Artisters gager var företagshemligheter

En journalist ville veta hur mycket Mölndals kommun hade betalat de artister som deltog vid Mölndalsdagarna. Men kommunen sekretessbelade uppgifterna, med hänvisning till en dialog som man hade haft med de aktuella artistförmedlarna. Utifrån den dialogen menade kommunen att prisuppgifterna var affärshemligheter.

Journalisten överklagade och påpekade att det till stor del var skattebetalarnas pengar som hade bekostat artisternas gager. Men kammarrätten tog ingen hänsyn till den aspekten utan konstaterade bara att artistförmedlingarna kunde lida skada av ett utlämnande och att uppgifterna därmed var hemliga.

Yrkeslärares kompetens hemlig

En person ville granska kvalitén på en industriteknisk yrkesutbildning som Arbetsförmedlingen hade upphandlat av Lernia. Hon begärde därför ut ett antal allmänna handlingar rörande utbildningen. Arbetsförmedlingen lämnade ut handlingarna med följande uppgifter maskerade: yrkeslärarnas namn, utbildning, behörighet och kompetens.

Personen överklagade till kammarrätten men fick avslag även där. Kammarrätten konstaterade att personal som undervisar på den industritekniska utbildningen är en särskilt viktig resurs för Lernia. Uppgifter som kan leda till att personalen identifieras har därför ett kommersiellt värde och kan utgöra företagshemligheter. Uppgifter om personalens kompetens kan också avslöja hur Lernia har lagt upp sin verksamhet och hur företaget tänker lösa uppdraget att erbjuda industriteknisk utbildning. Kammarrätten ansåg alltså att Arbetsförmedlingen hade haft anledning att sekretessbelägga uppgifterna.

Styckpris för avlivning inte hemligt

En person begärde ut fakturan som länsstyrelsens djurenhet hade betalat för att avlivningen av hennes katter. Länsstyrelsen avslog med hänvisning till att det kunde skada deras leverantörs affärer om prisuppgifterna i fakturan blev kända.

Personen överklagade och fick rätt i kammarrätten. Domstolen tyckte inte att det fanns skäl att anta att leverantören skulle lida skada av ett utlämnande.

Radhus elförbrukning inte hemlig

En person begärde ut uppgifter från ett kommunalt energibolag om historisk elförbrukning för ett radhus eftersom han misstänkte att energideklarationen för det aktuella huset var felaktig. Energibolaget avslog med motiveringen att det kunde antas att personen skulle använda uppgifterna i strid med GDPR, samt att uppgifterna utgjorde affärsförhållanden av en typ som omfattas av sekretess.

Personen överklagade till kammarrätten och fick rätt. Domstolen bedömde att personen skulle använda uppgifterna för privat bruk och tyckte inte att det fanns någon anledning att tro att han skulle använda dem i strid med GDPR. Domstolen ansåg inte heller att uppgifter om elförbrukning för en privatbostad avsåg sådant affärsförhållande som skyddas av sekretess.

Prisuppgifter i fakturor var hemliga

En person begärde ut fem fakturor som hade kommit in till Kommunstyrelsen i Kalix kommun. Kommunen lämnade ut fakturorna men hade maskerat uppgifterna om à-pris och levererat antal. Det senare skulle ha avslöjat à-priset eftersom fakturorna även innehöll uppgifter om totalpris för det som hade levererats.

Personen överklagade men fick avslag i kammarrätten. Leverantören hade uppgivit att den skulle lida skada om priset lämnades ut och kammarrätten fann inte skäl att ifrågasätta det.

Ingen tillsynssekretess för klagomål

Uppgifter om klagomål mot ett företag är generellt sett inte sådana uppgifter om affärs- eller driftsförhållanden som är hemliga enligt regler om tillsynssekretess. Det ansåg kammarrätten i den här domen som gällde uppgifter om ett utbildningsföretag som förekom i Transportstyrelsens tillsynsverksamhet. Klagomål kan däremot omfattas av denna sekretess om de innehåller mer detaljerade uppgifter om just affärs- eller driftsförhållanden vid det aktuella företaget.

Domstolar oense om förbehåll för journalist

En tv-journalist vände sig till Livsmedelsverket och två länsstyrelser för att få ut fotografier och en film som visade skador som djur hade fått på grund av bristande djurhållning eller under transporter till slakt. Han fick beskedet att handlingarna var hemliga eftersom djurhållare/transportörer kunde lida skada om det blev känt att de inte hade tagit hand om djuren på ett bra sätt. Journalisten begärde då ut handlingarna med ett sekretessförbehåll som gick ut på att han lovade att publicera dem i en form som gjorde att berörda personer, företag och djur inte kunde identifieras. Men myndigheterna tyckte inte att ett sekretessförbehåll kunde undanröja risken för skada och avslog.

Journalisten överklagade besluten. Två av ärendena överprövades av Kammarrätten i Stockholm. Det tredje av Kammarrätten i Jönköping. Kammarrätten i Stockholm tyckte inte att handlingarna kunde lämnas ut, vare sig med eller utan sekretessförbehåll. ”Risken för skada är enligt kammarrättens mening inte kopplad till förekomsten av identifierande uppgifter i de aktuella fotografierna, utan i stället till att fotografierna visar de uppmärksammade bristerna i sig”, står det i en av domarna. I den andra domen från Kammarrätten i Stockholm finns ett liknande resonemang.

Kammarrätten i Jönköping biföll däremot överklagandet och bestämde att den begärda filmen skulle lämnas ut med ett förbehåll. Ett av villkoren var att handlingen inte fick ”…utnyttjas, publiceras eller lämnas vidare så att enskild fysisk eller juridisk person kan identifieras eller att handlingen kan kopplas till enskild fysisk eller juridisk person som handlingen rör.”

Totalbelopp var offentligt

Antal enheter och pris per enhet var hemligt i en faktura som hade kommit in till Region Jönköpings län. Uppgifter om frakt och totalbelopp kunde däremot lämnas ut. Det bedömde kammarrätten i den här domen.

Standardpriser var inte hemliga

Prisuppgifter i fakturor som Clas Ohlson och Jysk hade skickat till Region Jönköpings län var inte hemliga eftersom det var samma priser som företagen erbjuder i sina webbutiker till vilken företagskund som helst. Det kom kammarrätten fram till i den här domen.

Brister i fartyg var affärshemligheter

Uppgifter i en tillsynsrapport om brister som hade uppdagats vid en inspektion av fartyget Visborg omfattades av affärssekretess, enligt Transportstyrelsen. Den kunde därför inte lämnas ut till fackförbundet Seko.

Seko överklagade till kammarrätten som upphävde Transportstyrelsens beslut. Domstolen delade visserligen myndighetens bedömning att uppgifterna omfattades av affärssekretess, men ansåg att Seko kunde ha rätt till partsinsyn eftersom fackförbundet hade överklagat Transportstyrelsens beslut om säkerhetsbesättning på fartyget. Därför skickade domstolen tillbaka ärendet till Transportstyrelsen för ny prövning.

Transportstyrelsen avslog på nytt. Myndigheten tyckte inte att SEKO hade rätt till partsinsyn eftersom tillsynsrapporten inte hade utgjort underlag för beslutet om säkerhetsbesättning. SEKO överklagade till kammarrätten men domstolen fastställde Transportstyrelsens beslut.