Vårdgivares vaccinlager hemliga

I två olika ärenden begärde personer ut handlingar med uppgifter om hur många vaccindoser som fanns hos eller skulle levereras till olika vårdgivare i Region Stockholm. Regionen avslog begäran med hänvisning till den sekretess som skyddar uppgifter om hantering av fredstida kriser.

Personerna överklagade men kammarrätten fastställde regionens beslut.

Inköpta PDV-utbildningar var offentliga

En journalist begärde hos kommunstyrelsen i Ludvika kommun att få två frågor besvarade. Den första frågan var om kommunen vidtagit några konkreta säkerhetsåtgärder med anledning av terroristattentatet på Drottninggatan i Stockholm 2017. Den andra frågan var vilka utbildningar om pågående dödligt våld som kommunen köper in från säkerhetsföretag för att utbilda olika personalgrupper samt hur mycket pengar som användes för detta 2019. 

Kommunen vägrade besvara den första frågan med hänvisning till den sekretess som skyddar säkerhets- och bevakningsåtgärder. Kommunen vägrade också besvara den andra frågan, i det fallet med hänvisning till den sekretess som skyddar risk- och sårbarhetsanalyser samt planering inför fredstida krissituationer.

Journalisten överklagade och tyckte att kommunen åtminstone kunde svara ja eller nej på den första frågan, utan att man för den skulle avslöjade några känsliga uppgifter. Svaret på frågan om vilka utbildningar kommunen köpt in ansåg hon var offentlig.

Kammarrätten avvisade journalistens överklagade vad gällde den första frågan. En fråga som kan besvaras med ja eller nej kan inte ses som en begäran om en uppgift ur en allmän handling, ansåg kammarrätten. Svaret på frågan om vilka utbildningar som köpts in fanns i en allmän handling i form av ett ramavtal och den delen av överklagandet kunde därför prövas.

Kammarrätten biföll delvis överklagandet och konstaterade att uppgifter om vilka utbildningar som hade köpts in kunde offentliggöras. Det aktuella ramavtalet innehöll dock en rad andra uppgifter som behövde sekretessprövas av kommunen som första instans. Den delen återförvisades därför till kommunen.

Regional smittspridning var hemlig

Rapporter som regionernas smittskyddsläkare hade skickat in till Folkhälsomyndigheten var hemliga i de delar som avslöjade vilka regioner som hade haft utbrott av covid-19. Det kom Folkhälsomyndigheten fram till och hänvisade till den sekretess som ska skydda risk- och sårbarhetsanalyser i samband med fredstida kriser.

Journalisten som hade begärt ut informationen överklagade. Han anförde att den sekretessbelagda informationen gav en ögonblicksbild av smittspridningen i landets regioner som redan var inaktuell. “Den säger däremot ingenting om Folkhälsomyndighetens beredskap, resurser, strategier eller förmåga i övrigt att hantera pandemin”, fortsatte han. Han pekade också på att regionerna själva regelbundet publicerade uppgifter om smittoläget.

Kammarrätten delade Folkhälsomyndighetens bedömning och avslog.  

Uppgifter om skyddsutrustning var hemlig

Handlingar som visade i vilken omfattning Länsstyrelsen i Östergötland hade begärt stöd av Socialstyrelsen i form av skyddsutrustning till länets kommuner, samt Socialstyrelsens svar på denna begäran, var delvis hemliga. Det slog kammarrätten fast i denna dom. Enligt domstolen kunde det antas att det allmännas arbete med att förebygga fredstida kriser skulle motverkas om uppgifterna blev offentliga.

Protokoll från covid-19-möte var offentligt

Ett protokoll från ett möte med representanter från Trelleborgs kommuns förvaltningar angående hanteringen av den pågående covid-19-pandemin var offentligt. Det konstaterade kammarrätten i den här domen. Enligt kammarrätten var uppgifterna i protokollet allmänt hållna och ett offentliggörande kunde inte anses skada det allmännas möjligheter att förebygga fredstida kriser.

Isoleringskapacitet i vården var hemlig

Socialstyrelsen avslog en journalists begäran om att få ta del av nationella siffror över isoleringskapaciteten respektive IVA-platser i isolering. Siffrorna utgjorde underlag till en nationell lägesbild av Sveriges beredskap för det pågående utbrottet av covid-19.

Socialstyrelsen menade att siffrorna skyddades av den sekretess som gäller för myndigheters risk- och sårbarhetsanalyser avseende fredstida krissituationer. Journalisten överklagade till kammarrätten men fick avslag även där.

Flyktingboende hemlighölls på fel grund

Uppsala kommun vägrade lämna ut ett avtal som kommunen tecknat med ett bolag om genomgångsbostäder för flyktingar. Avtalet innehöll bland annat adressen till det aktuella boendet och kommunen hänvisade till de många anlagda bränder som drabbat flyktingboenden runt om i landet. Som grund för sekretess använde kommunen sekretessregeln i OSL 18:13 som skyddar uppgifter i verksamhet som syftar till att hantera fredstida kriser. Personen som hade begärt ut avtalet överklagade till kammarrätten. Domstolen upphävde kommunens beslut eftersom den menade att avtalet inte hörde till en sådan verksamhet som avses i OSL 18:13. Domstolen återförvisade ärendet till kommunen för att den skulle pröva om det fanns någon annan sekretessregel som var tillämplig.

KR_Sthlm_2007_16

Jmf med KR Göteborg 6442-15

Nekas information om planerade flyktingboenden

En SD-politiker i Lund och en journalist i Örebro begärde ut information om var respektive kommun planerade att starta boenden för ensamkommande flyktingbarn. Båda fick avslag. Kommunerna hänvisade till OSL 18:13 som skyddar uppgifter som kan motverka det allmännas möjligheter att förebygga och hantera fredstida kriser. Bakgrunden var att flera planerade flyktingboenden runt om i landet bränts ner i vad som misstänktes vara anlagda bränder. Politikern och journalisten överklagade men fick avslag i kammarrätten.

KR_Goteborg_6442-15_mfl

Jmf med KR Sthlm 2007-16