Gode mäns kontaktuppgifter fick sammanställas

Överförmyndaren i Vimmerby kommun avslog en begäran från ett assistansbolag om att få kontaktuppgifter till alla personer med uppdrag som god man eller förvaltare i kommunen. Överförmyndaren menade att en sammanställning av dessa uppgifter inte var förvarad hos myndigheten eftersom man inte hade rätt att göra den personuppgiftsbehandling som skulle krävas för att sammanställa uppgifterna. Det saknades rättslig grund enligt dataskyddsförordningen, ansåg överförmyndaren.

Bolaget överklagade och kammarrätten upphävde kommunens beslut. Det finns visserligen en bestämmelse i förmyndarskapsförordningen som anger vad en överförmyndares register får användas till. Enligt kammarrätten innebär dock denna bestämmelse bara en ändamålsbegränsning och inte ett direkt förbud mot att använda vissa sökbegrepp för sammanställningar i registret. Därför menade domstolen att kommunen hade befogenhet att göra den aktuella sammanställningen. Kammarrätten återförvisade ärendet till överförmyndaren.

Syftet med bevarande inte avgörande för utlämnande

En person begärde ut Arbetsförmedlingens beslut om anvisning och återtagen anvisning till en viss utbildning åren 2015-2018. Arbetsförmedlingen avslog begäran. Besluten från 2015 hade överlämnats till Riksarkivet och förvarades inte längre hos Arbetsförmedlingen. Besluten från senare år fanns visserligen i Arbetsförmedlingens system men hade endast bevarats för vetenskapliga ändamål enligt den personuppgiftsreglering som gäller för uppgifter om arbetssökande i en arbetsmarknadspolitisk databas. Att lämna ut besluten som allmänna handlingar överensstämde inte med det syftet, bedömde Arbetsförmedlingen.

Personen överklagade och fick delvis rätt i kammarrätten. Domstolen fastställde Arbetsförmedlingens avslagsbeslut i den del som gällde handlingar som hade överlämnats till Riksarkivet. De var inte längre förvarade hos Arbetsförmedlingen, konstaterade kammarrätten och avslog överklagandet i den delen.

Besluten från senare år var däremot allmänna handlingar, ansåg kammarrätten. ”En bestämmelse som anger att material eller uppgifter ska bevaras för vissa ändamål innebär dock inte en begränsning i rätten att ta del av allmänna handlingar”, skrev kammarrätten och skickade tillbaka ärendet till Arbetsförmedlingen för sekretessprövning av besluten.

Avsändare bakom funktionsbrevlåda förblev anonyma

En person ville ha ut namnen på de olika registratorer som hade mejlat till henne från funktionsbrevlådan registrator@engelholm.se under en viss tidsperiod. Ängelholms kommun avslog begäran med hänvisning till att det inte fanns någon sammanställning som innehöll den informationen.

Personen överklagade och i kammarrätten förklarade kommunen sin ståndpunkt närmare:

Mailadressen registrator@engelholm.se är en funktionsbrevlåda som anställda handläggare har tillgång till och arbetar från. När en handläggare är inloggad som registrator registreras inte namnet på den som skickar e-posten. Den logglista som genereras visar bara registratorsadressen.

Kammarrätten gick på kommunens linje och avslog överklagandet med hänvisning till att det inte fanns någon handling hos kommunen som motsvarande personens begäran. Någon sådan handling gick inte heller att sammanställa med rutinbetonade åtgärder.

Telefonloggar inte förvarade hos kommun

Ett företag begärde hos Salems kommun att få ut loggar över inkommande och utgående telefonsamtal under två dagar. Kommunen avslog eftersom loggarna inte sparades så långt tillbaka som begäran avsåg.

Företaget överklagade till kammarrätten och yrkade att kommunen skulle hämta in loggarna från sin teleoperatör.

Kammarrätten tycke inte att det fanns någon anledning att ifrågasätta kommunens uppgift att de aktuella loggarna var gallrade. ”Eftersom det skulle krävas att kommunen begär ut handlingarna från sin telefonoperatör anser kammarrätten att handlingarna inte heller kan göras tillgängliga med enbart rutinbetonade åtgärder”, fortsatte domstolen sitt resonemang. Slutsatsen blev att loggarna inte var förvarade hos kommunen och därmed inte heller några allmänna handlingar.  

Fick inte ut avgången tjänstemans e-post

En person begärde ut e-post som hade skickats och tagits emot av en anställd vid Stadsdelsnämnden i Västra Göteborg. Nämnden avslog med hänvisning till att den anställde hade slutat och att nämnden inte längre hade åtkomst till hans e-post.

Personen överklagade men kammarrätten tyckte inte att det fanns skäl ifrågasätta nämndens påstående. Därmed var de begärda e-postmeddelandena inte förvarade hos nämnden. Kammarrätten avslog överklagandet.

Fick inte ut avskrift av LP-skiva

Någon skickade in en LP-skiva, ett kassettband och ett videoband till Högsta domstolen. Senare begärde olika sökande ut avskrifter av dessa. Högsta domstolen avslog eftersom domstolen saknade de tekniska hjälpmedel som krävdes för att uppfatta de ingivna upptagningarna. De kunde därför inte ses som förvarade vid domstolen.

HD vägrade blurra film

En person begärde hos Högsta domstolen att få en kopia av ett filmat förhör i en version där endast ombudet syns och den hörde är bortklippt, maskerad eller blurrad. Domstolen avslog begäran med hänvisning till att den inte kunde ta fram en bearbetad kopia av filmen med rutinbetonade åtgärder.

E-postlogg i molntjänst inte förvarad hos myndighet

Kommunalförbundet Sydarkivera avslog en begäran från en person som ville ha ut e-postlogg och internethistorik för en av förbundets anställda. Uppgifter i e-postloggen som var äldre än två veckor hade gallrats enligt gällande gallringsföreskrift, hävdade förbundet i sitt avslagsbeslut. Inte heller loggposterna som var yngre än två veckor kunde lämnas ut då de inte kunde tas fram dem med rutinbetonade åtgärder. Det här eftersom loggarna fanns på en extern server för tjänsten Microsoft Office 365. Inte heller internethistoriken kunde sammanställas med rutinbetonade åtgärder enligt förbundet.

Sökanden överklagade beslutet. I ett yttrande till kammarrätten anförde Sydarkivera att Microsoft inte tillhandahöll några verktyg för att ta fram loggarna och att Microsoft sparade loggarna en begränsad tid, vilket kommunalförbundet inte kunde påverka. Enligt Sydarkivera skulle förbundet behöva nyanställa en person för att ta fram de begärda loggarna och det skulle gå på en halv miljon kronor bara i initiala kostnader. Kammarrätten tyckte inte att det fanns någon anledning att ifrågasätta förbundets uppgifter och avslog överklagandet med motiveringen att de begärda sammanställningar inte kunde göras med rutinbetonade åtgärder.

Sekretessbelagd handling blir inkommen till domstol vid överklagande

Allmänna handlingar som en myndighet har sekretessbelagt ska betraktas som förvarade hos och inkomna till kammarrätten när de överlämnas dit i samband med ett överklagande av sekretessbeslutet. Om någon begär ut handlingarna från kammarrätten under denna tid måste kammarrätten alltså göra en sekretessprövning och ta ställning till om handlingarna kan lämnas ut. Det framgår av ett antal HFD-avgöranden.

HFD tyckte inte att dessa fall kunde jämföras med situationen då en myndighet vägrar lämna ut en handling för att den inte är allmän och detta ställningstagande överklagas till kammarrätten. För dessa fall finns prejudikatet RÅ 1996 ref. 19 som säger att en handling som har bedömts som icke allmän av en myndighet inte ska ses som expedierad från myndigheten och inkommen till kammarrätten bara för att den överlämnas till domstolen i samband med ett överklagande.

Skillnaden, enligt HFD, är att handlingar som inte lämnas ut med hänvisning till sekretess som regel är allmänna handlingar. En praxis som innebär att dessa handlingar förlorar sin karaktär av allmänna handlingar när de överlämnas till domstol i samband med ett överklagande skulle innebära att de helt undandras från insyn under handläggningstiden i kammarrätten. Enligt HFD:s mening är en sådan ordning inte förenlig med grunderna för tryckfrihetslagstiftningen.

HFD_6506_18