Säpos medarbetarundersökning var hemlig

En journalist begärde ut resultatet från Säkerhetspolisens senaste medarbetarundersökning men fick avslag av myndigheten. Journalisten överklagade till kammarrätten och skrev att han hade fått kännedom om att resultatet innehöll kritik mot Säkerhetspolisens ledning. Han ville ha ut resultatet för att kunna rapportera om eventuella missförhållanden vid myndigheten. Kammarrätten avslog med följande motivering:

“Merparten av uppgifterna i handlingen, däribland frågeområden och resultaten av undersökningen, är av sådant slag att det kan antas att det skadar landets försvar eller på annat sätt vållar fara för rikets säkerhet om uppgifterna röjs. Det står heller inte klart att dessa uppgifter kan röjas utan att den framtida verksamheten skadas.”

Däremot menade kammarrätten att Säkerhetspolisen kunde lämna ut uppgifter som avsåg själva undersökningen och arbetet med resultaten från undersökningen. Kammarrätten biföll alltså överklagandet i denna del.

Skyddsobjekts gränser var hemliga

Länsstyrelsen i Stockholm maskerade uppgifter i beslutet om skyddsobjekt för Teliasoneras teleanläggning i Hammarby. Myndigheten sekretessbelade också bilagorna till beslutet. Sökanden överklagade till kammarrätten och tyckte att uppgifterna om skyddsobjektets gränser åtminstone borde var offentliga. Det här eftersom varje medborgare behöver känna till ett skyddsobjekts gränser för att inte råka överträda dessa. Dessutom, påpekade han, måste ägaren till ett skyddsobjekt skylta på ett sätt som gör att objektets utbredning blir synligt för var och en. Kammarrätten bemötte inte argumenten, utan nöjde sig med att dela länsstyrelsens sparsmakat motiverade bedömning.

Antalet specialistläkare i Kronoberg är offentligt

En sammanställning som visar samtliga specialistläkares löner i Region Kronoberg är inte en försvarshemlighet och kan lämnas ut. Det slog kammarrätten fast i den här domen.

Det var inte löneuppgifterna i sig som ledde till att Region Kronoberg vägrade lämna ut den begärda sammanställningen utan att den skulle avslöja antalet offentliganställda specialistläkare i regionen. Sådana uppgifter kan i och för sig omfattas av försvarssekretess, enligt kammarrätten, men i det här fallet var uppgifterna redan kända via databaser som Regionfakta och Socialstyrelsens statistikdatabas för hälso- och sjukvårdspersonal.

Kammarrätten tyckte inte heller att uppgifterna kunde hemlighållas med stöd av den sekretess som gäller risk- och sårbarhetsanalyser avseende fredstida krissituationer, planering och förberedelser inför sådana situationer eller hantering av sådana situationer.

Hemligt om försvaret sett flygande föremål

En person begärde ut handlingar rörande oidentifierade flygande föremål över Sverige åren 2000–2018. Försvarsmakten svarade att handlingar “…av det slags som efterfrågats skulle, om de överhuvudtaget finns, röja Försvarsmaktens förmåga och metod för att inhämta och bearbeta information gällande identifiering av främmande makts luftfarkoster.” Personen överklagade men fick avslag även i kammarrätten, med hänvisning till försvarssekretess.

Uppgifter om polisanställdas fortbildning hemliga

En person begärde ut uppgifter om 37 namngivna polisanställda. Uppgifterna rörde vilka av dessa personer som hade genomgått internutbildning i att utreda grova brott före den 1 juni 2015, vilka inregistrerade bisysslor som fanns på respektive namngiven person under perioden 2006-2016 samt om någon av dessa personer hade haft utlandstjänst som polis eller militär under perioden 2007-2016.

Polismyndigheten avslog begäran och personen överklagade. Kammarrätten delade Polisens bedömning att uppgifter om vilken utbildning som olika anställda genomgått kunde användas för att kartlägga myndighetens förmåga, vilket i sin tur kunde skada den framtida verksamheten. Dessa uppgifter var därför sekretessbelagda.

Vad gällde beslutet att sekretessbelägga uppgifter om bisysslor, konstaterade kammarrätten att Polisen hade använt en sekretessregel som inte är tillämplig på sådana uppgifter. Domstolen upphävde Polisens beslutet i den delen och skickade tillbaka frågan till myndigheten för prövning av om uppgifterna kunde hemlighållas på annan grund.

Uppgifter om den anställda hade gjort utlandstjänst var hemliga, enligt kammarrätten, med hänvisning till försvarssekretess och till att uppgifterna kunde användas för att kartlägga Polisens verksamhet.

Fick inte ut underlag för underkänd säkerhetsprövning

En person som hade nekats en tjänst inom polisen på grund av att han hade blivit underkänd vid säkerhetsprövningen begärde ut underlaget för underkännandet. Polisen avslog med hänvisning till underrättelse- och försvarssekretess. Personen överklagade men kammarrätten fastställde sekretessbeslutet.


KR_Sthlm_8126_18

Lista med fängelseanställda var försvarshemlighet

En person begärde hos Kriminalvården att få ut en lista med uppgifter om namn och lön för samtliga anställda vid anstalten Gävle. Myndigheten avslog med hänvisning till att Kriminalvårdens fängelseverksamhet är en del av totalförsvaret och att uppgifterna kunde användas för otillåten påverkan i form av hot och korruption. Personen överklagade men Kammarrätten fastställde myndighetens beslut med hänvisning till att uppgifterna rörde totalförsvaret.

KR_Jonkoping_1345_18

Polisens utryckningstider hemliga

En journalist begärde ut uppgifter om polisens utryckningstider vid prio 1-larm i Blekinge län under januari månad 2017 . Journalisten ville veta när larmet kom in och när polispatrull infann sig på platsen. Han ville också ha uppgifter om adressen dit patrullen hade beordrats vid de olika larmen och från vilken adress patrullen hade utgått. Polismyndigheten avslog av två skäl. För det första ansåg polisen att uppgifterna skyddades av försvarssekretess eftersom polisen är en del av totalförsvaret. För det andra skulle detaljerade uppgifter om utryckningstider kunna motverka polisens möjligheter att beivra brott. Journalisten överklagade till kammarrätten men domstolen gick på polisens linje.  Dessutom menade kammarrätten att en uppgift om till vill vilken adress en utryckning skett är en uppgift som kan vara till men för enskilda och av den anledning är hemlig.

KR_Sthlm_2275_18

2275-18 överklagat beslut

Hemligt om säkerhetsskyddsavtal saknas

Luftfartsverket vägrade lämna ut uppgifter till en journalist om huruvida verket hade tecknat säkerhetsskyddsavtal med två leverantörer av flygtrafikledning och flygteknik. Journalisten överklagade men kammarrätten fastställde Luftfartsverkets beslut och menade att uppgifterna omfattades av försvarssekretess. En myndighet ska teckna säkerhetsskyddsavtal med leverantörer som kommer i kontakt med hemligstämplade uppgifter eller deltar i en verksamhet som kan ha betydelse för rikets säkerhet. Enligt kammarrätten skulle ett offentliggörande i det aktuella fallet kunna avslöja var i Luftfartsverkets organisation som känsliga uppgifter om totalförsvaret finns. I Luftfartsverkets yttrande över överklagandet anförde myndigheten att om det blev känt att ett säkerhetsskyddsavtal inte hade tecknats trots att det borde ha skett så skulle det blotta en sårbarhet i verksamheten. Kammarrätten verkade ta intryck av det resonemanget och skrev “Utifrån uppgiften om huruvida avtal ingåtts kan slutsatser även dras rörande skyddet för sådana uppgifter.” Det framstår som att kammarrätten till stor del överlät skadebedömningen på Luftfartsverket. Domstolen skrev “Luftfartsverket torde vara den myndighet som har bäst insikt i vilka slags säkerhetsskyddsavtal myndigheten kan tänkas ingå som är så pass känsliga att dess existens eller icke-existens inte bör offentliggöras. Verket har under målets handläggning gjort gällande att det är påkallat att den efterfrågade uppgiften hemlighålls.”

KR_Jonkoping_3318_17