Á-priser i anbud var hemliga

Teckenspråkcentrum i Sundsvall begärde att Örnsköldsviks kommun skulle lämna ut prisuppgifter i ett anbud som hade vunnit en upphandling. Kommunen avslog med hänvisning till att á-priser är typiskt sett känsliga för en anbudsgivare och kan utnyttjas av konkurrenter. Teckenspråkscentrum överklagade och hänvisade till att offentlighetsprincipen och transparens bör gälla vid utvärdering av anbud. Genom att sekretessbelägga vinnande anbuds prisuppgifter gick det inte att kontrollera att kommunen hade utvärderat anbuden på ett korrekt sätt, ansåg Teckenspråkscentrum. Kammarrätten avslog överklagandet med hänvisning till att den vinnande anbudsgivaren i upphandlingen hade begärt sekretess för uppgifterna och att prisuppgifter har betraktats som känsliga i rättspraxis.

Detaljerade prisuppgifter var hemliga

Detaljerade prisuppgifter i ett vinnande anbud i en upphandling var hemliga även efter att upphandlingen hade avslutats. Det bedömde kammarrätten i den här domen som gällde en upphandling i Simrishamns kommun. Enligt kammarrätten fast det ingen anledning att ifrågasätta uppgifterna från det berörda företaget om att ett utlämnande skulle skada företagets konkurrenskraft i en framtida upphandling inom samma område.

Journalist fick inte ut anbudshandlingar

En journalist begärde ut anbudshandlingar i Kalmar kommuns upphandling av ett system för storskalig musselodling. Journalisten fick ut handlingarna men med uppgifter om det offererade systemets komponenter och funktioner maskerade. Journalisten överklagade till kammarrätten och anförde att en tidning begär ut anbudshandlingar för helt andra syften än en konkurrerande anbudsgivare och att risken för skada därmed är mindre. Argumentet bet inte på kammarrätten som avslog överklagandet.

Pris för reklamplats utomhus var hemligt

Uppgifter i avtal mellan Norrköpings kommun och JC Deceaux som avslöjade vad bolaget gav i ersättning för att få sätta upp reklam på vissa ytor i kommunen var hemliga. Det slog Regeringsrätten fast i den här domen. Övriga uppgifter i avtalen kunde lämnas ut. Vissa av avtalen var också så gamla att sekretessen inte längre gällde för dessa, vilket innebar att de kunde lämnas ut i sin helhet.

Pris för att hyra reklamplats var hemligt

Uppgifter som visade vad reklamföretaget Wennergren-Williams betalade SJ för reklamplatser var hemliga, enligt den här domen i Regeringsrätten. Både SJ och bolaget kunde skadas om sådana uppgifter blev kända. Det här mot bakgrund av att priset i stort sett var det enda som skilda olika reklamföretag åt i konkurrensen om reklamplatserna.

Ekonomiska kalkyler i anbud var hemliga

Företaget Bendex media begärde ut konkurrenten Wennergren-Williams vinnande anbud i SJ:s upphandling av stationsreklam. SJ avslog och Bendex gick vidare till kammarrätten som bedömde att vissa uppgifter i anbudet kunde lämnas ut. Bendex nöjde sig inte med det utan gick vidare till Regeringsrätten. Under processens gång hade SJ bestämt sig för att avbryta upphandlingen utan att teckna något avtal med Wennergren-Williams. Mot den bakgrunden bedömde Regeringsrätten att SJ inte skulle skadas av att uppgifterna lämnades ut. Däremot kunde Wennergren-Williams lida skada om företagets ekonomiska kalkyler i anbudet blev kända, enligt Regeringsrätten. Bolaget hade bett om sekretess eftersom dessa uppgifter kunde utnyttjas av konkurrenter i en framtida upphandling av liknande tjänster. Summa summarum kom Regeringsrätten fram till att ytterligare några uppgifter kunde lämnas ut ur anbudet medan andra behövde vara fortsatt hemliga.

Avtal med prisuppgifter var hemliga

Bolaget Svenska datacentralen begärde ut avtal som Göteborgs servicenämnd, genom sitt ADB-kontor, hade tecknat med två av bolagets konkurrenter. Servicenämnden avslog och Svenska datacentralen överklagade. Kammarrätten fastställde nämndens avslagsbeslut. Domstolen ansåg att avtalen, som bland annat innehöll uppgifter om priser och andra villkor, omfattades av affärssekretess. ADB-kontoret utförde inte bara ADB-tjänster åt Göteborgs kommun och dess bolag utan konkurrerade även på den öppna marknaden om kontrakt på liknande tjänster i andra kommuner. Ett utlämnande av avtalen kunde antas skada ADB-kontoret i förhållande till konkurrenterna, enligt kammarrätten. Dessutom kunde ADB-kontorets avtalsparter skadas om avtalen lämnades ut till ett bolag som var konkurrent till dem. Svenska datacentralen överklagade till Regeringsrätten men fick avslag även där.

Avtal om flygplanshyra delvis hemliga

En person begärde ut tre avtal mellan Överbefälhavaren och Transwede Airways AB gällande hyra av flygplan. Överbefälhavaren avslog begäran helt och personen överklagade. Kammarrätten fastställde beslutet men när personen gick vidare till Regeringsrätten blev det delvis ändring. Domstolen ansåg att avtalen kunde lämnas ut med undantag för de delar som gällde parternas ekonomiska mellanhavanden. Som stöd för att sekretessbelägga dessa delar hänvisade Regeringsrätten till att bolaget hade framfört önskemål om att avtalen skulle hållas hemliga eftersom de innehöll kostnadsberäkningar för flygplanets användning respektive alternativ användning i relation till andra affärsdrivande flygbolag.

Hemligt vad konsertarrangör betalade för att hyra Slottsskogen

En journalist begärde ut avtalet mellan Park- och naturnämnden i Göteborg och konsertarrangören Lugerinc gällande hyra av Slottsskogen för festivalen Way Out West. Nämnden lämnade inte ut hela avtalet utan tog bort vissa delar, bland annat uppgiften om hyresbeloppet. Det här motiverades med affärssekretess av hänsyn till både kommunens och konsertbolagets intressen. Journalisten överklagade men fick avslag av en oenig kammarrätt. Den skiljaktiga ledamoten ifrågasatte att någon som driver liknande verksamhet skulle gynnas på nämndens bekostnad om hela avtalet lämnades ut. Det fanns inte heller någon särskild anledning att anta att bolaget skulle lida skada, menade ledamoten.

Hemligt vad konserthus betalar sin marknadschef

Uppgiften om ersättningsnivån var hemlig i ett avtal mellan Vara konserthus och det bolag som drivs av konserthusets marknadschef. Det slog kammarrätten fast i den här domen. Kammarrätten menade att uppgifter av den här typen i vart fall ligger “…nära vad som normalt kan uppfattas som företagshemligheter.”