Rätt att ta del av Palmeutredning anonymt

En person begärde att få ta del av förundersökningen om mordet på Olof Palme på plats hos Polismyndigheten. Det fanns ett besöksrum utanför skalskyddet i polishuset på Kungsholmen i Stockholm. Men myndigheten ville inte använda rummet i detta fall. Materialet var så omfattande att rummet skulle bli upptaget för en lång tid framöver. Myndigheten erbjöd därför den sökande att sitta i ett rum i direkt anslutning till Palmeutredarna innanför skalskyddet. En förutsättning var att sökanden legitimerade sig och bar besöksbricka. Sökanden tackade nej till erbjudandet eftersom denne ville vara anonym.

Hanteringen anmäldes till JO som kritiserade polisen. JO kunde inte se att det förelåg betydande hinder för utlämnande på stället, även om det kanske inte gick att lämna ut alla handlingar i Palmeutredningen samtidigt. Polismyndighetens krav att den sökande skulle legitimera sig stred mot dennes rätt att vara anonym vid utlämnandet, ansåg JO.

En myndighet kan efterforska vem den sökande är om den informationen behövs för att göra sekretessprövningen, men enligt JO avsåg begäran i detta fall de delar av förundersökningen som tidigare bedömts vara offentliga. Därmed fanns det inget skäl att efterforska sökandens identitet.

Kunde inte föreläggas att uppge syfte

En person begärde att få ut kopior av körkortsunderlag från Trafiksäkerhetsverket. Personen hade inte angett syftet med begäran. Verket avslog begäran eftersom de berörda personerna kunde antas lida men om handlingarna lämnas ut.

Kammarrätten ansåg att det framstod som oklar vilket syftet med begäran kunde vara. Eftersom nödvändig sekretessprövning inte kunde göras utan uppgift om syfte bör klaganden föreläggas inkomma med uppgift om syftet “vid äventyr av att hans begäran eljest inte kommer att upptas till prövning”. Kammarrätten upphävde Trafiksäkerhetsverkets beslut och återförvisade målet.

Klaganden överklagade till dåvarande Regeringsrätten. Domstolen ansåg att det inte fanns lagliga möjligheter att meddela ett föreläggande mot någon som begär ut en allmän handling om att den ska uppge syftet vid äventyr av att begäran annars inte tas upp till prövning.

Det hade inte heller, med hänsyn till innehållet i det som idag är TF 2:18, funnits grund för att återförvisa målet till Trafiksäkerhetsverket för införskaffande av utredning om syftet. Kammarrätten skulle ha prövat överklagandet på det material som domstolen hade tillgängligt. Regeringsrätten undanröjde därför återförvisningsbeslutet och förklarade att kammarrätten skulle ta upp målet för prövning i sak.

JK: Kolla sökande mot folkbokföringen inte tjänstefel

En person som hade begärt ut handlingar från Osby kommun polisanmälde tjänstemannen som hanterade begäran för tjänstefel. Enligt anmälan hade tjänstemannen sökt efter anmälaren i folkbokföringsregistret och dragit slutsatsen att han inte är svensk medborgare. Därefter ska han ha kontaktat anmälaren och bett honom lämna uppgift om namn och adress för att handlingen skulle kunna skickas med brev eftersom det inte var möjligt att mejla den.

I ett beslut med anledning av anmälan konstaterade JK att ett brott mot efterforskningsförbudet kan utgöra tjänstefel och att anmälan väckte frågor om kommunens rutiner för utlämnande av handlingar. Men JK fann inte skäl att inleda förundersökning om tjänstefel.

I ett senare brev till anmälaren meddelade JK att myndigheten inte heller kommer att vidta några tillsynsåtgärder mot kommunen. Det motiverades bland annat med att den aktuella sökningen i folkbokföringsregistret inte verkade ha skett i efterforskningssyfte och att frågan om namn och adress ställdes för att kommunen skulle kunna skicka handlingen med brev.

JK_5277_18

JK_5278_18

Säkerhetsansvarig bröt mot efterfrågeförbud

En person begärde att få kopior av klasslistor för årskurs sex vid två kommunala skolor i Höganäs kommun. Han återkallade kort därefter sin begäran när han fick reda på att han inte kunde få listorna mejlade till sig utan bara på papper per post. Rektorn på den ena skolan kontaktade ändå kommunens säkerhetsansvariga och gav henne telefonnumret till mannen som hade begärt ut klasslistorna. Den säkerhetsansvariga ringde sedan upp mannen och frågade vem han var och vilket syfte han hade med sin begäran. JO kritiserade i detta beslut både rektorn och den säkerhetsansvariga för deras agerande. Det fanns inte skäl att efterfråga mannens identitet eller syfte eftersom han hade återkallat sin begäran.

JO_8500_2017

Juridiska fakulteten bröt mot efterfrågeförbudet

En juridikstuderande begärde ut närvarolistan för en kurs som han själv deltog i. Tjänstemannen på fakulteten svarade: “Du får gärna ta del av listan. Men finns det något problem med listan, som gör att du vill se den?” JO bedömde att frågan kunde tolkas som att tjänstemannen efterfrågade syftet med begäran vilket stred mot det så kallade efterfrågeförbudet. Det spelade ingen roll om avsikten från tjänstemannens sida var att få kännedom om eventuella fel i listan så att dessa kunde rättas till.

JO_1537_2018

Legitimation krävdes för partsinsyn

En person besökte dåvarande Stockholms läns allmänna försäkringskassa och begärde att få läsa handlingar i sitt eget ärende hos kassan. Hon JO-anmälde senare försäkringskassan för att personalen varken kontrollerade hennes identitet eller de aktuella handlingarnas innehåll innan dessa lämnades ut till henne. JO konstaterade att en stor del av uppgifterna i försäkringskassans ärenden omfattas av sekretess. Därför har det betydelse om det är en part i ärendet som begär ut uppgifterna eller någon utomstående. Om inte tjänstemannen känner igen personen och vet att han eller hon är part i målet måste tjänstemannen begära att personen legitimerar sig, slog JO fast.

JO_1999_2000_s_384

Fel att begära kvittens när offentliga handlingar lämnades ut

Det var fel av försäkringskassan att be en sökande att kvittera utlämnade allmänna handlingar genom att skriva sitt namn. Det konstaterade JO i det här beslutet. Handlingarna som mannen hade begärt ut var offentliga och myndigheten hade inga lagliga skäl att efterforska hans identitet.

JO_1995_96_s_479

Länsarbetsnämnd bröt mot efterfrågeförbudet

En anställds vid dåvarande Länsarbetsnämnden i Älvsborgs län begärde ut samtliga betyg ur personakten för en tjänsteman vid samma myndighet. Länsarbetsnämnden svarade att hon behövde redogöra för syftet med begäran. När personen, trots påminnelser, inte fick ut några handlingar anmälde hon Länsarbetsnämnden till JO. Efter påstötningar från JO lämnade myndigheten till slut ut de begärda betygen. I ett yttrande till JO förklarade Länsarbetsnämnden att den hade frågat om syftet med begäran därför att det fanns misstankar om att personen tänkte använda betygen för att trakassera den aktuella tjänstemannen. JO såg ingen grund för sådana misstankar och kritiserade Länsarbetsnämnden för att den hade brutit mot efterfrågeförbudet och skyndsamhetskravet.

JO_1990_91_s_421

Sökande hängdes ut i veckobrev

Luftfartsverket begick tre fel när en person begärde ut en medarbetarundersökning gällande en viss enhet på myndigheten. Utlämnandet tog för lång tid. Tjänstemännen på myndigheten valde att tolka begäran snävt, vilket resulterade i att sökanden inte fick ut alla de handlingar som hon önskade. Dessutom namngav chefen för den aktuella enheten personen som stod bakom begäran i ett veckobrev som skickades ut till enhetens medarbetare. JK riktade i det här beslutet allvarlig kritik mot myndigheten och de ansvariga tjänstemännen. Att sprida sökandens namn till ett stort antal anställda inom myndigheten kunde rent av uppfattas som en form av repressalie, ansåg JK.

JK 1930-01-30

Fel att kräva undertecknad begäran

I en anmälan till JO framkom det att journalister som besökte Riksbanken för att ta del av allmänna handlingar inte släpptes in av vakten om de inte uppgav sitt namn. Enligt anmälan var journalisterna också tvungna att begära ut handlingarna skriftligen och underteckna sina begäran. Riksbanken tillbakavisade uppgifterna om kravet på undertecknade. JO konstaterade att om myndigheten kräver att besökare identifierar sig för att komma in på myndigheten behöver det finnas någon lokal, t.ex. i anslutning till ingången, där representanter för allmänheten kan ta del av allmänna handlingar utan att identifiera sig. En myndighet får inte kräva att en sökande undertecknar sin begäran om allmänna handlingar, slog JO också fast.

JO_1978_79_s_212