Fängelses personallista var försvarshemlighet

Namnen i en lista med namn- och löneuppgifter för samtliga anställda vid en anstalt var försvarshemligheter, bedömde HFD i dessa domar. HFD delade kammarrättens bedömning att en sammanställning av uppgifter om ett stort antal Kriminalvårdsanställdas identitet är information som typiskt sett kan skada landets försvar eller rikets säkerhet. Uppgifterna om löner kunde däremot lämnas ut, enligt HFD.

CV omfattades inte av försvarssekretess

En fånge begärde hos Kriminalvården att få ta del av meritförteckning och CV avseende två namngivna anställda vid myndigheten. Kriminalvården avslog med hänvisning till försvarssekretess och personaladministrativ sekretess.

Myndigheten menade att anställdas meritförteckning och cv kan användas för otillåten påverkan, dessutom var de båda anställda beslutsfattare och hade därmed strategiskt viktiga positioner, ansåg Kriminalvården.

Fången överklagade till kammarrätten och yrkade att få ta del av de begärda handlingarna men utan uppgift om de anställdas adress, telefonnummer och personnummer. Kammarrätten instämde i Kriminalvårdens bedömning och avslog.

Fången överklagade till HFD och fick rätt. Domstolen tyckte inte att uppgifterna i de begärda handlingarna var sådana som skyddas av försvarssekretess. Domstolen såg heller ingen risk för att någon skulle utsättas för våld eller annat allvarligt men om uppgifterna lämnades ut. Därmed var inte heller den personaladministrativa sekretessen något hinder för ett utlämnande.

Internrevision vid Svenska kraftnät var försvarshemlighet

En journalist begärde ut en internrevisionsrapport från statliga affärsverket Svenska kraftnät som gällde Hansasystemet. Det är ett IT-system som enligt Svenska kraftnät är vitalt för att upprätthålla en säker drift av det svenska elsystemet. Svenska kraftnät lämnade ut rapporten med vissa uppgifter maskerade av hänsyn till rikets säkerhet.

Journalisten överklagade. Han hade fått uppgifter om att de allvarligaste bristerna redan hade åtgärdats och menade att ett utlämnande därmed inte skulle skada rikets försvar. Han påpekade också att Svenska kraftnät inte bara hade sekretessbelagt tekniska beskrivningar utan även revisorernas bedömning av hur allvarliga de upptäckta bristerna var. “Även om man gör bedömningen att lagen ska skydda uppgifter om hur brister i ett IT-system sett ut, kan inte själva uppgiften att det funnits brister av en viss grad definitionsmässigt antas skada landets försvar eller rikets säkerhet”, resonerade han.

Kammarrätten avslog överklagandet utan närmare motivering.

Polisers jobbnummer inte hemliga

En person begärde ut bland annat kontaktuppgifter (namn, befattning, telefonnummer och mejladress) till den polispersonal som hade arbetat med en viss förundersökning. Syftet var att han ville kunna nå de som hade varit involverade i ärendet.

Polismyndigheten avslog begäran. Myndigheten hänvisade till OSL 15:2 1 st (försvarssekretess) och OSL 18:1 1 st (förundersökningssekretess) när det gällde utredarna i ärendet, och till sekretess som skyddar uppgifter om enskildas personliga förhållanden OSL 35:1 när det gällde övrig personal.

Mannen överklagade och fick delvis rätt i kammarrätten. När det gällde utredarna konstaterade domstolen att begäran rörde ett fåtal tjänstemän inom polisen och att uppgifter om dessa personers namn och funktion redan hade lämnats ut. Mot den bakgrunden kunde man inte anse att utredarna skulle skadas av ett utlämnande av kontaktuppgifterna, dessa skulle därför lämnas ut.

Vad gällde övrig personal konstaterade domstolen att dessa hade agerat som tjänstemän i ärendet och därmed inte skyddades av en sekretess som gäller för enskilda. Domstolen skickade tillbaka ärendet till polisen i den delen för en prövning av om uppgifterna var hemliga enligt någon annan regel.

Säpos medarbetarundersökning var hemlig

En journalist begärde ut resultatet från Säkerhetspolisens senaste medarbetarundersökning men fick avslag av myndigheten. Journalisten överklagade till kammarrätten och skrev att han hade fått kännedom om att resultatet innehöll kritik mot Säkerhetspolisens ledning. Han ville ha ut resultatet för att kunna rapportera om eventuella missförhållanden vid myndigheten. Kammarrätten avslog med följande motivering:

“Merparten av uppgifterna i handlingen, däribland frågeområden och resultaten av undersökningen, är av sådant slag att det kan antas att det skadar landets försvar eller på annat sätt vållar fara för rikets säkerhet om uppgifterna röjs. Det står heller inte klart att dessa uppgifter kan röjas utan att den framtida verksamheten skadas.”

Däremot menade kammarrätten att Säkerhetspolisen kunde lämna ut uppgifter som avsåg själva undersökningen och arbetet med resultaten från undersökningen. Kammarrätten biföll alltså överklagandet i denna del.

Skyddsobjekts gränser var hemliga

Länsstyrelsen i Stockholm maskerade uppgifter i beslutet om skyddsobjekt för Teliasoneras teleanläggning i Hammarby. Myndigheten sekretessbelade också bilagorna till beslutet. Sökanden överklagade till kammarrätten och tyckte att uppgifterna om skyddsobjektets gränser åtminstone borde var offentliga. Det här eftersom varje medborgare behöver känna till ett skyddsobjekts gränser för att inte råka överträda dessa. Dessutom, påpekade han, måste ägaren till ett skyddsobjekt skylta på ett sätt som gör att objektets utbredning blir synligt för var och en. Kammarrätten bemötte inte argumenten, utan nöjde sig med att dela länsstyrelsens sparsmakat motiverade bedömning.

Antalet specialistläkare i Kronoberg är offentligt

En sammanställning som visar samtliga specialistläkares löner i Region Kronoberg är inte en försvarshemlighet och kan lämnas ut. Det slog kammarrätten fast i den här domen.

Det var inte löneuppgifterna i sig som ledde till att Region Kronoberg vägrade lämna ut den begärda sammanställningen utan att den skulle avslöja antalet offentliganställda specialistläkare i regionen. Sådana uppgifter kan i och för sig omfattas av försvarssekretess, enligt kammarrätten, men i det här fallet var uppgifterna redan kända via databaser som Regionfakta och Socialstyrelsens statistikdatabas för hälso- och sjukvårdspersonal.

Kammarrätten tyckte inte heller att uppgifterna kunde hemlighållas med stöd av den sekretess som gäller risk- och sårbarhetsanalyser avseende fredstida krissituationer, planering och förberedelser inför sådana situationer eller hantering av sådana situationer.

Hemligt om försvaret sett flygande föremål

En person begärde ut handlingar rörande oidentifierade flygande föremål över Sverige åren 2000–2018. Försvarsmakten svarade att handlingar “…av det slags som efterfrågats skulle, om de överhuvudtaget finns, röja Försvarsmaktens förmåga och metod för att inhämta och bearbeta information gällande identifiering av främmande makts luftfarkoster.” Personen överklagade men fick avslag även i kammarrätten, med hänvisning till försvarssekretess.

Uppgifter om polisanställdas fortbildning hemliga

En person begärde ut uppgifter om 37 namngivna polisanställda. Uppgifterna rörde vilka av dessa personer som hade genomgått internutbildning i att utreda grova brott före den 1 juni 2015, vilka inregistrerade bisysslor som fanns på respektive namngiven person under perioden 2006-2016 samt om någon av dessa personer hade haft utlandstjänst som polis eller militär under perioden 2007-2016.

Polismyndigheten avslog begäran och personen överklagade. Kammarrätten delade Polisens bedömning att uppgifter om vilken utbildning som olika anställda genomgått kunde användas för att kartlägga myndighetens förmåga, vilket i sin tur kunde skada den framtida verksamheten. Dessa uppgifter var därför sekretessbelagda.

Vad gällde beslutet att sekretessbelägga uppgifter om bisysslor, konstaterade kammarrätten att Polisen hade använt en sekretessregel som inte är tillämplig på sådana uppgifter. Domstolen upphävde Polisens beslutet i den delen och skickade tillbaka frågan till myndigheten för prövning av om uppgifterna kunde hemlighållas på annan grund.

Uppgifter om den anställda hade gjort utlandstjänst var hemliga, enligt kammarrätten, med hänvisning till försvarssekretess och till att uppgifterna kunde användas för att kartlägga Polisens verksamhet.