Handlingsplaner för spelansvar hemliga

En person begärde hos Spelinspektionen att få ta del av AB Trav och Galopps och AB Svenska Spels handlingsplaner för hur bolagen ska uppfylla omsorgsplikten i spellagen. Omsorgsplikten handlar om att spelbolag måste skydda spelare från ohälsosamt spelande.

Spelinspektionen avslog begäran med hänvisning till affärssekretess och personen överklagade. Kammarrätten delade Skolinspektionens bedömning att handlingsplanerna var hemliga. Domstolen hänvisade till att handlingsplanerna avslöjade bolagens metodik för att uppfylla sitt spelansvar, vilket kunde ses som affärshemligheter.

Uppgifter om ökat effektuttag från elnätet hemliga

En person begärde ut de ansökningar om ökat effektuttag på ett antal orter som Vattenfall eldistribution hade gjort hos Svenska kraftnät. Ansökningarna hängde ihop med Vattenfalls befintliga och potentiella kunders effektbehov.

Efter att ha samrått med Vattenfall lämnade Svenska kraftnät ut ansökningarna med en rad uppgifter maskerade, bland annat uppgifter om industri, effektbehov, tidpunkter, geografisk placering och nya anslutningspunkter. Vattenfall menade informationen kunde avslöja identiteten på bolagets kunder och även känslig information om kundernas verksamhet. Svenska kraftnät höll med om den bedömningen och sekretessbelade uppgifterna.

Personen överklagade, men kammarrätten delade Svenska kraftnäts bedömning.

Matarvattenledning ingen försvarshemlighet

Ett byggföretag begärde hos Storumans kommun att få ut ett antal handlingar gällande en entreprenad som omfattar bygget av en två kilometer lång matarvattenledning i Hemavan. Kommunstyrelsen lämnade ut handlingarna med undantag för inmätning av matarvattenledningen och karta tillhörande markavtal. Dessa handlingar sekretessbelades med hänvisning till försvarssekretess. Även uppgifter om entreprenörens á-priser sekretessbelades med hänvisning till affärssekretess.

Byggföretaget överklagade. Kammarrätten ändrade delvis kommunens beslut och bestämde att handlingar gällande inmätning av matarvattenledning samt karta tillhörande markavtal skulle lämnas ut. Enligt domstolen rörde uppgifter om byns vattenförsörjning visserligen totalförsvaret, men det skulle inte innebära en fara för rikets säkerhet att lämna ut dessa.

Uppgifter om á-priser var däremot hemliga enligt domstolen eftersom det inte fanns anledning att ifrågasätta entreprenörens uppgifter om att ett utlämnande skulle vålla stor skada för framtida prisstrategier.  

Hemligt var djur stallas upp

Det är hemligt vilka djurhem som sköter uppstallningsverksamheten åt Länsstyrelsen i Stockholm. Det slog kammarrätten fast i den här domen. Anledningen är att djurhemmen löper risk att utsättas för olaga intrång och skadegörelse om uppgifterna blir kända.

À-priser inte hemliga

En person hade rätt att få ut uppgifter om à-priser i en fakturautredning och i anbudshandlingar från det kommunala bostadsbolaget Förvaltaren i Sundbybergs kommun. Kammarrätten tyckte inte att det fanns någon konkret anledning att anta att vare sig bostadsbolaget eller den aktuella leverantören skull lida skada av ett utlämnande. Kammarrätten hänvisade också till att syftet med begäran var att granska myndigheters förvaltning av allmänna medel.

Domstolar oense om förbehåll för journalist

En tv-journalist vände sig till Livsmedelsverket och två länsstyrelser för att få ut fotografier och en film som visade skador som djur hade fått på grund av bristande djurhållning eller under transporter till slakt. Han fick beskedet att handlingarna var hemliga eftersom djurhållare/transportörer kunde lida skada om det blev känt att de inte hade tagit hand om djuren på ett bra sätt. Journalisten begärde då ut handlingarna med ett sekretessförbehåll som gick ut på att han lovade att publicera dem i en form som gjorde att berörda personer, företag och djur inte kunde identifieras. Men myndigheterna tyckte inte att ett sekretessförbehåll kunde undanröja risken för skada och avslog.

Journalisten överklagade besluten. Två av ärendena överprövades av Kammarrätten i Stockholm. Det tredje av Kammarrätten i Jönköping. Kammarrätten i Stockholm tyckte inte att handlingarna kunde lämnas ut, vare sig med eller utan sekretessförbehåll. “Risken för skada är enligt kammarrättens mening inte kopplad till förekomsten av identifierande uppgifter i de aktuella fotografierna, utan i stället till att fotografierna visar de uppmärksammade bristerna i sig”, står det i en av domarna. I den andra domen från Kammarrätten i Stockholm finns ett liknande resonemang.

Kammarrätten i Jönköping biföll däremot överklagandet och bestämde att den begärda filmen skulle lämnas ut med ett förbehåll. Ett av villkoren var att handlingen inte fick “…utnyttjas, publiceras eller lämnas vidare så att enskild fysisk eller juridisk person kan identifieras eller att handlingen kan kopplas till enskild fysisk eller juridisk person som handlingen rör.”

Hjälpmedelsdatabas allmän handling

I den här domen bedömde kammarrätten att landstingsägda Inera AB:s databas Hjälpmedelstjänsten är en allmän handling.

I databasen kan leverantörer av olika hjälpmedel registrera sina produkter och prislistor. Sjukvårdshuvudmän som är kunder hos Inera kan använda databasen för att söka information om de olika hjälpmedlen.

Inera menade att bolaget bara ägnade sig åt teknisk bearbetning eller lagring av databasen och att den därför inte var en allmän handling hos bolaget. Kammarrätten höll inte med utan pekade på att det inte fanns några tekniska eller administrativa begränsningar för hur Inera hanterade informationen och att dabasen därför skulle ses som inkommen och allmän handling hos bolaget.

Efter att ha fått tillbaka ärendet från kammarrätten avslog Inera sökandens begäran på nytt. Den här gången med motiveringen att det inte gick att exportera innehållet i databasen med rutinbetonade åtgärder.

Dessutom menade Inera att uppgifterna i databasen omfattades av affärssekretess. Det gällde till exempel uppgifter om ingångna avtal och överenskomna priser mellan enskilda sjukvårdshuvudmän och deras leverantörer.

Sökanden överklagade och kammarrätten upphävde på nytt Interas beslut. Domstolen konstaterade att sökanden inte hade begärt en sammanställning av uppgifter ur databasen utan samtliga uppgifter. Frågan om utlämnandet kunde ske med rutinbetonade åtgärder var därför inte relevant i fallet. Domstolen tyckte inte heller att Inera hade gjort en sådan noggrann och detaljerad sekretessprövning som kunde krävas.

Farliga matförpackningar hemliga

Kemikalieinspektionen hade gjort en kartläggning av förekomsten av farliga ämnen i livsmedelsförpackningar och sammanfattat dessa i en rapport. Analysresultaten visade på farliga ämnen men datan var inte slutligt värderad, enligt Kemikalieinspektionen.

En person begärde ut analysresultaten och fick dessa i maskerad form. Myndigheten hade utelämnat uppgifterna om företagsnamn, inköpsställen och tillverkare eftersom de berörda företagen kunde lida skada om uppgifterna blev kända.

Personen överklagade men fick avslag i kammarrätten. Domstolen delade Kemikalieinspektionens bedömning att företagen kunde skadas vid ett offentliggörande. Eftersom uppgifterna förekom i myndighetens utredningsverksamhet var det inte aktuellt att göra en någon avvägning mot intresset av insyn. Det kan bara göras när det gäller uppgifter i myndighetens tillsynsverksamhet.

Totalbelopp var offentligt

Antal enheter och pris per enhet var hemligt i en faktura som hade kommit in till Region Jönköpings län. Uppgifter om frakt och totalbelopp kunde däremot lämnas ut. Det bedömde kammarrätten i den här domen.

Standardpriser var inte hemliga

Prisuppgifter i fakturor som Clas Ohlson och Jysk hade skickat till Region Jönköpings län var inte hemliga eftersom det var samma priser som företagen erbjuder i sina webbutiker till vilken företagskund som helst. Det kom kammarrätten fram till i den här domen.