Polisen maskade för mycket i Palmeutredningen

En journalist begärde ut handlingarna i “den nya Palmeutredningen”, det vill säga den utredning som leddes av Krister Petersson från 2017 till 2020 och rörde den så kallade Skandiamannen Stig Engström. Förundersökningen omfattade omkring 1.000 sidor och Polismyndigheten lämnade ut materialet med en stor del av uppgifterna maskerade.

Journalisten överklagade och menade bland annat att Polismyndigheten slentrianmässigt hade tagit bort namnen på personer som förekommer i förundersökningen.

Kammarrätten inledde med att konstatera att Stig Engström är avliden och inte har några efterlevande som kan betraktas som närstående i offentlighets- och sekretesslagens mening. Domstolen menade att Polismyndigheten inte hade tagit hänsyn till detta i tillräckligt stor utsträckning och därför hade sekretessbelagt allt för många uppgifter om Engström. Även när det gällde uppgifter om Engströms bror och om den så kallade “vapensamlaren” hade Polismyndigheten varit för restriktiv, enligt kammarrätten. Polismyndigheten hade också använt förundersökningssekretess som grund för att maskera ett stort antal uppgifter om försvaret, vilket var fel enligt kammarrätten. Vidare hade Polismyndigheten utan fog sekretessbelagt namn på ett stort antal företag och organisationer.

Kammarrätten tyckte inte att det var domstolens uppgift att i detalj avgöra vilka uppgifter som skulle lämnas ut ur förundersökningen och skickade i stället tillbaka ärendet till Polismyndigheten för en förnyad prövning. Den skulle emellertid göras med ledning av de uttalanden som kammarrätten hade gjort i domskälen.

Känsliga uppgifter om avliden son hemliga

En mamma nekades att få ut handlingar om sin avlidne son från en stadsdelsförvaltning i Göteborgs kommun. Sonen hade hittats död i sin bostad och mamman menade att kommunens boendestödsgrupp hade misskött sitt uppdrag och att sonen inte hade fått tillräcklig hjälp. Hon överklagade till kammarrätten och hävdade att stadsdelsförvaltningen försökte dölja sina misstag genom att hemlighålla dokumentationen i ärendet. Men kammarrätten gick på stadsdelsförvaltningens linje och avslog överklagandet. Kammarätten hänvisade bland annat till att sonen uttryckligen hade önskat att sekretess skulle gälla för uppgifter i ärendet. Mamman gick då vidare till dåvarande Regeringsrätten som gav henne delvis rätt. Regeringsrätten fann visserligen att det skulle kränka den frid som bör tillkomma sonen om de handlingar som innehöll uppgifter som han själv lämnat om sin bakgrund och om vad han ansåg vara orsaken till sin sjukdom, mot hans uttryckliga vilja, lämnades ut till modern. Regeringsrätten avslog därför begäran när det gällde dessa handlingar. Övriga handlingar kunde däremot lämnas ut, enligt domstolen. Däremot fanns det andra handlingar i ärendet som kunde lämnas ut, enligt Regeringsrätten.

RA_2007_ref_16

Omtvistad sambo hade rätt till obduktionsprotokoll

Kammarrätten slog fast att ett obduktionsprotokoll skulle lämnas ut till en advokat som företrädde en kvinna som levt i ett parförhållande med den döde mannen. Kammarrätten konstaterade att kvinnan var väl insatt i den döde mannens “hälsotillstånd och problematik”. Uppgifterna i protokollet hade inte heller någon betydelse i kvinnans tvist med mannens släktingar om ersättning från mannens livförsäkring. Tvisten gällde huruvida kvinnan var sambo med mannen vid dödsfallet.

KR_Jonkoping_2254_16

KR Sthlm 5188-12

Kammarrätten fastställde Säpos beslut att inte lämna ut hela personakten om toppdiplomaten Sverker Åström till en journalist. Kammarrätten menade att vissa uppgifter var för känsliga med tanke på att Sverker Åström var en offentlig person under sin livstid och att uppgifterna därför i större utsträckning påverkade hans eftermäle. Vissa uppgifter omfattades även av underrättelsesekretess enligt kammarrätten.

KR_Sthlm_5188_12

KR Sundsvall 2929-11

En internutredningspromemoria som visade hur Socialnämnden i Umeå kommun hanterade ett ärende gällande en kvinna som senare avled var en offentlig handling. Det slog kammarrätten fast och ändrade därmed socialnämndens beslut att sekretessbelägga handlingen. Kammarrätten tog vid sin bedömning hänsyn till att det inte fanns några uppgifter i promemorian som gjord att den avlidna kvinnan kunde identifieras.

KR_Sundsvall_2929_11