JO: Upplys om mer anonyma alternativ

En person mejlade til Eksjö tingsrätt och begärde att få ett förhör skickat till sig. Tingsrätten svarade att förundersökningar bara lämnas ut på papper, vilket medför en avgift. I samma meddelande skrev tingsrätten att den behövde personens fakturaadress, leveransadress och personnummer.

Personen JO-anmälde tingsrätten för att ha försökt efterforska hans identitet i strid med efterforskningsförbudet i tryckfrihetsförordningen. JO uttalade bland annat följande:

”Jag har ingen anledning att ifrågasätta tingsrättens uppgift om att syftet med att efterfråga bl.a. AA:s personnummer var att kunna möta hans begäran om att få handlingen skickad till sig. För det ändamålet behövde han alltså lämna vissa faktureringsuppgifter.”

Däremot tyckte JO att tingsrätten hade kunnat vara tydligare med varför man efterfrågade uppgifterna och att det fanns alternativ om personen inte ville lämna identitetsuppgifter, till exempel att han kunde komma och ta del av handlingarna på plats hos myndighet och betala kontant om han ville ta med sig kopior hem.

Fel kräva personnummer av sökande

En person begärde hos Skatteverket att få ut en adressuppgift för ett visst personnummer. Dagen därpå fick han besked från myndigheten att uppgiften var sekretessbelagd. Han begärde då ett överklagbart beslut. Myndigheten svarade att den ”innan beslut skickas” ville ha sökandens personnummer, postadress och information om syftet med hans begäran. När sökanden vägrade med hänvisning till anonymitetsskyddet i TF fick han höra att Skatteverket behövde dessa uppgifter för att pröva sekretessfrågan.

Sökanden JO-anmälde handläggningen. JO konstaterade att uppgifter hos Skatteverket om en persons folkbokföringsadress som regel är offentliga. I det här fallet fanns dock en så kallad sekretessmarkering, vilket innebar att det fanns skäl att anta att uppgifterna var sekretessbelagda. I en sådan situation är det inte fel att, som en del av sekretessprövningen, efterfråga en sökandes identitet och syfte, enligt JO. Men det får inte framställas som ett krav att sökanden lämnar dessa uppgifter för att överhuvudtaget få en prövning och ett överklagbart beslut.

Skattemyndigheten hade också upplyst sökanden om att hans personuppgifter ändå skulle behöva registreras om han överklagade till domstol vid en senare tidpunkt. JO tyckte att upplysningen kunde ifrågasättas eftersom sökanden hade rätt att vara anonym under hela handläggningen hos Skattemyndigheten. I stället kunde den uppfattas som att myndigheten försökte få sökanden att ”att ge upp sin grundlagsskyddade rätt till anonymitet”.

JO var också kritisk till att Skatteverket, i sitt avslagsbeslut, skrev ut personnumret på den person vars bostadsadress sökanden vill ha uppgift om. Personnumret behövdes inte för att uppfylla kravet på beslutsmotivering och det blev ett hinder mot att skicka beslutet med e-post till sökanden.

Handläggningstiden i ärendet var lång och inte förenligt med skyndsamhetskravet i TF, konstaterade JO. Ombudsmannen gav sammanfattningsvis myndigheten allvarlig kritik för hanteringen av ärendet.

Kopieavgift ska kunna betalas kontant

En myndighet kan inte kräva en fakturaadress av den som vill ha ut kopior av allmänna handlingar. Sökanden har rätt att vara anonym, och bör därför få möjligt att betala eventuell kopieavgift kontant. Det slog JO fast i detta beslut.

Kunde inte föreläggas att uppge syfte

En person begärde att få ut kopior av körkortsunderlag från Trafiksäkerhetsverket. Personen hade inte angett syftet med begäran. Verket avslog begäran eftersom de berörda personerna kunde antas lida men om handlingarna lämnas ut.

Kammarrätten ansåg att det framstod som oklar vilket syftet med begäran kunde vara. Eftersom nödvändig sekretessprövning inte kunde göras utan uppgift om syfte bör klaganden föreläggas inkomma med uppgift om syftet ”vid äventyr av att hans begäran eljest inte kommer att upptas till prövning”. Kammarrätten upphävde Trafiksäkerhetsverkets beslut och återförvisade målet.

Klaganden överklagade till dåvarande Regeringsrätten. Domstolen ansåg att det inte fanns lagliga möjligheter att meddela ett föreläggande mot någon som begär ut en allmän handling om att den ska uppge syftet vid äventyr av att begäran annars inte tas upp till prövning.

Det hade inte heller, med hänsyn till innehållet i det som idag är TF 2:18, funnits grund för att återförvisa målet till Trafiksäkerhetsverket för införskaffande av utredning om syftet. Kammarrätten skulle ha prövat överklagandet på det material som domstolen hade tillgängligt. Regeringsrätten undanröjde därför återförvisningsbeslutet och förklarade att kammarrätten skulle ta upp målet för prövning i sak.

Säkerhetsansvarig bröt mot efterfrågeförbud

En person begärde att få kopior av klasslistor för årskurs sex vid två kommunala skolor i Höganäs kommun. Han återkallade kort därefter sin begäran när han fick reda på att han inte kunde få listorna mejlade till sig utan bara på papper per post. Rektorn på den ena skolan kontaktade ändå kommunens säkerhetsansvariga och gav henne telefonnumret till mannen som hade begärt ut klasslistorna. Den säkerhetsansvariga ringde sedan upp mannen och frågade vem han var och vilket syfte han hade med sin begäran. JO kritiserade i detta beslut både rektorn och den säkerhetsansvariga för deras agerande. Det fanns inte skäl att efterfråga mannens identitet eller syfte eftersom han hade återkallat sin begäran.

JO_8500_2017

Juridiska fakulteten bröt mot efterfrågeförbudet

En juridikstuderande begärde ut närvarolistan för en kurs som han själv deltog i. Tjänstemannen på fakulteten svarade: ”Du får gärna ta del av listan. Men finns det något problem med listan, som gör att du vill se den?” JO bedömde att frågan kunde tolkas som att tjänstemannen efterfrågade syftet med begäran vilket stred mot det så kallade efterfrågeförbudet. Det spelade ingen roll om avsikten från tjänstemannens sida var att få kännedom om eventuella fel i listan så att dessa kunde rättas till.

JO_1537_2018

Begäran om allmän handling får lämnas ut

Tidningen Fokus begärde ut ett antal mejl med framställningar om utlämnande av allmänna handlingar som hade kommit in till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, från olika privatpersoner. MSB lämnade ut de begärda mejlen. En person JO-anmälde myndigheten för att den på detta sätt hade brutit mot privatpersonernas anonymitetsskydd. Men JO såg ingen anledning att kritisera MSB. Myndigheter ska visserligen vara försiktiga med att sprida identiteten på personer som begär ut handlingar. Men om en sådan begäran i sin tur begärs ut av en annan enskild så ska den lämnas ut om det inte hindras av sekretess. En myndighet som gör ett sådant utlämnande har inte brutit mot anonymitetsskyddet. JO godkände även MSB:s rutin att diarieföra framställningar om utlämnande av allmänna handlingar.

JO_4215_17

Nummerpresentatör inte brott mot TF

En myndighet kan ha en nummerpresentatör som visar nummer för inkommande samtal utan att bryta mot TF och YGL. Det konstaterade JO med anledning av en anmälan mot Gotlands kommun. I regel får en myndighet inte efterforska identiteten på den som begär ut allmänna handlingar eller på tjänstemän som använder sin meddelarfrihet för att lämna uppgifter till medier. Men enligt JO kan användandet av en nummerpresentatör inte likställas med sådana efterforskningar. JO pekade på att man inte kan dra några säkra slutsatser om en persons identitet enbart utifrån ett telefonnummer eftersom en telefonen kan användas av flera personer.

JO_1996_97_s_458

Tjänsteman varnade klinik för journalisters granskning

När journalister på Kungsbacka-Posten begärde ut uppgifter från Region Halland om en privat vårdklinik informerade en tjänsteman på regionen den berörda kliniken om tidningens begäran. JO kritiserade regionens agerande.

JO_2744_15

Spred uppgift om vem som begärt ut handlingar

När en person begärde ut handlingar om en anställd vid Lysekils kommun underrättade kommunen den anställda om vem som hade begärt ut handlingar om henne. Personen som hade begärt ut handlingarna anmälde kommunen till JO och uppgav att den berörda anställda på kommunen senare hade sökt upp honom i hans bostad och krävt att få veta varför han hade begärt ut handlingar om henne. JO uttalade i detta beslut att det var olämpligt att vidarebefordra uppgiften om vem som hade begärt ut handlingarna till den berörda anställda.

JO_431_16