Adresser för trafikkontroller var hemliga

En person begärde ut händelserapporter om trafikkontroller som hade genomförts i landets polisregioner under tolv veckor år 2019. Han skulle använda uppgifterna i ett forskningsprojekt och ville veta ”var och när (start- och stopptid)” kontrollerna hade genomförts. Fem regioner lämnade ut de begärda uppgifterna. Region Mitt lämnade ut uppgifterna med undantag för den exakta adressen eller namnet på gatan där kontrollen hade genomförts. Region Syd avslog begäran helt. Personen överklagade avslagsbesluten.

Kammarrätten ändrade Region Syds beslut och bestämde att personen skulle få ut uppgifter om tidpunkt och kommun där kontrollerna hade utförts, men inte gatunamn eller gatuadresser. “Närmare uppgifter om platser för trafikkontroller som har genomförts inom en polisregion under en längre tidsperiod utgör sådan information som riskerar att röja polisens arbetsrutiner i aktuellt hänseende”, tyckte kammarrätten.

Antal poliser i yttre tjänst var hemligt

En person hade inte rätt att få ut handlingar med uppgifter om “antalet personal i yttre tjänst fördelat på varje lokalpolisområde”. Det beslutade Polismyndigheten och beslutet fastställdes av kammarrätten efter att den sökande hade överklagat.

Kammarrätten ansåg att uppgifterna omfattades av försvarssekretess och den sekretess som ska skydda polisens brottsförebyggande och brottsbekämpande verksamhet.

Polis namn var inte en försvarshemlighet

En person begärde hos Polismyndigheten att få ut ett yttrande som myndigheten hade skickat till Kriminalvården gällande honom. I yttrandet fanns uppgifter om att han hade en relation till organiserad brottslighet.

Polismyndigheten lämnade ut handlingen med undantag för uppgifter om vilken enhet på myndigheten som hade handlagt yttrandet och namnet på den enskilda handläggaren. Myndigheten motiverade det med att uppgifterna skulle kunna användas för att kartlägga polisen och därmed skada myndighetens framtida verksamhet. Dessutom omfattades uppgifterna av försvarssekretess.

Personen överklagade till kammarrätten. Polismyndigheten yttrade sig över överklagandet och skrev att det framgår av förarbetena att en polismans namn kan hållas hemligt om det finns en risk för trakasserier och hot mot medarbetaren i fråga.

Kammarrätten biföll överklagandet. Bestämmelsen i OSL 39:3 skyddar personliga förhållanden och dit räknas inte namnet på en handläggare som agerar i tjänsten, konstaterade domstolen. Domstolen tyckte inte att vare sig rikets försvar eller Polismyndighetens framtida verksamhet hotades av att uppgifterna lämnades ut.

Antal poliser i yttre tjänst var hemligt

En person begärde ut tjänstgöringslistor för polisen i Järfälla/Upplandsbro gällande juni och juli 2019. Han ville veta hur många poliser som hade jobbat i yttre tjänst under perioden och hur många timmar de hade arbetat. Syftet med begäran var att bedöma om det fanns anledning att verka politiskt för en ökad insats av polisiärt arbete i Järfälla kommun.

Polismyndigheten avslog med hänvisning till att den framtida verksamheten kunde skadas om informationen offentliggjordes. Personen överklagade men fick avslag i kammarrätten. Domstolen delade polisens bedömning.

Lönelista hotade Tullverkets brottsbekämpning

Statens servicecenter vägrade lämna ut en lista med namn och lön för samtliga anställda inom operatörsuppföljningen vid Tullverket. Det motiverades bland annat med att ett utlämnande kunde skada Tullverkets framtida brottsbekämpande verksamhet. Sökanden överklagade till kammarrätten och menade att uppgifterna inte rörde personal som tillhör den brottsbekämpande verksamheten utan den förvaltningsrättsliga avdelningen på Tullverket. Kammarrätten avslog överklagande. Enligt domstolen innefattar operatörsuppföljningen bland annat kontroller och rapportering av bedrägerier och oegentligheter, vilket får anses vara verksamhet som syftar till att förebygga och uppdaga brott.

KR_Sundsvall_1652_18

Får inte ut polisens telefonkatalog

En journalist begärde ut namn samt direkttelefonnummer till samtliga anställda vid Rikspolischefens kansli, Avdelningen for särskilda utredningar samt Nationella Operativa Rådet (NOA). Polisen avslog och journalisten överklagade. Men kammarrätten fastställde polisens beslut med hänvisning till sekretess som skyddar uppgifter som kan skada polisens framtida verksamhet respektive totalförsvaret.

KR_Sthlm_8150_15

RegR 6442-92, RegR 1039-93, RegR 1462-93, RegR 2919-93, RegR 3807-93 (RÅ 1993 not. 399 – 402)

En rad domar som alla gäller en person som var dömd för grov organiserad brottslighet och som gjort sig känd för att systematiskt kartlägga polisens verksamhet genom att begära ut uppgifter ur polisens verksamhetsplaner. Polismyndigheterna, och i ett fall länsstyrelsen, valde att sekretessbelägga en del av de begärda uppgifterna eftersom man trodde att personen skulle använda dem som underlag för planering av framtida allvarlig brottslighet. Kammarrätterna och Regeringsrätten delade myndigheternas bedömning och avslog personens överklaganden.

Fulltext:
RegR_6442_92_RA_1993_not_402

Notis:
RÅ 1993 not. 402 (saknas)

Fulltext:
RegR_1039_93_RA_1993_not_399

Notis:
RA_1993_not_399

Fulltext:
RegR_1462_93_RA_1993_not_401

Notis:
RA_1993_not_401

Fulltext:
RegR_2919_93_RA_1993_not_400

Notis:
RA_1993_not_400

Fulltext:
RegR_3807_93_RÅ 1993_not_472

Notis:RA_1993_not_472

KR Jönköping 871-14

En person begärde ut uppgifter om Rikspolisstyrelsens fordon ur Transportstyrelsens vägtrafikregister. Personen ville ha uppgifter om registreringsnummer, fabrikat, modell och fordonsår för fordonen. Begäran omfattade 373 fordon, varav 159 var utryckningsfordon.  Transportstyrelsen lämnade ut uppgifter för de 26 utryckningsfordon som hade noteringen “polis” i registret eftersom dessa fordon betraktades som “tydliga polisfordon”. Uppgifter för övriga fordon, som kunde vara civila utan poliskännetecken, omfattades av sekretess enligt Transportstyrelsen eftersom ett offentliggörande kunde skada polisens framtida verksamhet. Kammarrätten fastställde myndighetens beslut efter överklagande. Klaganden hade invänt att hans syfte med begäran, att granska hur Rikspolisstyrelsen förvaltade sin fordonspark, inte kunde skada myndighetens brottsbekämpande verksamhet. Kammarrätten hävdade att sekretessprövningen skulle göras med utgångspunkt i själva uppgiften och gick inte in på vad klaganden avsåg att använda uppgifterna till.

KR_Jonkoping_871_14

KR Jönköping 3262-13

En journalist ville veta hur Kustbevakningen skötte sin tillsyn av yrkesfiskare och begärde ut information om var kustbevakningens fartyg befunnit sig vid olika tidpunkter. Myndigheten vägrade bland annat med hänvisning till att uppgifterna kunde användas för att kartlägga myndighetens fartygsrörelser. Det skulle då vara möjligt att upptäcka områden, platser och tider som var mindre övervakade och planera brottslig verksamhet utifrån denna kunskap. I sitt överklagande påtalade journalisten att kontrollerna var av stickprovskaraktär och inte avslöjade några mönster men kammarrätten delade Kustbevakningens bedömning utan närmare motivering.

KR_Jonkoping_3262_13

KR Jönköping 3149-13

En journalist nekades att få ut e-postadresser till personal inom Polismyndigheten i Jönköpings län. Ett utlämnande kunde skada Sveriges försvar, hota rikets säkerhet och skada den framtida polisverksamheten, ansåg både polismyndigheten och kammarrätten.

KR_Jonkoping_3149_13