ett eget ärende skilt från det mål eller ärende där handlingen förekommer.
  • Om någon som inte är part i ett mål begär ut en handling i målet behöver denna begäran inte tillföras akten i målet.
  • En skriftlig framställning om utfående av en allmän handling som inte leder till att handlingen omedelbart lämnas ut av den som har hand om handlingen, anses ha mer än ringa betydelse för myndighetens verksamhet. Framställan ska med andra ord diarieföras eller hållas ordnad och får inte gallras därför att den är av ringa eller tillfällig betydelse.
  • En handling får inte gallras, oavsett handlingens karaktär, så länge det pågår ett ärende om utlämnande av den.

Tjänsteman får inte begränsa sökandens begäran

En person JO-anmälde en tjänsteman vid Kriminalvården för att denne vid flera tillfällen hade tolkat en begäran om samtliga handlingar i ett ärende som en begäran om enbart besluten i ärendet. Det här utan att fråga den sökande hur begäran skulle tolkas, och utan att underrätta vederbörande om att det som lämnades ut faktiskt inte var samtliga handlingar. Anmälaren bifogade också ett mejl mellan tjänstemannen och en annan anställd på Kriminalvården där tjänstemannen själv skrev att han brukade tolka allmänt hållna begäran på det här sättet.

JO begärde att Kriminalvården skulle yttra sig över anmälan. I svaret framgick att den anmälda tjänstemannen påstod att han hade ringt till den sökande för att diskutera dennes begäran, och att sökanden då hade begränsat begäran till enbart besluten. Det fanns dock inga tjänsteanteckningar från dessa telefonsamtal.

Anmälaren yttrade sig över myndigheten svar och bestred att det skulle ha förekommit några telefonsamtal. Han påpekade att sökanden aldrig hade uppgett sitt telefonnummer för myndigheten. Däremot hade tjänstemannen mejlat sökanden från sin privata mejladress under sin föräldraledighet.

JO började med att konstatera följande: “En enskild tjänsteman får inte på eget bevåg begränsa omfattningen av en ingiven framställning”.

JO påpekade också att en tjänsteman som lämnar uppgifter på JO:s begäran har sanningsplikt. JO tyckte nämligen att dokumentationen talade emot tjänstemannens påståenden om att det hade förekommit telefonsamtal där sökanden själv hade begränsat sin begäran. JO kunde dock inte med tillräcklig säkerhet slå fast att tjänstemannen hade lämnat oriktiga uppgifter.

Om det var som tjänstemannen påstod, att det hade förekommit telefonsamtal, borde dessa ha dokumenterats. I så fall förtjänade tjänstemannen kritik för att inte ha gjort det, tyckte JO.

JO kritiserade även tjänstemannen för att han hade använt sin privata e-postadress vid kontakter med allmänheten.

Kritik mot polischef som använde privat mejl

JO kritiserade en regionpolischef som vid ett stort antal tillfällen hade använt sin privata e-postadress för att kommunicera i tjänsteärenden. Det hade visserligen inte framkommit att några sekretessbelagda uppgifter hade röjts eller att allmänna handlingar inte hade diarieförts men riskerna med en så omfattande användning av privat e-post var tillräckligt för att JO skulle vara kritisk.

“Användningen av en privat e-postadress i tjänsten innebär en risk för att allmänna handlingar inte blir diarieförda och för att handlingsutlämnanden försvåras. Det finns dessutom en risk att det uppstår misstankar om att den privata e-postadressen används för att kringgå handlingsoffentligheten”, står det bland annat i JO-beslutet.

Även Polismyndigheten fick kritik av JO eftersom myndigheten hade tillhandahållit en e-postapp för mobiler som ökade risken för att personal förväxlade sin privata e-postadress med tjänsteadressen.

Brottsligt att följa Skatteverkets rutin

JO kritiserade Skatteverkets posthanteringsrutin som innebar att inkommande personadresserad post skulle öppnas av myndigheten även om det inte fanns något medgivande från den tjänsteman som brevet var adresserat till. JO konstaterade att rutinen inte var förenlig med grundlagen och att tjänstemän riskerade straff om de följde rutinen och därmed bröt mot brevhemligheten.  Skatteverket menade att rutinen hade införts för att man skulle kunna registrera inkomna allmänna handlingar utan dröjsmål men JO ansåg att det måste lösas på annat sätt.

JO_4397_17

Begäran om allmän handling får lämnas ut

Tidningen Fokus begärde ut ett antal mejl med framställningar om utlämnande av allmänna handlingar som hade kommit in till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, från olika privatpersoner. MSB lämnade ut de begärda mejlen. En person JO-anmälde myndigheten för att den på detta sätt hade brutit mot privatpersonernas anonymitetsskydd. Men JO såg ingen anledning att kritisera MSB. Myndigheter ska visserligen vara försiktiga med att sprida identiteten på personer som begär ut handlingar. Men om en sådan begäran i sin tur begärs ut av en annan enskild så ska den lämnas ut om det inte hindras av sekretess. En myndighet som gör ett sådant utlämnande har inte brutit mot anonymitetsskyddet. JO godkände även MSB:s rutin att diarieföra framställningar om utlämnande av allmänna handlingar.

JO_4215_17

Förteckning över icke allmänna handlingar var allmän

Vid Södermanlands läns landstings norra sjukvårdsdistrikt fanns en så kallad planeringslista där tjänstemän vid myndigheten registrerade skrivelser som cirkulerade inom myndigheten. Listan hölls inte tillgänglig för allmänheten eftersom landstinget menade att handlingarna i listan inte var allmänna. Efter att ha utrett ärendet konstaterade JK att listan var ett register eller annan förteckning som fördes fortlöpande och att den därför var en allmän handling. Att handlingarna i listan var sådana som myndigheten inte ansåg var allmänna spelade ingen roll för bedömningen av om listan som sådan var en allmän handling.

JK 3165-83-22

Kommundirektör erbjöd sig ta bort allmän handling

Kommundirektören i Nyköpings kommun frågade avsändaren till ett kritiskt mejl om han ville att mejlet skulle tas bort. Avsändaren svarade att han ville att mejlet skulle diarieföras, vilket kommunen gjorde ett par dagar senare. Kommundirektörens mejlsvar, med erbjudandet om att ta bort det kritiska mejlet, diariefördes däremot först flera månader senare då en tidning hörde av sig och ifrågasatte hela hanteringen. I en intervju med tidningen sade kommundirektören att om avsändaren inte hade velat att handlingen skulle diarieföras så hade direktören diariefört den som “arbetsmaterial”.

JK kritiserade kommundirektören för hur han uttryckt sig i svaret till den kritiska avsändaren: “Formuleringen i det mejlsvar som kommundirektören skickade till avsändaren kan tolkas som att han var beredd att radera den allmänna handlingen för det fall personen önskade det.” JK var också kritiskt till kommundirektörens idé om att diarieföra det inkomna kritiska mejlet som “arbetsmaterial” eftersom det var en missvisande benämning. JK konstaterade slutligen att det hade dröjt alldeles för länge innan kommundirektörens mejlsvar diariefördes.

JK_7013_16

Hemlig handling kan vara av ringa betydelse

En handling kan anses vara av uppenbart ringa betydelse för en myndighets verksamhet  även om den innehåller sekretessbelagda uppgifter. Det bedömde JO i detta beslut. Ombudsmannen kritiserade därför inte Utrikesdepartementet för att myndigheten inte hade diariefört ett antal mejl.

JO poängterade att det är handlingens betydelse för myndighetens verksamhet som avgör om den är av “uppenbart ringa betydelse” enligt OSL 5:1 4 st. Att en handling som saknar betydelse för myndighetens verksamhet ändå har ett intresse från offentlighetssynpunkt medför därför inte att handlingen måste registreras eller hållas tillgänglig på annat sätt, vilket framgår av prop. 1979/80:2 Del A s. 353 f.

JO 6579-2016

Uppdragstagare skyldig att diarieföra och bevara

Brottsförebyggande rådet, BRÅ, gav en tjänsteman i vid dåvarande Länsstyrelsen i Malmö i uppdrag att utreda förekomsten av svarta pengar inom restaurangbranschen i staden. Efter slutförd utredning förstörde uppdragstagaren merparten av utredningsmaterialet (cirka 5000 sidor). JK kritiserade dels att materialet hade förstörts i strid mot gällande arkivregler, dels att materialet inte hade diarieförts på ett korrekt sätt under utredningens gång. Huvudansvaret för det inträffade låg hos BRÅ, enligt JK, men även uppdragstagaren fick kritik.

JK 1873-83-21

Kritik mot användning av privata e-postadresser

JO riktade allvarlig kritik mot Sjöfartsverket och Näringsdepartementet för att tjänstemän där hade använt privata e-postadresser för myndighetskorrespondens och dessutom struntat i att diarieföra allmänna handlingar. Myndigheterna fick också kritik för att hanteringen resulterade i att allmänna handlingar inte kunde lämnas ut på begäran. Vidare fick Sjöfartsverket kritik för att ha kallat offentlighetsprincipen för “direkt kontraproduktiv” och för att ha lämnat ut handlingar utan att först sekretesspröva dem.

JO_5883_15