Sekretessbelagd handling blir inkommen till domstol vid överklagande

Allmänna handlingar som en myndighet har sekretessbelagt ska betraktas som förvarade hos och inkomna till kammarrätten när de överlämnas dit i samband med ett överklagande av sekretessbeslutet. Om någon begär ut handlingarna från kammarrätten under denna tid måste kammarrätten alltså göra en sekretessprövning och ta ställning till om handlingarna kan lämnas ut. Det framgår av ett antal HFD-avgöranden.

HFD tyckte inte att dessa fall kunde jämföras med situationen då en myndighet vägrar lämna ut en handling för att den inte är allmän och detta ställningstagande överklagas till kammarrätten. För dessa fall finns prejudikatet RÅ 1996 ref. 19 som säger att en handling som har bedömts som icke allmän av en myndighet inte ska ses som expedierad från myndigheten och inkommen till kammarrätten bara för att den överlämnas till domstolen i samband med ett överklagande.

Skillnaden, enligt HFD, är att handlingar som inte lämnas ut med hänvisning till sekretess som regel är allmänna handlingar. En praxis som innebär att dessa handlingar förlorar sin karaktär av allmänna handlingar när de överlämnas till domstol i samband med ett överklagande skulle innebära att de helt undandras från insyn under handläggningstiden i kammarrätten. Enligt HFD:s mening är en sådan ordning inte förenlig med grunderna för tryckfrihetslagstiftningen.

HFD_6506_18

Loggar för privata e-postkonton inte förvarade hos kommunen

En person hade inte rätt att få ut e-postloggar för privata e-postkonton tillhörande anställda vid byggnadsnämnden och kommunstyrelsen i Göteborgs kommun. Kommunen förfogade inte över de anställdas privata e-postkonton och därmed var loggarna inte förvarade hos kommunen, enligt kammarrätten. Det spelade ingen roll om de anställda hade använt sina privata e-postkonton för att kommunicera i tjänsteärenden eller inte.

KR_Goteborg_6610_17

KR_Goteborg_5593_17

 

Fick inte ut bildström av Gävlebocken

En journalist vände sig till Gävle kommun och begärde att få ta del av bildströmmen från den webbkamera som tog bilder av Gävlebocken. Den aktuella webbkameran tog en bild var fjärde sekund och varje gång en ny bild togs så raderades den tidigare bilden. Gävle kommun avslog begäran. Journalisten överklagade men kammarrätten fastställde kommunens avslagsbeslut. Det fanns visserligen en bild vid tidpunkten för journalistens begäran, konstaterade kammarrätten, men den raderades i princip omedelbart. Bilden var alltså inte längre förvarad hos kommunen när kommunstyrelsen sedan prövade frågan. Någon skyldighet för kommunstyrelsen att lämna ut bilder som väntas i framtiden fanns inte heller, konstaterade kammarrätten.

KR_Sundsvall_2906_17

HFD godtog uppgift om att e-postserver saknade logg

En journalist begärde hos Riksdagsförvaltningen att få en förteckning över e-post som skickats mellan riksdagen och Transportstyrelsen under ett antal månader. Riksdagsförvaltningen avslog begäran med hänvisning till att myndigheten inte har någon “loggning i den externa e-postservern”. I sitt överklagandet till HFD invände journalisten att e-postservern har en SMTP-logger som kan ta fram e-post som har gått från riksdagen. Hon anförde vidare att riksdagen bör ha ett back up-system och att e-post loggas i spamfiltret. HFD såg ingen anledning att ifrågasätta Riksdagsförvaltningens uppgift att myndigheten inte kunde ta fram den begärda förteckningen. Därmed fanns ingen allmän handling att lämna ut.

HFD_3879_16

KR Sundsvall 2823-13

En journalist på SVT begärde att från Trafikverket få ut namnen på de brovakter som tjänstgjorde vid Hjulstabron i samband med en dödsolycka som inträffade när polisen begärde att bron skulle öppnas. Trafikverket avslog med hänvisning till att uppgifterna fanns i loggböcker som upprättats av och förvarades hos bolaget Svevia som sköter driften av bron på uppdrag av Trafikverket. Journalisten överklagade men kammarrätten gav Trafikverket rätt. Uppgifterna om brovakternas namn ingår inte bland de uppgifter som Svevia enligt avtalet med Trafikverket är skyldigt att lämna ut.

KR_Sundsvall_2823_13

 

KR Göteborg 4725-13

Underlaget till en rapport som konsultföretaget BDO consulting group författat på uppdrag av Västra Götalandsregionen gällande Citysjukhuset + 7 kommanditbolag förvarades hos Västra Götalandsregionen i TF:s mening. Det här trots att underlaget fanns hos BDO. Det konstaterade kammarrätten med hänvisning till att BDO genomfört granskningen på uppdrag av, under ledning av och i samarbete med Västra Götalandsregionen.

KR_Goteborg_4725-13

Se även:

KR Göteborg 6082-13

KR Göteborg 7223-13

 

KR Jönköping 2235-12

Lönespecifikationer som Swedbank skickar till Kriminalvårdens anställda och uppdragstagare, när dessa får lön från myndigheten, är inte allmänna handlingar. Specifikationerna är nämligen inte förvarade hos Kriminalvården enligt TF 2:3. Det spelar ingen roll att dessa är utskrivna på Kriminalvårdens brevpapper och att myndigheten anges som avsändare. Det här har kammarrätten slagit fast i en dom.

KR_Jonkoping_2235_12

JO 1992/93 s. 628

JO kritiserade Simrishamns kommun för att kommunen låtit sökande till två chefsbefattningar skicka sina ansökningar till en rekryteringskonsult istället för direkt till kommunen. JO har i tidigare beslut godkänt ett förfarande där sökande skickar intresseanmälningar till en rekryteringskonsult som har myndighetens uppdrag att sondera marknaden innan det egentliga tillsättningsförfarandet inleds. Men i det här fallet var det alltså ansökningshandlingarna som skickades till konsulten. Kommunen fick också allvarlig kritik för att den inte betraktat ansökningshandlingarna som inkomna till kommunen ens när konsulten vidarebefordrade dessa till två kommunala rekryteringsgrupper.

I beslutet uttalade JO också att “…allmänheten måste ges omedelbar tillgång till diarier, andra register eller särskilda förvaringsanordningar (pärmar, aktsystem m.m.), som finns inrättade.”

JO_1992_93_s_628

JO 1992/93 s. 622

En kommun lät de sökande till en chefsposition skicka in intresseanmälningar till en rekryteringskonsult. Konsulten tog fram tre kandidater och kommunen, tillsammans med fackförbunden, bestämde att en av kandidaterna skulle erbjudas jobbet. Sedan var det bara den kandidaten som lämnade in en formell jobbansökan till kommunen och det var då bara den handlingen som blev en inkommen handling hos kommunen. JO konstaterade att upplägget inte stred mot lagen men att det låg nära till hands att se det som ett “kringgående av offentlighetsprincipen”.

JO_1992_93_s_622