Brister i fartyg var affärshemligheter

Brister som hade uppdagats i en tillsyn av fartyget Visborg omfattades av affärssekretess, enligt Transportstyrelsen, och kunde inte lämnas ut till fackförbundet Seko.

Seko överklagade till kammarrätten som upphävde Transportstyrelsens beslut. Domstolen delade visserligen myndighetens bedömning att uppgifterna omfattades av affärssekretess, men ansåg att Seko kunde ha rätt till partsinsyn eftersom fackförbundet hade överklagat Transportstyrelsens beslut om säkerhetsbesättning på fartyget. Därför skickade domstolen tillbaka ärendet till Transportstyrelsen för ny prövning.

Uppgifter i fakturor var hemliga

Ett företag begärde ut ett stort antal fakturor som olika leverantörer skickat till Täby kommun. I fakturorna framgick bland annat vad kommunen hade köpt respektive beställt, när detta skedde, i vilken omfattning eller till hur många enheter, styckpris på material, timkostnad för arbete och eventuella rabatter och paketpris. Kammarrätten kom i den här domen fram till att fakturorna omfattades av affärssekretess till skydd för leverantörerna och bara kunde lämnas ut i maskerat skick.

Fakturor som visade avtalat pris var hemliga

Fakturor som hade skickats mellan Smaland airport och Ryan air och som visade vad Ryan air betalade för att trafikera flygplatsen var hemliga, enligt denna dom.

Smaland airport menade att fakturorna avslöjade innehåll i avtalet mellan flygplatsen och flygbolaget – ett avtal som var sekretessbelagt enligt en tidigare kammarrättsdom. Smaland airport pekade också på att andra flygplatser skulle kunna utnyttja uppgifterna när de tävlade om ett kontrakt med Ryan air. Även Ryan air skulle kunna skadas av ett utlämnande menade Smaland airport.

Kammarrätten höll med flygplatsen och bestämde att fakturorna var sekretessbelagda.

Lista med arbetsgivare inte hemlig

En person hade rätt att få ut en lista där man kunde utläsa för varje dag under perioden 7–17 april 2020 hur många ansökningar om stöd vid korttidsarbete som kommit in från arbetsgivare i Sundsvall, Timrå och Ånge, hur många anställda som omfattas och det belopp som begärts. Det slog kammarrätten fast i den här domen. Domstolen ansåg att ingen enskild arbetsgivare kunde identifieras genom uppgifterna och därmed inte heller kunde skadas av ett utlämnande.

Brister bakom sjöolycka var affärshemligheter

En journalist begärde ut handlingar rörande en sjöolycka som hade granskats av Transportstyrelsen. Myndigheten lämnade ut de aktuella handlingarna med en rad uppgifter maskerade.

Journalisten överklagade. Kammarrätten fastställde myndighetens beslut att maskera uppgifter om konstaterade brister som fanns i inspektionsrapporten. Dessa uppgifter kunde skada rederiets affärer, enligt domstolen.

Transportstyrelsen hade maskerat andra uppgifter med stöd av den sekretess som ska skydda förberedelser för kommande granskningar samt den sekretess som ska skydda uppgifter som kan motverka syftet med en undersökning av en sjöolycka. Kammarrätten underkände denna sekretess.

Kammarrätten ansåg att Transportstyrelsen felaktigt hade sekretessbelagt uppgifter med stöd av den sekretess som ska skydda uppgifter om enskildas personliga förhållanden. Samma uppgifter var emellertid hemliga enligt den affärssekretess som gäller i myndighetens tillsynsverksamhet.

Hemligt vilka som fått stöd vid korttidspermittering

Det är hemligt om ett visst företag har ansökt om eller beviljats stöd vid korttidspermittering i samband med coronapandemin, slog kammarrätten fast i dessa domar. Stödet ska bara ges till arbetsgivare som har tillfälliga och allvarliga ekonomiska problem, vilket är att betrakta som känslig information ur affärssynpunkt. Den omfattas därför av den sekretess som gäller för affärsförhållanden i ärenden om anställningsfrämjande åtgärder.

Kammarrätten avslog överklagandena och fastställde Tillväxtverkets sekretessbeslut.

Inte hemligt hur många arbetsgivare som sökt stöd

En person begärde hos Tillväxtverket att få ut uppgifter om hur många arbetsgivare i fyra Skånekommuner som hade ansökt om stöd vid korttidsarbete, samt hur många arbetstagare som omfattades av dessa ansökningar.

Verket avslog men personen överklagade och fick rätt i kammarrätten. Domstolen tyckte inte att uppgifterna kunde kopplas till någon specifik arbetsgivare och därmed var de inte hemliga.

Uppgifter i anbud var offentliga

Ett kommunalt bostadsbolag i Göteborgs kommun sekretessbelade uppgifter i ett antal anbud som hade kommit in till myndigheten i en upphandlingen. Det rörde sig bland annat om priser, referensuppdrag, CV, tekniska specifikationer och underleverantörer. Sekretessen motiverades med att de berörda företagen skulle skadas ekonomiskt av ett utlämnande.

Advokatbyrån som hade begärt ut handlingarna överklagade. Byrån pekade på att ingen av anbudsgivarna hade begärt sekretess för de aktuella uppgifterna när de lämnade in sina anbud, “trots att detta rekommenderades i upphandlingen”.  Den vinnande anbudsgivaren hade visserligen, efter avslutade upphandling och på förfrågan från det kommunala bostadsbolaget, begärt sekretess för sitt anbud. Men advokatbyrån invände att önskemålet om sekretess var allmänt formulerat och endast delvis motiverat.

Kammarrätten gick på klagandens linje och biföll överklagandet. Kammarrätten tyckte inte att den vinnande anbudsgivarens önskan om att ”sekretessbelägga så mycket som möjligt” var tillräckligt konkret. Inte heller det kommunala bostadsbolaget hade gett någon närmare förklaring till varför uppgifterna behövde hållas hemliga.

Uppgörelse om järnvägen i Kiruna var offentlig

När Trafikverket lämnade ut sina avtal med LKAB om järnvägen och stationen i Kiruna maskerade myndigheten vissa uppgifter kring uppgörelsen. Personen som hade begärt ut avtalen överklagade till kammarätten och fick rätt. Domstolen tyckte inte att Trafikverket hade anfört några konkreta skäl till varför myndigheten eller LKAB skulle lida skada av ett utlämnande. Avtalen var därför offentliga i sin helhet.

Krav på bättre brandskydd var skada

Räddningstjänsten i Karlstadsregionen begärde ut en förteckning från länsstyrelsen över myndighetens tillsynsobjekt enligt djurskyddslagen, inklusive uppgifter om objektens storlek (antal djur) och typ av djur. Räddningstjänsten tänkte använda förteckningen i sin egen tillsyn av lantbrukens brandskydd. Länsstyrelsen avslog begäran med hänvisning till att uppgifterna gällde enskildas (lantbrukens) affärsförhållanden och att man kunde anta att dessa skulle skadas om uppgifterna lämnades ut.

Räddningstjänsten överklagade till kammarrätten men fick avslag. Domstolen påpekade att även helt rättsenliga åtgärder (krav på bättre brandskydd) kan utgöra skada för en enskild.